Denna studie har syftat till att underso?ka hur ett antal grafiska formgivare upplever pitchenur ett yrkesrollsperspektiv; na?got som inom forskningen a?r ett relativt a?sidosatt omra?de.Studien baseras pa? tio respondentintervjuer samt en informantintervju. Samtligarespondenter arbetar pa? byra?er med en tydlig inriktning pa? grafisk form i Stockholm.Ansatsen i studien a?r kvalitativ med fallstudiekarakta?r och datainsamling och analys skeddemed inspiration fra?n Grounded Theory och abduktion. Efter empirisk insamling togstudien avstamp i tre teoretiska utga?ngspunkter; yrkesrollen, designprocessen ochkundrelationen.Underso?kningen visar att pitchen a?r ett komplext och sva?rdefinieratfenomen som framkallar ma?nga a?sikter bland de grafiska formgivarna.en o?vergripande kartla?ggning av fenomenet bland annat pa? en komplex process ?Studien visar efterpitchprocessen ? som delas upp i fyra steg: briefen, problemformulering, ide?- ochkonceptutveckling samt presentation.

The purpose of this master thesis is to examine some information aspects of decision-making in Swedish municipal committees. Which are the information needs and how do they emerge? How is the needed information sought and received and which are the sources? How do the members of the committees use information when making decisions? To answer these questions qualitative interviews were conducted with four politicians (two chairpersons representing the political majority and two vice-chairpersons representing the opposition) and three officials in a municipality with a population of about 50 000. The politicians were interviewed in capacity of decision-makers, whereas the officials from the local administration are of interest through their decision-supportive role, which includes providing of reports and other information. The examination indicates that even if the conditions to some extent differ between the committees, the administration is highly influential: Notions and proposals about action may come from inhabitants, organizations, politicians etc., but are handled by the administration, which often is the problem formulating actor, through which the informational needs nearly always are canalized.

Det Àr svÄrt att nÄ framgÄng med innovationer och nya produkter och skogssektorn som traditionellt Àr svag nÀr det gÀller produktutveckling Àr inget undantag. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad som krÀvs för att ta ett nytt skogsbaserat material frÄn laboratorium till att bli en framgÄngsrik produkt pÄ marknaden. För att besvara den frÄgan har intervjuer genomförts med experter inom aktuella branscher (förpackning, inredning, fordon) samt med experter pÄ material och materialintroduktion. Studien visar att skogsindustrin behöver tillföra ytterligare kompetenser och/eller samarbetspartners för att lyckas med nya material. Viktigast Àr att marknadskompetensen utökas med personer eller företag som kan den typ av affÀr som de nya materialen ger upphov till. Detta eftersom kommersialisering av dessa material kommer att innebÀra nÄgot annat Àn att sÀlja de volymsprodukter man Àr duktig pÄ inom skogsindustrin. För att nya material ska vara konkurrenskraftiga mÄste de med stor sÀkerhet vara billigare Àn alternativen, eller möjligtvis skapa en större nytta. Ingen i studien var intresserad att betala mer för materialet bara för att det hade skogursprung.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera hur framgÄngsrika CSR-anvÀndande företag verksamma i Sverige har utformat CSR-arbetet. UtifrÄn denna information ska ett ramverk skapas innehÄllande styrverktyg och styrtekniker för att underlÀtta företags arbete med att styra CSR-insatser.Metod: Studien bygger pÄ fem intervjustudier som Àr genomförda pÄ fem framgÄngsrika företag verksamma i Sverige. Den teoretiska referensramen Àr framtagen genom akademiska tidsskrifter och böcker. Den empiriska datan Àr insamlad genom semi-strukturerade intervjuer genomförda pÄ plats och genom telefon.Slutsats och rekommendationer: Resultatet av denna studie visar att den frÀmsta anledningen för de undersökta företagen att arbeta med Corporate Social Responsibility bygger pÄ ekonomiska fördelar. Intressentstyrning Àr den frÀmsta faktorn för att lyckas med arbetet med Corporate Social Responsibility.

Den hÀr studien Àr ett bidrag till forskning om hur genus pÄverkar beslutsfattande i kris. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om graden av manlig dominans i parlamentet pÄverkar benÀgenheten för en vÄldsinriktad krishantering. Manlig dominans, demokrati och korruption samt staters benÀgenhet att anvÀnda vÄld verkar hÀnga ihop, men med komplexa samband och relationer.Som teoretisk ram anvÀnds genusforskning frÄn frÀmst kritiska maskulinitetsstudier. Homosocialt kapital Àr en viktig valuta för politiker, dels för att kunna klara av situationer av osÀkerhet, dels av pragmatiska skÀl för att bygga politiska nÀtverk. Militariserad maskulinitet visar pÄ graden av militarism i samhÀllet och kopplar detta till normen om hegemonisk maskulinitet.

Uppsatsens syfte Àr att förklara drivkrafterna som pÄverkade utvecklingen av den svenska marinen under Ären 1999 - 2004. För att ta reda pÄ svaret studeras utvecklingen och det politiska beslutsfattandet genom tvÄ olika perspektiv, avsikten Àr att ta reda pÄ vilket perspektiv som har bÀst förklaringskraft. Perspektiven baseras pÄ tvÄ olika statsvetenskapliga förklaringsmodeller, som Àr hÀmtade frÄn Graham Allisons Essence of Decision, Förklaringsmodellerna i denna uppsats kallas, det rationella aktörsperspektivet och det interna maktkampsperspektivet.Sammanfattningsvis kan konstateras att försvarsbeslut 2000 resulterade i en omfattande reducering av marinens organisation och har Àven haft stor pÄverkan pÄ hur marinen ser ut idag. I undersökning framgÄr det hur komplex processen runt politisk beslutsfattning Àr. Flera olika pÄverkansfaktorer som ekonomi, försvarsgrensrivalitet och det politiska spelet har betydelse för slutresultatet.

Det r?der brist p? familjehem i Sverige, samtidigt som tidigare forskning visar p? att familjehemsf?r?ldrar ?nskar ett mer omfattande och f?rb?ttrat st?d i uppdragen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka familjehemsf?r?ldrars upplevelser av st?dinsatser fr?n socialtj?nsten, och inriktar sig p? st?dets m?jligheter och utmaningar. F?r att besvara studiens fr?gest?llningar samlades empiri in genom sju kvalitativa intervjuer med familjehemsf?r?ldrar.

Through a case study at an IT company we have attempted to ascertain how a company's organizational culture affects its designers' way of working. By examining what ?type? of designers the employees are and how this is reflected in their work, we hope to have correctly determined what their organizational culture looks like and thereby have achieved a plausible result in our study.Aside from two interviews with the company's CEO, we also performed eight observations at the company, where we tried to blend in with the employees, to better determine their way of working together.We have found that the designers' trust in their own instincts has led them to rarely act on feedback from clients ? they only pick out the proposals which have a ?mainstream? potential. We have also discovered that their design approach is something they don't feel inclined to discuss amongst themselves. As it is often ?indescribable?, they go with their intuition and unspoken design conventions..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur ledarskapet pÄverkas nÀr man Àr ledare i tvÄ olika kontexter. De frÄgestÀllningar vi vill besvara Àr:Hur fattas beslut i trÀnarrollen i jÀmförelse med lÀrarrollen?Hur fattar de enskilda ledarna beslut i de olika kontexterna?MetodFör att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ kritisk hÀndelse-observation valts som metod. Tre stycken ledare som Àr yrkesverksamma bÄde som trÀnare i truppgymnastik och som lÀrare i idrott och hÀlsa har observerats. Tre observationer genomfördes per ledare och kontext.

Flygets utslÀpp skall reduceras med 50 % till Är 2050, ? flygbranschen mÄste dÀrför möjligöra för alternativa lösningar. Taxfreevarornas hanter-ing Àr en av flera behjÀlpliga lösningar som kan innebÀra miljö- och eko-nomiska vinster för flygbolagen Ett annat kontribut av en förÀndring Àr sÀkrare flygningar, bÄde för kabinpersonalen och resenÀrerna. Uppsatsen forskningsfrÄgor Àr följande:Vilka orsaker bidrar till att taxfreehantering-en inte har förÀndrats? Hur kan innehÄllet och utvecklingen av tillÀggs-tjÀnsten beskrivas och förstÄs? Hur ser konsumtionsbeteendet ut hos svenska flygresenÀrerna betrÀffande taxfreevaror? SyfteUppsatsens syfte Àr att bidra med kunskap om varför taxfreehanteringen inte har förÀndrats.

NÀr ett företag rÄkar i ekonomisk kris stÀlls ofta revisorn inför nya eller Àndrade förutsÀttningar. Revisionen kommer att bli mera omfattande, och revisorns stÀllningstagande vid olika bedömningar kommer att pÄverkas. PÄverkan kan bero pÄ olika faktorer. Bland annat kan en revisors personliga riskbenÀgenhet avgöra huruvida denne ska vÄga gÄ över grÀnsen frÄn sitt revisionsuppdrag till rÄdgivning. Enligt ABL 13 kap ska kontrollbalansrÀkning upprÀttas nÀr det egna kapitalet Àr förbrukat till hÀlften (ABL 13:12), men Àven om företaget saknar utmÀtningsbara tillgÄngar (UB 4 kap).

Flera stora företagsskandaler har under senare Är lett till ett ifrÄgasÀttande av revisionsbyrÄernas trovÀrdighet. Debatten har givit upphov till utredningar kring behovet av skÀrpta krav gÀllande revisorns beslutsfattande vid oberoendefrÄgor. För att uppfattas som oberoende mÄste revisorn skapa förtroende frÀmst genom att etik, moral och en professionalism skall Äterspeglas i dennes handlande. I vÄr uppsats har vi valt att enbart titta pÄ de etiska aspekterna. De lagar och regler som finns och som skÀrpts efter skandalerna erbjuder ingen entydig och fullkomlig lösning pÄ alla de problem en revisor mÄste underkasta sig, lagarna Àr ofta dispositiva vilket ger upphov till en grÄzon.

NĂ€r företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder pĂ„ att det finns en del olikheter i sĂ€ttet, pĂ„ vilket det vardagliga affĂ€rs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna Ă€r inte sĂ„ stora i en internationell jĂ€mförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvĂ€rs över den svensk-danska grĂ€nsen. VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka om och i sĂ„dana fall hur danskar och svenskar skilljer sig Ă„t vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer Ă€r ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

Syfte: Att nÄ förstÄelse för relationen mellan en byrÄ och en kund genom att analysera förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.FrÄgestÀllningar: Vilken roll spelar förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrÄ, framförallt gÀllande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad pÄ intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att förestÀllningen om reklambyrÄer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sÀtt för byrÄn att erövra status och anseende pÄ fÀltet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har Àven funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrÄn sitter pÄ en inte oansenlig indirekt makt genom att vÀlja vad som presenteras för kunden.

Sammanfattning Introduktion/Problembakgrund/Syfte: I januari 2011 byttes FAR?s revisionsstandarder (RS) ut mot de nya internationella standarderna, International Standards on Auditing (ISA). RS har tidigare varit baserade pÄ ISA men med anpassade paragrafer för den svenska lagstiftningen. Numer Àr ISA den standarden som anvÀnds i revisionsprocessen för att fÄ en internationell samstÀmmighet i revisionen. Revisorns uppgift Àr att oberoende, med hög kompetens och till lÄg risk uttala sig om företags finansiella rapportering.