MÄlet med uppsatsen var att utforska och resonera kring hur en parkanlÀggning, i detta fall Stowe Landscape Gardens i Buckinghamshire, England, kan fÄ en viss betydelse och vÀrderas högt av eftervÀrlden. FrÄgorna som uppsatsen utgÄtt frÄn Àr: - Vad Àr Stowe? - Hur beskrivs Stowe? - Vilken betydelse har Stowe och varför? Stowe verkar vara betydelsefull för landskapsarkitekter att kÀnna till, och uppsatsen kan komma att utgöra ett underlag för en diskussion kring hur olika anlÀggningar framstÀlls i trÀdgÄrdshistorien, och hur man som landskapsarkitekt kan förhÄlla sig till det. Genom litteraturstudier och en intervju med Barry Smith, Head Gardener pÄ Stowe, har en undersökning av hur Stowe omnÀmns i olika typer av litteratur genomförts, för att se hur Stowe representeras. Uppslagsverk, undervisningslitteratur för landskapsarkitekt-programmet pÄ SLU Alnarp, litteratur frÄn The National Trust (organisationen som Àger och förvaltar Stowe idag1) och resonerande trÀdgÄrdskonstteori har utgjort underlags-material. Resultatet i tabellsammanstÀllningen tyder pÄ att Stowe har en stor betydelse i trÀd-gÄrdshistorien, eftersom den anses vara mycket tidstypisk för landskapsparkernas tids-period, med stöd av de studerade kÀllorna.

Den hÀr studien Àr ett bidrag till forskning om hur genus pÄverkar beslutsfattande i kris. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om graden av manlig dominans i parlamentet pÄverkar benÀgenheten för en vÄldsinriktad krishantering. Manlig dominans, demokrati och korruption samt staters benÀgenhet att anvÀnda vÄld verkar hÀnga ihop, men med komplexa samband och relationer.Som teoretisk ram anvÀnds genusforskning frÄn frÀmst kritiska maskulinitetsstudier. Homosocialt kapital Àr en viktig valuta för politiker, dels för att kunna klara av situationer av osÀkerhet, dels av pragmatiska skÀl för att bygga politiska nÀtverk. Militariserad maskulinitet visar pÄ graden av militarism i samhÀllet och kopplar detta till normen om hegemonisk maskulinitet.

Vissa utlÀndska forskare som kom till Sverige kunde frÄn och med 1984 erbjudas skattelÀttnader genom en speciell lag om beskattning av utlÀndska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anstÀllningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frÄgan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska lÀnder. De reformerade expertbeskattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare Àven experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att fÄ del av skattelÀttnader.

Det r?der brist p? familjehem i Sverige, samtidigt som tidigare forskning visar p? att familjehemsf?r?ldrar ?nskar ett mer omfattande och f?rb?ttrat st?d i uppdragen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka familjehemsf?r?ldrars upplevelser av st?dinsatser fr?n socialtj?nsten, och inriktar sig p? st?dets m?jligheter och utmaningar. F?r att besvara studiens fr?gest?llningar samlades empiri in genom sju kvalitativa intervjuer med familjehemsf?r?ldrar.

Through a case study at an IT company we have attempted to ascertain how a company's organizational culture affects its designers' way of working. By examining what ?type? of designers the employees are and how this is reflected in their work, we hope to have correctly determined what their organizational culture looks like and thereby have achieved a plausible result in our study.Aside from two interviews with the company's CEO, we also performed eight observations at the company, where we tried to blend in with the employees, to better determine their way of working together.We have found that the designers' trust in their own instincts has led them to rarely act on feedback from clients ? they only pick out the proposals which have a ?mainstream? potential. We have also discovered that their design approach is something they don't feel inclined to discuss amongst themselves. As it is often ?indescribable?, they go with their intuition and unspoken design conventions..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur ledarskapet pÄverkas nÀr man Àr ledare i tvÄ olika kontexter. De frÄgestÀllningar vi vill besvara Àr:Hur fattas beslut i trÀnarrollen i jÀmförelse med lÀrarrollen?Hur fattar de enskilda ledarna beslut i de olika kontexterna?MetodFör att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ kritisk hÀndelse-observation valts som metod. Tre stycken ledare som Àr yrkesverksamma bÄde som trÀnare i truppgymnastik och som lÀrare i idrott och hÀlsa har observerats. Tre observationer genomfördes per ledare och kontext.

NÀr ett företag rÄkar i ekonomisk kris stÀlls ofta revisorn inför nya eller Àndrade förutsÀttningar. Revisionen kommer att bli mera omfattande, och revisorns stÀllningstagande vid olika bedömningar kommer att pÄverkas. PÄverkan kan bero pÄ olika faktorer. Bland annat kan en revisors personliga riskbenÀgenhet avgöra huruvida denne ska vÄga gÄ över grÀnsen frÄn sitt revisionsuppdrag till rÄdgivning. Enligt ABL 13 kap ska kontrollbalansrÀkning upprÀttas nÀr det egna kapitalet Àr förbrukat till hÀlften (ABL 13:12), men Àven om företaget saknar utmÀtningsbara tillgÄngar (UB 4 kap).

I ett försök att lÄta poststrukturalismen nÀrma sig materia, för min studie samman en queer psykoanalytisk syn pÄ subjektskap, presenterad av Judith Butler, med miffoteori, en poststrukturell förstÄelse av funktionalitet, mestadels influerad av Robert McRuer och Lennard J. Davis, för att undersöka hur ramverket inom vilket subjektskap kan intas pÄverkas. Studien visar att det normata Àr kontextuellt definierat, och vidare att subjektskap Àr beroende av mötet mellan subjektet och en potentiellt funktionshindrande miljö; i vilken subjektet antingen passerar som normat eller inte. Detta rörliga subjektskap pÄverkas dÀrigenom av faktorer sÄsom rÀdslan för det miffoeska, en kapitalistisk syn pÄ medborgarskap samt möjligheten att (undermedvetet) nÄ en (temporÀr) position mellan det normata och det miffoeska, vars förhÄllande Àven genererar en ökad möjlighet för subversivt motstÄnd. Vidare menar jag att detta kan sÀgas utgöra ett ramverk inom vilket det blir möjligt att studera subjektskapet, genererat av maktordningar sÄsom klass, etnicitet etc..

Flera stora företagsskandaler har under senare Är lett till ett ifrÄgasÀttande av revisionsbyrÄernas trovÀrdighet. Debatten har givit upphov till utredningar kring behovet av skÀrpta krav gÀllande revisorns beslutsfattande vid oberoendefrÄgor. För att uppfattas som oberoende mÄste revisorn skapa förtroende frÀmst genom att etik, moral och en professionalism skall Äterspeglas i dennes handlande. I vÄr uppsats har vi valt att enbart titta pÄ de etiska aspekterna. De lagar och regler som finns och som skÀrpts efter skandalerna erbjuder ingen entydig och fullkomlig lösning pÄ alla de problem en revisor mÄste underkasta sig, lagarna Àr ofta dispositiva vilket ger upphov till en grÄzon.

NĂ€r företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder pĂ„ att det finns en del olikheter i sĂ€ttet, pĂ„ vilket det vardagliga affĂ€rs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna Ă€r inte sĂ„ stora i en internationell jĂ€mförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvĂ€rs över den svensk-danska grĂ€nsen. VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka om och i sĂ„dana fall hur danskar och svenskar skilljer sig Ă„t vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer Ă€r ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns anledning att göra skillnad pÄ organisationer i forskning om kunskapshantering. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr ocksÄ att besvara om och i sÄdana fall hur och varför hanteringen av kunskap skiljer sig mellan organisationer i offentlig sektor och organisationer i privat sektor. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, dÄ en sÄdan lÀmpade sig bÀst för att besvara uppsatsens syfte. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med en organisation frÄn privat sektor och en organisation frÄn offentlig sektor.

This study explores the shift in football recruitment from traditional scouting to data-driven methods, focusing on Sweden. It investigates how football organizations can enhance competency for effective data-driven recruitment. Through qualitative interviews with elite Swedish football organizations, the study emphasizes the need for competence development for proficient data-driven recruitment. To address the enhancement of personnel competency in the recruitment process, this study poses the research question: "How can football organizations effectively promote competence development to optimize their utilization of data-driven recruitment?" The results highlight the importance of targeted education, combining expertise in data-driven recruitment with a broad skill set.

Syfte: Att nÄ förstÄelse för relationen mellan en byrÄ och en kund genom att analysera förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.FrÄgestÀllningar: Vilken roll spelar förestÀllningen om marknadsföring och reklam som nÄgot kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrÄ, framförallt gÀllande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad pÄ intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att förestÀllningen om reklambyrÄer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sÀtt för byrÄn att erövra status och anseende pÄ fÀltet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har Àven funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrÄn sitter pÄ en inte oansenlig indirekt makt genom att vÀlja vad som presenteras för kunden.

This masters thesis looks at the reception of the beat generation in six given American magazines spanning through the years 1957-1961. The study is basically one of literaty reception. The aim is to see how and if the institution of literature handed the beat generation an identity to go along with their arts. With the use of discourse analysis we have pointed out certain characteristics in the six articles that have been a part of building up an image of the beat generation as a whole. By dividing the result into the two categories social and literary practice we can clearer see what significants were used to create the beat generation.

The freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) is a large freshwater mussel. Because of its sensitivity to human impact, such as eutrophication, acidification and alterations of hydromorphology, the species is considered as a robust indicator of stream water quality and biodiversity. Moreover, due to the species complex life cycle, including a larval stage on the gills of salmon and trout, and sensitivity of early life stages, regeneration is often used as an indicator. The freshwater pearl mussel is also used in the expert judgement of status classification of benthic invertebrates according to the European Water Framework Directive. The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the freshwater pearl mussel as an indicator for Swedish streams. It was made with two types of association analyses.