Bakgrund: Kommunikation, informationsflöden samt individuella uppfattningar Àr nÄgra av de psykologiska förhÄllanden som pÄverkar beslutsfattanden. SmÄföretagare upplever en hÄrd kreditmarknad med krav pÄ höga sÀkerheter och bankerna Àr medvetna om att de stramat Ät kreditgivningen pÄ grund av konjunkturlÀget. Handelsbanken och SEB Àr tvÄ storbanker som funnits lÀnge pÄ marknaden och bÄda har fÄtt utmÀrkelser för att vara framstÄende banker för smÄföretagare.Syfte: Att studera lÄnesituationen för smÄföretagare genom att angripa de psykologiska aspekter som kan vara av avgörande betydelse utöver hÄrda vÀrden vid en kreditgivningsprocess.Metod: Genom en deduktiv ansats har semistrukturerade frÄgor stÀllts i kvalitativa intervjuer med tvÄ storbanker och tre smÄföretagare i olika branscher i Stockholm stad.Teorier: Behavioral Finance, Asymmetrisk information, Perception, Agentteorin, Imageteorin och Beslutstilsmodellen.Slutsatser: I kreditgivningsprocessen krÀvs en kombination av hÄrda och mjuka vÀrden för att kunna fatta beslut pÄ ett rÀttfÀrdigt sÀtt. Det faststÀlls att psykologiska faktorer sÄsom god kommunikation minskar det asymmetriska informationsflödet och ligger till grund för relationen mellan lÄnehandlÀggare och smÄföretagare..

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur ungdomarna tÀnker kring sin och andras klÀdsel och beteende, samt om dessa fenomen pÄverkar hur de blir uppfattade. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ för vem ungdomarna klÀr sig. Som metod genomfördes tre fokusgruppsintervjuer, som sedan analyserades. Intervjuresultaten som framkom har sedan kopplats till begrepp som: bricolage, in- och utgrupp, social identitetsteori och identitet.FrÄn analysen av de genomförda intervjuerna framkom att ungdomarna medvetet klÀr sig för sin egen skull, men undermedvetet för andras. Det framkom Àven att klÀderna Àr det första ungdomarna bedömer i möte med en ny person, men Àven att de bedömer andra negativt om de bryter mot beteendets ?normalnorm?.

Idag stÀlls individer inför mÄnga olika val. Individer skiljer sig Ät dÄ de fattar beslut och forskning tyder pÄ att individer har en beslutsfattarstil. Denna studie Äsyftade att studera sambandet mellan beslutsfattarstil och Änger samt om maximerare har större benÀgenhet att Ängra sig. Dessutom undersöktes korrelationen mellan Änger och beslutsÄngest. 149 deltagare besvarade tre sjÀlvskattningsformulÀr bestÄende av General decision making style, Regret scale, Maximization scale samt fyra tillagda pÄstÄenden.

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

In 1998 Sweden accepted the Treaty of Amsterdam which contained a development of the common foreign and security policy (CFSP) towards a European security and defense policy (ESDP). This thesis aims at studying the decision making process behind the Swedish foreign policy decision to further develop its security policy within the European Union. The purpose is to explain which factors and conditions that did affect and influence the Swedish foreign policy decision. The research applies foreign policy analysis, a theoretical perspective that analyzes both domestic and international conditions using different levels of analysis. The research methods being used has been qualitative as well as quantitative, complemented by interviews, since the research is a process tracing case study.The thesis conclusion is that the Swedish decision is explained by several factors.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar ett utav de viktigaste besluten en mÀnniska tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning Àr det svÄrt att reda ut orsaksamband eftersom det Àr mÄnga olika faktorer som pÄverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den hÀr studien bekrÀftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan pÄ yrkesvalet.

Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer sja?lvsta?ndig vid instuderingen av nya stycken. Att va?ga go?ra saker utan la?rarens hja?lp och lita pa? sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no.

 Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad gruppen betyder för den enskilde eleven inlÀrning. Rapporten Àr sedd frÄn lÀrarperspektiv dÄ jag har intervjuat fyra lÀrare. Jag har som grund anvÀnt mig av William Glassers teori om inlÀrningsgrupper.För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av litteraturstudier och intervjuer med lÀrare. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna ansÄg att gruppen Àr mycket viktig för individens lÀrande och att grupper Àr livsviktigt dÄ alla mÀnniskor vill tillhöra en grupp, för att kÀnna sig vÀrdefull och nödvÀndig. Grupptillhörighet gör ocksÄ att individen kan pÄverka sin situation och inte kÀnna sig vÀrdelös och maktlös.  .

Under tonÄrstiden förÀndras relationen mellan förÀlder och tonÄring. För att en sÄdan förÀndring ska kunna ske behöver tonÄringen ha tillgÄng till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förÀndring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras förÀldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i Äldern 15-20 Är och sju förÀldrar.

Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB Realisator. Examensarbetet ligger pÄ D-nivÄ och innefattar 30 högskolepoÀng. Uppdraget frÄn Realisator innefattade att designa ett chassi till en brandrobot.Realisator startade ett stort projekt för att utveckla en brandrobot som ska underlÀtta för rÀddningstjÀnsterna vid besvÀrliga brÀnder sÄ att chansen att rÀdda liv ökar, sÀkerheten för personalen ökar och kostnaderna minskar. Brandroboten ses som en internationellt gÄngbar produkt. Projektet Àr en fortsÀttning pÄ ett tidigare stadium, demo1, dÀr identifierades de viktigaste grunderna som mÄste finnas i brandroboten.

Every day we make numerous decisions. Some are better than others. Intuitive decisions usually results in less good decisions when we do not reason about our choices. Research has been interested about the process that is behind how we make good decisions. Decisions we face every day, such as when we shop, determined using various mental shortcuts that we use unconsciously.

Capital Asset Pricing Model (CAPM) Àr den prissÀttningsmodell som mest frekvent anvÀnds av aktörer pÄ den finansiella marknaden samt i litteratur för att förklara sambandet mellan risk och förvÀntad avkastning. Teorin grundades under 1960-talet av William Sharpe och tidiga empiriska tester av modellen visade att den med hög förklaringsgrad kunde estimera en framtida förvÀntad avkastning givet en viss risknivÄ. PÄ senare Är har dock CAPM fÄtt stark kritik eftersom nya empiriska undersökningar demonstrerat att modellen inte lÀngre verkar visa en rÀttvisande avkastning i förhÄllande till risk.För att undersöka om den över 40 Är gamla modellen fortfarande visar nÄgorlunda rÀttvisande beskrivningar av verkligheten har vi stÀllt oss frÄgan: GÄr det att med hjÀlp av historiska data förutspÄ en riskfylld tillgÄngs avkastning pÄ den svenska aktiemarknaden?Vid besvarade av denna frÄga har studien syftet Att med hjÀlp av portföljer studera huruvida sambandet mellan risk och avkastning, vilket postuleras av CAPM, stÀmmer pÄ den nutida svenska aktiemarknaden.Vi har utifrÄn vÄr kunskapssyn kritisk rationalism anvÀnt oss av en kvantitativ metod för att försöka ge svar pÄ problemstÀllningen, vilken angreps med ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt. Den teoretiska referensramen behandlar teorier som portföljval, den effektiva marknadshypotesen och CAPM.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kÀrnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var pÄ mÄnga sÀtt bÄde komplicerad och motsÀgelsefull. Komplicerad dÀrför att perspektiven pÄ kÀrnkraften var sÄ mÄnga och för att frÄgan splittrade traditionella politiska och ideologiska grÀnser. MotsÀgelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att fÄ till stÄnd och trots mÄnga av frÄgornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamÀssighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas stÀllningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels ÄskÄdliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsÀgelsefulla natur.

This essay aims to explore the philosophical meaning of the expression ?present and real? in Clara ? or, On Nature?s Connection to the Spirit World by F. W. J. Schelling.

VĂ„r uppsats omfattar en fallstudie med flera analysenheter (olika tidpunkter)under den 25-Ă„rsperiod dĂ„ Saddam innehade den totalitĂ€ra makten i Irak. Ämnet berör Saddam som beslutsfattare, hur han valt att agera vid olika krissituationer.De politiska besluten kommer att diskuteras utifrĂ„n Yacoov Vertzbergers teori om beliefsystem och Graham AllisonÂŽs Rational Actor Model.Mycket har skrivits om Saddam, det mesta i negativa ordalag, han harutmĂ„lats som allt frĂ„n demonisk, psyksjuk, irrationell galning till en krigsĂ€lskande landsfader. Vi blev nyfikna pĂ„ att ta reda pĂ„ mer om Saddam, hur kan man förklara hans handlingar? Finns det ett rationellt tankemönster och hur kan manförstĂ„ hans person? Är det för enkelt att i likhet med John G. Stoessinger avfĂ€rda honom som en irrationell galning? Vi menar pĂ„ att Saddam mĂ„nga gĂ„nger agerar rationellt utifrĂ„n sina vĂ€rderingar, mĂ„l och tillgĂ„ng pĂ„ information dĂ„ hans politikofta styrs av viljan att maximera sitt egenintresse, vi har sett en tydlig pĂ„verkan pĂ„ Saddams handlingsmotiv utifrĂ„n hans beliefsystem..