Syftet med denna studie är att belysa hur några ungdomar med cerebral synnedsättning upplever sin grundskoletid. Frågeställningarna handlar om ungdomarnas erfarenheter av skolarbetet, vad de berättar om sin sociala situation samt hur de tycker att stödet i skolan ska utformas. Det tycks inte finnas mycket skrivet om detta område, vilket medför att tidigare forskning till en del handlar om studier där elever med funktionsnedsättning i allmänhet intervjuats om sin syn på skolan. För att ge en kortfattad introduktion av ämnesområdet består bakgrunden även av forskning om cerebral synnedsättning. Sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att besvara frågeställningarna.

Introduktion/bakgrund: Ridterapi som behandlingsform har funnits sedan många år tillbaka i tiden, det har påvisats att ridterapi kan ge goda effekter. Trots att arbetsterapeuter använder ridterapi som intervention, finns det lite vetenskaplig litteratur om arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Författarna vill därför uppmärksamma och undersöka hur en arbetsterapeut kan använda behandlingsmetoden ridterapi. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur arbetsterapeuten arbetar med ridterapi. Metod: I arbetet har författarna hämtat inspiration från Grundad teori eftersom det är en lämplig metod när man vill söka ny kunskap.

Introduktion: I arbetet kan sjuksköterskor komma i kontakt med patienter med demenssjukdom. Demenssjuka patienter har enligt svensk lagstiftning samma rätt till självbestämmande som övriga patienter. Dock kan de svikta i sjukdomsinsikt och tenderar därför att vägra sjukvårdsinsatser som sätts in för patientens eget beskydd. I dessa fall kan vårdpersonal känna behov av att tillgripa tvångsåtgärder i form av lugnande läkemedel eller fysiska restriktioner för att skydda patienten från skada, vilket juridiskt sett ses som ett övergrepp. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskans användande av tvångsåtgärder och tankarna detta väcker, samt att även redovisa möjliga metoder för att minska användandet av tvångsåtgärder.

Introduktion: Majoriteten av stalkare är män och majoriteten av stalkningsoffer är kvinnor. Den vanligaste formen av stalkning är den som uppstår i samband med avslutandet av en intim relation. Stalkning mot en bekant eller främling uppfattas generellt som allvarligare än då offret är en före detta partner. Då gärningspersonen är en man och offret en kvinna uppfattas stalkningen som allvarligare än då en kvinna stalkar en man. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och redogöra för hur relationen mellan gärningsperson och offer (före detta partner, bekant eller främling) samt offret och gärningspersonens kön påverkar människors uppfattningar om stalkning.

Det primära syftet med detta examensarbete kan sägas vara att skapa en uppfattning hos Skanska Väg & Anläggning Sydost, som är initiativtagare till detta examensarbete, om vad BIM (Building Information Model) är och hur det lättast kan implementeras i deras arbetsprocesser. Det skulle vara omöjligt att täcka in alla aspekter av BIM under den korta tid som funnits till förfogande och inom ramen för detta examensarbete, därför har de aspekter som ansetts vara viktiga för företaget samt författaren lyfts upp för utredning.För att kunna nå dit har examensarbetet till uppgift att kartlägga och synliggöra de skillnader som finns mellan dagens byggprocess och BIM (Building Information Model) och utifrån det föreslå möjliga sätt att implementera denna arbetsmetod hos Skanska Väg & Anläggning Sydost.I examensarbetets första kapitel ges en kort introduktion och bakgrund till hur byggprocessen förändrats under tidens gång. Ett syfte och en frågeställning formuleras och en avgränsning för examensarbetets omfattning görs.I examensarbetets andra kapitel ges den teoretiska bakgrunden till dagens byggprocess. Viktiga aspekter av dagens byggprocess lyfts fram och förklaras. Därefter följer en presentation av begreppet BIM och vad det innebär.

Introduktion: Efter en förvärvad hjärnskada kan det inte tas för givet att kroppen upplevs som självklar i vardagslivet. Många har både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar.Syfte: Studiens syfte var att få en fördjupad förståelse för hur personer med förvärvad hjärnskada upplever sin kropp och fysisk aktivitet i det dagliga livet.Metod: Intervjuer genomfördes med 15 strategiskt utvalda personer som hade utretts för förvärvad hjärnskada. De intervjuades vid ett tillfälle 1-5 år efter debuten. Personerna var i yrkesverksam ålder och hade lättare motorisk och/eller lätt/måttlig kognitiv, emotionell eller personlighetsmässig funktionsnedsättning. Intervjuerna transkriberades och analyserades med the Empirical Phenomenological Psychological Method (EPP-metoden).Resultat: Ett övergripande tema och sex huvudteman identifierades.

Introduktion: Inom vård och omsorg för äldre är ett av målen att aktivera och socialisera de äldre. Kanske har man emellertid feltolkat vilka behov de äldre har? Det kan vara en fördel att problematisera kring detta genom att även ha teorier som inte fokuserar på att aktivitet är en förutsättning för att kunna uppnå ett gott åldrande i åtanke då vikten av aktivitet undersöks. Syfte: Syftet var att undersöka vikten av aktivitet för att uppnå ett gott åldrande. Frågeställningarna var: Vilka effekter har aktivitet på den äldre människans upplevelse av ett gott åldrande? Vilka hinder och möjligheter till aktivitet finns för den äldre människan? Metod: Systematisk litteraturstudie.

Introduktion Sjukvården har som mål att bota, lindra och hjälpa, ändå finns det bevis som pekar på att sjukvården inte är så säker som den borde vara. Detta medför en reducerad patientsäkerhet. Vid granskning av tidigare incidenter inom intensivvården kunde, i cirka 50 % av fallen, brister i icke-tekniska färdigheter (Non Technical Skills, NTS) hos sjukvårdspersonalen tillskrivas som orsak. Då sjukvårdspersonal, främst sjuksköterskor, ofta utgör den sista, och ibland den enda, försvarslinjen mot patienten är det av vikt att träna NTS. Detta då en hög patientsäkerhet eftersträvas inom sjukvården.

Introduktion: Den kosmetiska kontaktlins-marknaden växer och linser kan köpas från online-butiker i de flesta länder, men varningar för kosmetiska kontaktlinser kvarstår och lagstiftningen avseende försäljning varierar från land till land.Syfte: Att undersöka skillnader i reglerande lagar mellan en rad länder om kosmetiska kontaktlinser samt se på tillståndet för komplikationer av kontaktlinser i dessa länder.Resultat: Under studien fanns att reglerna kan skilja sig till och med mellan stater inom samma land, i detta fall Australien där ingen övergripande lagstiftning om försäljning finns men delstaterna New South Wales och South Australia har infört egna regleringar. Singapore reglerar försäljning av kosmetiska kontaktlinser till endast legitimerade optiker och vidare är även försäljning via internet förbjuden. USA och Japan har infört kosmetiska kontaktlinser som medicintekniska produkter och samma bestämmelser som för korrigerande kontaktlinser gäller, ska säljas endast till bärare med giltigt recept. I Sydafrika är liknande förordningar under förslag och förväntas vara i praktik inom kort. Försäljningeni Kanada, Nya Zeeland, Frankrike och Sverige är för tillfället oreglerad.Litteratur om komplikationer konstaterades fokusera på mikrobiell keratit då det är ett synhotande tillstånd och länkar drogs till compliance i de flesta fall medan Japan innan ändringav sin lagstiftning genomfört en studie om säkerhet och kvalitet på kontaktlinser där vissa konstaterades vara under all kritik och tillverkarna meddelades om detta.

SAMMANFATTNINGBakgrundUtövandet av sjuksköterskeyrket skall grundas i den kunskap, förståelse, värderingsförmåga och det förhållningssätt som behövs för att kunna utföra god och patientsäker omvårdnad. Den skyddade yrkestiteln Sjuksköterska kräver en legitimation som står för behörighet. År 2000 kom Socialstyrelsen med en föreskrift (SOSFS, 2000:9) där ett undantag från legitimation ges. Då det idag råder stor brist på sjuksköterskor, främst under sommaren, används föreskriften för sjuksköterskestudenter som efter termin kan anställas som dispenssjuksköterskor.SyfteAtt beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vikariera som dispenssjuksköterska.MetodSom metod valdes en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med öppna frågor och induktiv ansats. Studien byggde på sex intervjuer med studenter som under sommaren 2014 vikarierat som dispenssjuksköterskor.

Klimatförändringarna är ett aktuellt ämne som det skrivs mycket om. En följd av dessa är stigande havsnivåer och denna uppsats behandlar detta fenomen. Uppsatsens syfte är att belysa problematiken kring en havsnivåhöjning och fysisk planering samt att ge en introduktion till ämnet. Målet är att ta reda på vilka konsekvenser en havsnivåhöjning kan få samt vilka strategier och åtgärder som kan användas i det förebyggande arbetet och vilken roll landskapsarkitekten kan ha i detta arbete. Konsekvenser av en havsnivåhöjning presenteras med utgångspunkt i hållbar utveckling, ett begrepp som används mycket i dagens samhällsplanering.

Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

SAMMANFATTNINGStudien syftar till att undersöka och belysa hur ett fackförbunds introduktionsutbildning för deltidsanställda ser ut, samt de nyanställdas upplevelse av introduktionen och om den genererat kunskap. Undersökningen avser att skapa en ökad förståelse för vilka moment som påverkar upplevelsen av introduktionsutbildningen hos studentinformatörerna. Då hundratusentals människor runt om i Sverige varje kvartal introduceras i nya arbetsuppgifter och arbetsplatser behövs mer kunskap om hur företag och verksamheter bör bemöta de nyanställda för att främja en kunskapsutveckling. Detta medför att studien har hög relevans för pedagogik som forskningsfält men också för oss studenter som snart tar steget ut på arbetsmarknaden.Empirin i studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats där analys och diskussion sedan har skett utifrån de tre teman som valts ut med utgångspunkt ur studiens frågeställningar. Studiens teman är följande: Introduktionsutbildningens upplägg, upplevelse av introduktionsutbildningen samt förvärvad kunskap och kunskapsanvändning.

Introduktion: Årligen insjuknar mellan 500 och 600 individer i myelom i Sverige. Myelom betraktas som en icke botbar sjukdom där syftet med behandling är att förlänga överlevnad, stabilisera sjukdom, återfå sjukdomskontroll samt förbättra livskvalitet. Sjukdomen är ofta förknippad med reducerad livskvalitet på grund av spontana frakturer, kotkompressioner, återkommande infektioner, njursvikt, anemi samt humörstörningar. Oro för framtiden och förlust av autonomi är ytterligare bidragande bekymmer som för patienter, påverkar livskvalitet. Livskvalitet är en subjektiv känsla som berör livet i sin helhet och som inkluderar delar som hälsa, fritid, sociala relationer, arbete, bostad och kan spegla en upplevd känsla av sammanhang i livet.