Bakgrund och problemdiskussion: A?nda sedan Liggio (1974) myntade uttrycket the audit expectation gap, fo?rva?ntningsgapet, har detta fenomen underso?kts av flertalet forskare som kommit fram till att det a?r ett utbrett problem runt om i va?rlden. Felaktiga fo?rva?ntningar pa? revisorn och dennes arbete kan vara till stor skada da? det fo?rsa?mrar fo?rtroendet fo?r revisorsprofessionen och leder till mer kritik mot branschen. Som lo?sning fo?resla?s ofta utbildning fo?r ba?de revisorer och deras Intressenter, men na?got som inte studerats lika utbrett a?r hur utbildningen ser ut fo?r de blivande revisorerna, d.v.s.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det föreligger skillnader gällande förväntningsgap respektive motiv till miljöredovisningen, mellan företag som frivilligt respektive tillståndspliktigt upprättar en miljöredovisning. Vi ville alltså jämföra vad som motiverar företag att frivilligt upprätta en miljöredovisning jämfört med motiv som kan föreligga för de företag som är tillståndspliktiga att gå utöver lagens krav. Vi ville även ta reda på vad den eventuella skillnaden gällande medvetenheten om förväntningsgap, även där för företag som frivilligt miljöredovisar jämfört med tillståndspliktiga företag och om det föreligger i så fall någon skillnad i hur företagen arbetar för att minska detta eventuella gap. Miljöredovisning har blivit allt mer betydelsefullt eftersom miljöproblem har blivit mer och mer uppmärksammat. Miljöredovisning kan ge företag konkurrensfördelar och monetärvinst, men detta innebär att företagen måste skapa trovärdighet och visa sina ansträngningar för Intressenterna.

Svensk kod för bolagsstyrning (koden) togs i bruk den första juli år 2005. Kodens syfte är att stärka tillförlitligheten i företagens finansiella rapportering genom att ställa krav på företagens interna kontroll. På lång sikt skall koden även bidra till ett ökat förtroende för det svenska näringslivet och attrahera utländskt riskkapital. Koden riktar sig i ett inledande skede till bolag noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt de största bolagen på O-listan och betonar att det är styrelsen som ansvarar för bolagets interna kontroll. Syftet med uppsatsen är att belysa hur koden kan förväntas förändra och förbättra företagens interna kontroll.

Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) och hur det kan implementeras, på strategisk och operationell nivå, för att genomsyra en hel verksamhet. Vårt ämnesval grundar sig på att vi anser att företag inom tjänstesektorn saknar kunskap och tillvägagångssätt för hur CSR kan realiseras och gå från planering till handling.Vi har använt en kvalitativ metod i vår studie, den är djupgående och söker det unika hos varje uppgiftslämnare. Under studiens gång har vi växlat mellan empiri och teori för att kunna argumentera och analysera insamlat material med visionen om att nå ett lönande resultat. Den abduktiva ansatsen beskriver därför bäst vårt tillvägagångssätt. Researrangörer och utvalda intressentrepresentanter är vårt empiriska undersökningsområde, vi har genomfört åtta intervjuer för att granska hur de anser att arbetet med CSR kan definieras och praktiseras.Vår studie har visat att den mest rättvisande beskrivningen av CSR handlar om att företag ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom att på frivillig basis ta hänsyn till miljömässiga och sociala aspekter i sin affärsverksamhet.  Det är en långsiktig process som måste implementeras i företags kärnverksamhet och vara en naturlig del av den dagliga driften.

Dagens föränderliga värld har medfört att en stor del av det värde som skapas i företag idag sker i de immateriella tillgångarna som företagen har. Varumärken har funnits sedan långt tillbaka och dess ursprungliga funktion var att locka till sig icke läskunniga arbetare som skickades ut för att göra hushållens inköp. Under medeltiden började varumärket användas för att särskilja en tillverkares produkter från andras. Denna funktion är en av varumärkets viktigaste även idag då konkurrenter snabbt kan kopiera framgångsrika produkter och detta medför att varumärket har ett stort värde för företagen. Det blir därför viktigt för Intressenter att få tillgång till information om varumärken då de har en väsentlig betydelse för företagen och det blir därför nödvändigt att varumärket värderas samt redovisas i årsredovisningar.

På senare tid har det framkommit flera företagsskandaler på grund av brister i revisorers granskning. Skandalerna har resulterat i högre krav på revisorers oberoende och självständighet. Det är vikigt att en revisors inblandning i företags verksamheter inte påverkar dennes omdöme, för att upprätthålla ett förtroende till olika Intressenter. Vidare kan en revisors arbetsuppgifter förutom att granska företags räkenskaper även innefatta rådgivning. Det innebär att det kan uppkomma svåra gränsdragningar mellan vad som är tillåtet och vad som bör undvikas i revisorns yrkesutövning.

I dagens samhälle har det blivit allt viktigare för företag att kommunicera effektivt med olika grupper av Intressenter i omgivningen. Börsnoterade företags årsredovisningar och kvartalsrapporter används numera som ett medium där företaget kommunicerar mer än bara finansiell information. Företagen använder detta medium till att kommunicera sina synliga strategier till marknaden. En väl fungerande strategi ligger till grund för att ett företag ska lyckas prestera bra. En framgångsrik strategi måste bland annat kunna förändras då omgivningen förändras.

Bakgrund och problemdiskussion: Den traditionella redovisningen tillgodoser inte intressentensinformationsbehov då aktivering av humankapital inte är möjligt. Företagen kompenserarbristen på värdering av humankapital i de finansiella rapporterna genom att lämna flertaletfrivilliga upplysningar om personalen i sina årsredovisningar. Tidigare studier har valt attfokusera på rapporteringen av personalupplysningar i årsredovisningarna. Idag utgör bolagenshemsida det största mediet. Att enbart studera årsredovisningar kan därför tänkas ge en bristfälligbild av den information som bolagen faktiskt kommunicerar ut till sina Intressenter.Syfte: Uppsatsens primära syfte är att urskilja om upplysningar om humankapital, vad gällerslag och mängd, skiljer sig åt mellan företagens årsredovisningar och deras hemsidor.Avgränsningar: Samtliga tvingande upplysningar har exkluderats i studien.Metod: I uppsatsen har totalt 14 företag i industri- och materialbranschens årsredovisningaroch hemsidor studerats.

Corporate Social Responsibility, CSR, är idén om att företag ska ta samhällsansvar. Sambandet mellan CSR och företags eventuella lönsamhet är omdiskuterat. Många anser att CSR är nödvändigt för företag som vill vara kvar på en föränderlig marknad där konsumenter ställer andra krav på företag än att de enbart ska erbjuda produkter. Företag satsar mycket på CSR och vi vill anta att det tagits strategiska beslut bakom dessa investeringar. Strategier bör innehålla företagens mål för CSR-arbetet.

Följande uppsats tar avstamp i den kritik som har riktats mot traditionella studier av nyhetsproduktion, kritik som till mångt och mycket bottnar i att skapandet av nyheter inte är en autonom institution utan snarare en process som berörs av många Intressenter, i vilken PR-konsulter utgör en vital, outforskad del. Syftet med denna studie är att söka svara på vilka ekonomiska, etiska, organisatoriska och journalistrelaterade grundvalar PR-konsulter deltar i den nyhetsskapande processen, och genom att göra det bidra till det diskursteoretiska perspektivet och utöka förståelsen för hur nyheter skapas. Uppsatsens teoretiska ramverk består dels av teorier som berör produktionen av affärsnyheter och dels teorier som behandlar själva PR-området. För att kunna svara på uppsatsens frågeställning - På vilka ekonomiska, etiska, organisatoriska och journalistrelaterade grundvalar deltar PR-konsulter i den nyhetsskapande processen? - genomfördes en respondentintervjustudie med sju PR-konsulter, för att på så vis fånga föreställningar och uppfattningar om deras del i den nyhetsskapande processen. Studiens resultat underbygger och stärker dess teoretiska ramverk och visar tydligt på att PR-konsulterna idag arbetar närmare nyhetsorganisationer och utgör en större och tydligare del i skapandet av affärsnyheter. Resultatet visar även det till stor del är pekuniära intressen som styr deras arbete, vilket till viss del beror på vår tids teknologiska konvergens. En slutsats man kan dra av resultatet ? att PR-konsulter idag är en tydligare del i produktionen av affärsnyheter ? är att nyhetsredaktioner i större utsträckning tar in kommersiellt material på redaktionell plats vilket tyder på att nyhetsredaktionerna håller på att utarmas, något som på sikt skulle kunna ses som ett hot mot demokratin.

Titel: Intäktsredovisningens nya form - En förstudie i hur de nya reglerna för intäktsredovisning tros påverka finansiell information från entreprenadföretag Bakgrund och problem: Intäkter utgör oftast den största och mest relevanta posten när det kommer till företags redovisning. De regler och regelverk som styr intäktsredovisningen har det senaste decenniet diskuterats flitigt. Detta dels för att intäktsposten och dess redovisning har varit i centrum för ett antal redovisningsskandaler, dels för att reglerna inte är harmoniserade och för svåra att tillämpa. Problematik har lett till ett konvergeringsprojekt mellan de två stora normsättarna International Accounting Standards Board och Financial Accounting Standards Board som nu under andra halvåret av 2013 kommer presenter ett nytt regelverk gällande intäktsredovisningen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur intäktsredovisningen för entreprenadföretag fungerar, samt att ge en inblick i hur de nya reglerna kring intäktsredovisningen tros komma att påverka företag i entreprenadbranschen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur redovisningsexperter tror att de nya reglerna kommer påverka möjligheten för externa Intressenter att få en rättvisande bild av företagen. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod där sammantaget fyra respondenter intervjuats genom en semistrukturerad intervjumodell.

På senare tid har det framkommit flera företagsskandaler på grund av brister i revisorers granskning. Skandalerna har resulterat i högre krav på revisorers oberoende och självständighet. Det är vikigt att en revisors inblandning i företags verksamheter inte påverkar dennes omdöme, för att upprätthålla ett förtroende till olika Intressenter. Vidare kan en revisors arbetsuppgifter förutom att granska företags räkenskaper även innefatta rådgivning. Det innebär att det kan uppkomma svåra gränsdragningar mellan vad som är tillåtet och vad som bör undvikas i revisorns yrkesutövning.

Detta examensarbetes syfte är att fördjupa våra kunskaper om ledningsrätt och alternativa upplåtelseformer för ledningar samt att undersöka hur dessa används i praktiken. Inledningsvis redovisas de olika upplåtelseformerna: servitut, ledningsrätt och olika typer av nyttjanderätter. Servitut och ledningsrätt är upplåtelseformer som är obegränsade i tid, medan nyttjanderättsupplåtelserna lägenhetsarrende, anläggningsarrende och annan nyttjanderätt är begränsade på kortare eller längre tid. Denna del avslutas med en enkel skiss över de olika formernas för- och nackdelar ur ett mark- respektive ledningsägarperspektiv. Därefter följer en del som behandlar vilka intressen som bevakas samt vilka upplåtelseformer som föredras av olika Intressenter.

I denna uppsats vill vi undersöka hur små svenska aktiebolag inom tjänstesektorn organiserar och bemannar ekonomiarbetet och varför de valt detta upplägg. Då syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur små företag bedriver sitt ekonomiarbete är vi även intresserade av att ta reda på vilken kompetens personen som sköter ekonomiarbetet har. Vi vill också undersöka om det i små företag finns den kunskap och det intresse som krävs för att fullt ut kunna förstå och hantera de lagar och regler som finns inom redovisningsområdet. Vi använder dels en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer, och dels en kvantitativ metod, enkätundersökning. Intervjuerna har genomförts med åtta små företag inom IT-konsultbranschen och samma företag fick även förfrågan att besvara en enkätundersökning.

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.