Denna uppsats undersöker hur Intressenter och aktörer påverkar, eller kan påverka en destinationsutveckling. För att specificera det något har författarna gjort en fallstudie av en påtänkt destination som är under utveckling lokaliserad i Figeholm, Kalmar län. Då destinationer överlag kan ha en vidare påverkan på regioner, handlar denna uppsats om den regionala påverkan som The Circle Resort kan tänkas få och föra med sig genom sin utveckling. Meningen med detta arbete är att försöka visa på hur de olika Intressenterna och aktörerna samarbetar och kommunicerar med sin omgivning. Materialet till empirin är insamlad från källor som har, eller kommer att ha, en roll i destinationens utveckling.

In the last years people has become more aware of issues regarding corporate social responsibility. This has led to a more thorough control of big multinational companies, which are often held account of violating social, ethical and environmental values. The term most often used for this is corporate social responsibility (CSR). H&M is a Swedish multinational company and the concept of H&M is fashion to a low price. The material most often used in producing clothes is cotton.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FED 334, VT 2006Författare: Markus Biörk, Tobias Hallerby, Roger LundinHandledare & Examinator: Fredrik KarlssonBihandledare: Andreas JanssonTitel: Röstvärdesdifferentiering - En studie om användandet av röstvärdes-differentiering bland bolag noterade på StockholmsbörsenBakgrund: I Sverige finns det procentuellt flest användare av röstvärdesdifferentiering i världen och den svenska ägarstrukturen kännetecknas av ett koncentrerat ägande med starka kontrollerande ägare. Svensk forskning visar, i motsats till tidigare studier, att de kontrollerande ägarna i relativt liten utsträckning tycks tillskansa sig fördelar på bekostnad av övriga Intressenter. Således uppstår frågan vad som påverkar användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen.Uppsatsens syfte: Syftet är att testa och analysera sambanden mellan användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen och existensen av alternativa kontrollsystem, ägarnas intentioner med sitt ägande samt bolagsspecifika faktorer i det ägda bolaget.Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod och en hypotetiskt-deduktiv ansats. För den empiriska datainsamlingen används främst årsredovisningar från bolagen noterade på Stockholmsbörsen. Det insamlade materialet testas statistiskt i SPSS för att sedan analyseras.Resultat: Vi finner positiva signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna entreprenör, korsägande samt risk.

Den framtida samhällsutbyggnaden kommer att utgöras av en ökad användning av förnyelsebara resurser, bland annat i form av vind- och bergenergi. För att kunna utnyttja dessa energiresurser finns således ett intresse av att bygga över och under marken. Men i takt med utbyggnaden uppkommer problem. Exploateringen ökar konkurrensen mellan fastighetsägare som vill utnyttja den förnybara energin. Äganderätten till förnybar energi är inte direkt reglerad i vare sig lagstiftning eller praxis.

Bakgrund: Revisionsberättelsen är den rapport som Intressenter kan ta del av. Det är revisorns uttalande som har högt värde då det är revisorn som är informationsmedlare mellan parterna. Tolkningar som revisorn gör, är grund för andras beslut. Tidigare forskning visar att en revisionsberättelse inte signalerar tillräckligt om företagets fortsatta drift, samt att det var endast 20-27% som erhållit orena revisionsberättelser innan företagen inlett konkurs. De olika anmärkningarna i orena revisionsberättelsen har olika allvarlighetsgrader enligt andra studier.Syfte: Vi vill med denna studie undersöka om aktiebolagens sist erhållna orena revisionsberättelser, har ett statistiskt signifikant samband med aktiebolagens inledda konkurs under året 2010.Teori: De teorier som har använts i denna studie är agentteorin och intressentmodellen.

Bakgrund och problem: Årsredovisningar har till syfte att redovisa information om företagets finansiella situation. Om det finns felaktigheter i denna information påverkar det företagets Intressenter. Idag finns det möjligheter för vd:n att påverka resultatet via olika tekniker i den riktning som han/hon anser är lämplig.  Det kan finnas olika anledningar bakom dessa aktioner och en som uppmärksammats är att vd:ns relation till styrelsen kan ha inverkan på användandet av earnings management. I denna studie har vår avsikt varit att undersöka om det finns något samband i användandet av earnings management och vd:ns inblandning i styrelsen.Syfte: Syftet är att undersöka om earnings management förekommer i större omfattning i företag där vd:n är invald i styrelsen än företag där vd:n inte är med i styrelsenMetod: Studien har använts sig av en kvantitativ forskningsstrategi, där utgångspunkten har varit en deduktiv forskningsansats. I insamlandet av data har vi använt oss av en metod som heter innehållsanalys.

Detta examensarbete är ett produktutvecklingsprojekt och det utfördes med ÅF somuppdragsgivare. Syftet med examensarbetet var att utveckla en produkt som främjarkällsortering inom sjukvården och arbetet genomfördes i samarbete med Locum som ärfastighetsförvaltare för sjukhus i Stockholms län.Examensarbetet fokuserade på att utveckla en användaranpassad produkt som motiveraranvändaren till att källsortera. För att uppnå detta inleddes arbetet med bakgrundsstudie för attdefiniera kunden och för att erhålla kunskap om avfallshantering inom sjukvården.Bakgrundsstudien bestod av litteraturstudie, sjukhusbesök och intervjuer, och utifrån deninsamlade informationen genererades idéer kring hur avfallshanteringen inom sjukvården kanförbättras.Idégenereringen resulterade i flera olika konceptförslag som baserades på olikaproblemområden. Det som var gemensamt för samtliga förslag var ett informativt gränssnittsom bidrar till att det blir lätt att sortera rätt. Konceptförslagen utvärderades mot användareoch andra Intressenter, och med hjälp av deras åsikter genomfördes ett konceptval där detbeslutades att sorteringsvagnskonceptet skulle vidareutvecklas.

Hållbarhet är idag ett mycket aktuellt ämne. Det rapporteras nästan dagligen i media om företags ansvarstagande eller brist på ansvar inom hållbarhetsområdena; ekonomi, socialt och miljö. Även Intressenters krav och påtryckningar från samhället på företag har ökat. Den ökande medvetenheten i samhället om hållbarhet har bidragit till att de flesta företag idag redovisar sitt arbete med hållbarhet i en hållbarhetsredovisning. Detta har bidragit till en öppenhet och tydlighet, gentemot företagens Intressenter, kring företags påverkan och ansvarstagande inom hållbarhetsområdena.Idag är upprättande av hållbarhetsredovisning ett måste för statligt ägda företag, medan det för privata företag fortsatt är en frivillig redovisningsform.

Naturens betydelse för människan är stor och den tätortsnära skogen utgör en viktig plats i den växande urbana befolkningens närhet. Ungefär två kilometer nordost om Falu centrum ligger Lugnets naturreservat, ett tätortsnära område som nyttjas av allt från motionärer och barnfamiljer till elitidrottare. Syftet med den här studien var att genomföra en syntesanalys över hur skötseln av Lugnets naturreservat kan utformas för att tillgodose så många intressen som möjligt. Genom kvalitativa intervjuer med ett urval av områdets Intressenter kartlades deras nyttjande och synpunkter. Tillsammans med befintlig teori inom området utformades generella och specifika skogsskötsel- och förvaltningsförslag för reservatet.

Arlanda är Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse när det kommer till jobb, näringsliv, kunskap, turism, kultur och därmed hela Sveriges välfärd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands Väsby.  Alla dessa arbetar aktivt med åtgärder för en hållbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och är beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hållbara lösningar på de problem och möjligheter som uppstår runt intressena har kommunerna och Arlanda en väl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna är delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio år sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hänsyn till vilken påverkan man hade på omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess Intressenter poängterar ofta vikten av att man förstår varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar består i om relationen ska vara värdefull.  För att få en större kunskap om hur det samförståndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter från de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.

SammanfattningTitel: Avskaffandet av revisionsplikten ? vad finns det för motiv som är avgörande för att behålla revisionen i små aktiebolag?Författare: Johanna Andersson och Amanda RydHandledare: Kerstin NilssonExaminator: Magnus FrostensonBakgrund: I juni 2010 togs beslutet om att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag, ett beslut som berör 250 000 av alla Sveriges företag. Förändringen innebär att bolagen själva kan bestämma vilka tjänster de behöver för sin organisation. Vilket ledde till problemformuleringen: Vilka motiv är det som är avgörande för att behålla revisionen?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka motiv det finns till att företagen som vi studerar väljer att behålla revisionen, när möjligheten finns att välja bort den.Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats, vilket innebär att befintlig litteratur angående problem-formuleringen har sökts för att finna lämpliga teorier och modeller.

Syfte: Vi ämnar med denna studie beskriva och analysera hur publika aktiebolag presenterar information gällande ersättningar till ledande befattningshavare i sin årsredovisning. Vidare är syftet att undersöka vilka företags samt Intressenters åsikter till denna redovisning är. Metod: Studien är uppbyggd av tre delstudier. Den första är en kvantitativ kartläggning med deskriptivt syfte. De övriga två är kvalitativa undersökningar som genomförts via strukturerade och semistandardiserade telefonintervjuer.

I takt med att GIS (Grafiska InformationsSystem) blir allt vanligare och mer användarvänligt har WM-data sett att kunder skulle ha intresse i att kunna koppla information från sin verksamhet till en kartbild. Detta för att lättare kunna ta till sig informationen om hur den geografiskt finns utspridd över ett område för att t.ex. ordna effektivare tranporter. WM-data, som det här arbetet är utfört åt, avser att ta fram en prototyp som sedan kan visas upp för att påvisa för kunder och andra Intressenter att detta är möjligt att genomföra genom att skapa en integration mellan redan befintliga system. I det här arbetet har prototypen tagits fram med skogsindustrin och dess lager som inriktning.

Ett uttryck som har uppkommit inom den internationella beskattningsrätten under det senaste året är BEPS. Begreppet står för Base Erosion and Profit Shifting, och syftar till det projekt som OECD driver åt G20:s vägnar. Projektets syfte är att skapa förutsättningar och verktyg för länder att motverka aggressiv skatteplanering som eroderar länders skattebaser. Projektets resultat är i skrivande stund inte färdigt, men det finns mycket som tyder på att vi kommer att se en förändring inom både intern och internationell dubbelbeskattningsavtalsrätt inom de kommande åren.Ett av fokusområdena inom projektet är OECD:s modellskatteavtals omdiskuterade definition av fast driftställe. En definition som vi i Sverige delvis använder oss av vid utformning av definition till fast driftställe i IL 2:29, och där modellskatteavtalets kommentarer används vid tolkning av paragrafen.

Drivkrafter för ett revisorsbyte är en aktuell fråga då revisorsbyten har blivit allt vanligare och åsikterna om de bakomliggande drivkrafterna går isär mellan forskare. Syftet med uppsatsen är att förklara de drivkrafter som, av frivillig karaktär, leder till att en revisor väljer att avsäga sig en klient samt till att en klient väljer att byta revisor. Studien grundas på tidigare forskning och befintlig teori kring revisorsbyten. Då målet varit att finna drivkrafter, både utifrån revisorers och utifrån klienters perspektiv, är studien upplagd som en sammanställning av två skilda kvantitativa enkätundersökningar där revisorernas och klienternas drivkrafter undersökts var för sig.Teorigenomgången skildrar olika drivkrafter som leder till ett revisorbyte, alltifrån revisorns strävan att avancera karriärmässigt till att klienten upplever revisorns arvode som för högt. Dessa drivkrafter testas för att se om det finns belägg för de olika drivkraftshypoteserna eller om de går att förkasta.