Denna studie består av en fallstudie av äldreomsorgen i Uppsala kommun med syfte att utreda hur delaktigheten och medvetenheten i budgetprocessen påverkar organisationens effektivitet. I en kommun arbetar både förtroendevalda och tjänstemän så det finns flera Intressenter gällande hur resurserna ska fördelas ut till det olika verksamheterna vid framläggningen av budgeten. Budgetuppföljningen sker på flera nivåer i organisationen kontinuerligt under året i samarbete mellan förtroendevalda och tjänstemän.    Metoden för att samla in data bygger på befintlig litteratur och semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner på tre olika organisatoriska nivåer i äldreomsorgen i Uppsala kommun. Den teoretiska referensram som studien utgått ifrån är intressentmodellen inom ramen för budgetens olika syften och med fokus på effektivitet.    Det är många som är delaktiga i den kontinuerliga budgetprocessen i Uppsala kommun. Det kan sägas att det både bland förtroendevalda och tjänstemän finns ett stort fokus på att öka medvetenheten om budgetprocessen för att kunna öka organisationernas effektivitet i att uppnå de mål som kommunfullmäktige har satt upp för verksamheten. .

Möjligheten till val av redovisningsvaluta i Sverige och Danmark har funnits sedan år 2001 respektive år 1999. En undersökning som gjordes år 1997 i Sverige visade behov för företagen att redovisa i annan relevant valuta. Hur många som idag gått över till annan valuta och varför finns det ingen undersökning på och vårt syfte med uppsatsen är att förklara företagens val av redovisningsvaluta. Vi har gjort en dokumentundersökning som omfattar företag på Stockholmsoch Köpenhamnbörsen med säte i respektive land. Institutionell teori ligger till grund för de hypoteser som bildas. Den informella påtryckningen är från Intressenter vilka påverkar företagen på olika vis och olika mycket.

Syftet med studien är att undersöka prototyper i samband med systemutveckling, och då särskilt om agila utvecklingsmetoder har påverkat hur prototypning används.En genomgång av begreppet prototyp och närliggande begrepp görs för att klargöra vad som kan avses med prototyper inom systemutveckling. En översikt över olika synsätt på prototyper och deras användning presenteras, och leder vidare till en teoretisk modell för prototyper i systemutveckling.Systemutvecklare och experter intervjuas för att bringa klarhet i begreppen och ta reda på hur prototyper används i systemutvecklingsprojekt i praktiken. Utifrån detta material presenteras en vidareutveckling av den första teoretiska modellen. Problemrymd och lösningsrymd hör till modellens centrala begrepp.Studien visar att agila utvecklingsmetoder påverkar arbetet med prototyper i riktning mot att utföra prototypning i det ordinarie utvecklingsspåret samt att hämta in regelbunden återkoppling på prototyper från användare och andra Intressenter under hela systemutvecklingsprojektets gång. Sådana arbetssätt visade sig också förekomma inom den praktiska systemutvecklingen..

Ever since Sweden joined EU on the 1st of January 1995 the auditing is regulated not only by our Swedish laws but also by EG:s directives. In the fourth directive the member states are given a possibility to dispense small companies from the duty to audit the accounts. It is up to every member state to decide whether they want to dispense the small companies or not and today Sweden is one of few member states who does not.The purpose of this essay was to describe how lenders and Skatteverket will act in case of a dispensation for small companies from the duty to audit the accounts. The study has been carried out by interviewing four lenders and Skatteverket.The study shows that the lenders and Skatteverkets acting in case of a dispensation for small companies from the duty to audit the accounts will part from each others. While the lenders stand before a big change Skatteverkets work will be next to unaltered.Half the lenders think that they will continue to demand that the companies? accounts be audited.

Ever since Sweden joined EU on the 1st of January 1995 the auditing is regulated not only by our Swedish laws but also by EG:s directives. In the fourth directive the member states are given a possibility to dispense small companies from the duty to audit the accounts. It is up to every member state to decide whether they want to dispense the small companies or not and today Sweden is one of few member states who does not. The purpose of this essay was to describe how lenders and Skatteverket will act in case of a dispensation for small companies from the duty to audit the accounts. The study has been carried out by interviewing four lenders and Skatteverket. The study shows that the lenders and Skatteverkets acting in case of a dispensation for small companies from the duty to audit the accounts will part from each others. While the lenders stand before a big change Skatteverkets work will be next to unaltered. Half the lenders think that they will continue to demand that the companies? accounts be audited.

Studiens syfte är att undersöka och redovisa vilka förutsättningar räddningstjänsten har att implementera SROI-modellen som ett utvärderingsverktyg för sin verksamhet. Arbetet bör ses som en förstudie till ett sådant projekt.Inom ramen för undersökningen har fem djupintervjuer utförts med räddningschefer och utbildningssamordnare fördelade på fyra olika kommuner. Utöver detta har sekundärkällor i form av utbildningsmaterial samt andra undersökningar studerats.Slutsatser: Räddningstjänsten ombeds i allt högre grad redovisa sin verksamhet i form av mätbara mål. Ansvariga inom räddningstjänsten saknar ofta verktyg för att formalisera och redovisa det utvärderingsarbete som regelbundet genomförs. Det framgår att man i varje region utför regelbunden utvärdering, men generellt inte uppfattar det så.

Konsekvenser av konkurser drabbar såväl företaget själv som andra Intressenter. Exempel på sådana är investerare, kunder, leverantörer, långivare och staten. Att utveckla ett verktyg för att kunna analysera ett företags väg mot konkurs är därför ett bidrag till såväl företaget själv som samhället. I den här studien har vi utvecklat en modell som kan appliceras på småföretag inom kategorin aktiebolag i Sverige. Den kan användas för att prognostisera konkurs för 18 månader framåt i tiden.

Uppsatsen handlar om planinstrumenten tätortsstudie, fördjupad översiktsplan och detaljplan. Syftet med uppsatsen är att undersöka om tätortsstudien som planinstrument är ett alternativ till den fördjupade översiktsplanen som kan göra planprocessen enklare eller snabbare. Samt om detaljplanen kan på ett effektivt sätt hantera samma frågor och problem som en tätortsstudie och fördjupad översiktsplan. Uppsatsens forskningsdesign är fallstudie, fallet som valts är Hälleviksstrand, Orust kommun. Metoderna som använts är dokumentstudie, kvalitativ innehållsanalys och intervju.

Under den senaste tiden har en diskussion uppkommit om hur revisorer bedömer och formulerar fortlevnadsvarningar i årsredovisningen. Begreppet fortlevnadsvarning är till för att informera om tveksamheter påträffats gällande ett företags möjligheter till att fortsätta bedriva verksamheten. Den tidigare forskningen på området har haft som utgångspunkt att belysa och kvantifiera utfallen av fortlevnadsvarningar, vilket har visat på en avvikelse där tillförlitligheten borde ifrågasättas. Användandet av fortlevnadsvarningar borde belysas då årsredovisningens primära uppgift är att förse Intressenter med betydelsefull och användbar information. Undersökningens syfte är att skapa insikt om och förståelse för hur företagsanalytiker använder sig av årsredovisningen och om fortlevnadsvarning är av betydelse vid kreditbedömning.

Dagens samhälle ställer höga krav på flexibilitet och därför är personalinhyrning en företeelse som blir allt mer vanlig. Företag ska kunna hantera upp- och nedgångar i arbetskraftsbehov på ett smidigt sätt, vilket personalinhyrning bidrar till. Företeelsen är ännu inte riktigt accepterad av samhället och därför var syftet med denna uppsats att undersöka hur den externa synen, på företag som hyr in personal, ser ut. Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer med åtta Intressenter till inhyrningsföretag. Den slutsats vi har kunnat dra är att synen på inhyrningsföretag överlag är positiv bland Intressenterna.

År 2010 ändrades lagen om revisionsplikt i Sverige och många företagare har sedan dess valt bort revision. Därefter har det ifrågasatts hur företag kan uppnå legitimiteten som Intressenter efterfrågar om redovisningen inte är reviderad. Syftet med studien var att förklara vilken legitimitet företag, som påverkas av den fria revisionsplikten, upplever med revision ur ett tillväxtperspektiv. Företagare har sedan lagändringen haft utrymme att ta ställning till revision, vilket har möjliggjort att detta kunde studeras. För att uppnå syftet teoretiskt har teorier om revision, legitimitet och tillväxt studerats.

Sedan 1988 har det funnits en lagstadgad revisionsplikt, alla svenska aktiebolag måste anlita en revisor för att granska företagets redovisning. I nuläget pågår en utredning på uppdrag av regeringen som ska undersöka behovet av revision i småföretag. Den huvudsakliga anledningen till att revisionsplikten bör avskaffas för de små bolagen är att revisionen idag innebär en stor ekonomisk börda för småbolagen. Även efter ett avskaffande är det troligt att de små företagen fortsätter att använda revisorn, då det bland annat finns krav från olika Intressenter. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ett antal små aktiebolag i Östersund ställer sig till avskaffandet av revisionsplikten.

Målet med studien är tudelat. Å ena sidan är det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förändrats de senaste åren med framförallt fokus på medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan är det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat område inom den svenska fotbollsforskningen. Genomförandet av studien har skett på två olika sätt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka och analysera det arbete som Sveriges tre sto?rsta mobiloperato?rer, Telenor, TeliaSonera och Tele2 bedriver kring Corporate Social Responsibility. Studien a?mnar ocksa? underso?ka hur arbetet utvecklats under de tre senaste a?ren, samt hur detta fenomen kommuniceras. Genom detta o?nskar vi uppna? en ba?ttre helhetsbild och en djupare fo?rsta?else fo?r CSR, samt bidra med insikter, uppta?ckter och egna tolkningar kring a?mnet.Metod: Kvantitativ inneha?llsanalys av CSR-redovisningar. Av dessa tre studerade fo?retag kan vi urskilja vissa gemensamma trender bolagen emellan.

År 1977 stängdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gången. Några år senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmål.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intresseväckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som många museer idag tillämpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berättande med bild och text, och från detta skapades sedan den fiktiva berättelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvärderades sedan i två separata undersökningar, den ena mot målgruppen (grundskoleelever i årskurs 4 ? 6), den andra mot Intressenter vid Forsviks Bruk. Frågeställningarna gällde huruvida den visuella novellen lämpar sig som intresseväckande material samt om det fiktiva i berättelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare..