Bakgrund och problemK3 är det nya svenska huvudregelverket vars syfte är att vara ett förenklingsregelverk till IFRS för svenska onoterade företag. Skillnader mellan dessa regelverk kommer att spela stor roll i koncerner där vissa företag kommer tillämpa K3 och andra IFRS vilket leder till sammanslagningsproblem. Detta är även ett problem för Intressenter som behöver veta om dessa skillnader för att kunna bedöma ett företag korrekt.SyfteSyftet med arbetet är således att jämföra de två regelverken för att förenkla för både användare samt Intressenter. Det kan även vara viktigt att veta varför dessa skillnader faktiskt existerar.AvgränsningarFör att ha ett hanterbart ämnesområde har vi valt att avgränsa endast till koncernnivå och inte juridisk person. Vi har även valt ut de standards vi anser innehålla flest och mest relevanta skillnader.MetodEn jämförelse mellan regelverken har genomförts vilket vi sedan skrivit en diskussion utifrån.

Då det sedan 2005 har varit obligatoriskt för företag att värdera sina finansiella tillgångar enligt IAS 39 fann vi det intressant att fördjupa oss i vilka effekter den nya redovisningen gett. Inom banksektorn utgör andelen finansiella tillgångar en stor del av de totala tillgångarna, varför vi beslöt oss för att undersöka just den branschen. För att kunna få ett tillfredsställande djup i uppsatsen valde vi att göra en fallstudie över Swedbank. Den forskningsfråga som vi har valt att undersöka är: Vilka effekter har värdering till verkligt värde av finansiella instrument i Swedbank haft för externa Intressenter? Vi har valt att dels använda oss av intervjuer med personer som har olika kunskapsområden, för att få en mer övergripande bild, dels har vi granskat Swedbanks årsredovisningar för att se eventuella effekter i siffror.

AbstractTitle: Similar but different ? Sweden Democrats and Swedish Social Democratic Party in Swedish newspapers online during 2010 (Lika men olika ? Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna i svensk rikspress på nätet 2010).Number of pages: 35 (40 including enclosures)Author: Magnus MjöhagenTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communication studies CPeriod: Autumn 2010University: Division of Media and Communication, Department of Information and Media, Uppsala UniversityPurpose/aim: To discover any possible difference between the media report concerning The Sweden Democrats and the Swedish Social Democratic Party in Swedish news press.Material/method: A quantitative content analysis has been made with 64 articles from the homepages of the four biggest news papers in Sweden: Aftonbladet.se, Expressen.se, DN.se (Dagens Nyheter) and SvD.se (Svenska Dagbladet). The analysis focused on four themes: 1) framing in the articles, 2) impersonation in the articles, 3) the democratic task of journalism and 4) the expectations of journalism in an election campaign.Main results: The main results showed that the difference between the two parties either was nonexistent or very small. The articles were sometimes framed in specific ways, but a big amount of the articles were not framed. Impersonation occurred in about half of the cases, concerning both parties.

Den svenska befolkningen har pratat om att äga sin lägenhet i över 150 år, något som kom att bli verkliget i Sverige den 1 maj 2009 då ägarlägenheter inrättades som boendeform. Boendeformen finns redan i andra Europeiska länder så som Belgien, Norge och Holland och har etablerats i Sverige. På tre år har media övervakat upprättad byggnation av ägarlägenheter där skilda åsikter framkommit av Intressenter, byggherrar och banker. Det är dessa åsikter som undersökts och ligger till grund för antalet ägarlägenheter som byggts i landet. Det är viktigt att titta på vilka boendeformer som finns i landet idag och hur dessa förhåller sig till varandra.

Uppsatsens syfte är att undersöka två företag med olika ägarförhållande och vinstintresse, för att se om de skiljer sig åt avseende vad de prioriterar att kommunicera av sitt CSR-arbete till sina Intressenter, samt vilka CSR-kategorier företagen väljer att arbeta med. Vår avsikt är att undersöka om och hur ägarförhållande och vinstintresse kan bidra till att forma företagens CSR-strategier. Området är intressant att undersöka då ägarförhållande och vinstintresse som bidragande faktorer till att forma CSR-arbete och kommunikationen av detta är relativt outforskat..

Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna.Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa Intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen.Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas.

ABSTRACTTitel:Energibesparande och miljövänliga investeringar - Kommunal- och privatägdahyresfastighetsföretagens starkaste motiv till miljöansvar.Nivå:Kandidatuppsats företagsekonomiFörfattare:Daniel Meyer och Peter WirdeHandledare:Peter LindbergDatum:2014-05Syfte:Uppsatsen ska belysa vilka motiv av politik, lönsamhet, primära Intressenter ochlegitimitet som har starkast påverkan för beslut angående energibesparande investeringar hosde svenska fastighetsföretagen. Uppsatsen ska även klarlägga om det finns en skillnad kringdessa motivs styrkor beroende på ägarstruktur och omsättning.?Utgår energibesparande investeringar efter att uppnå lönsamhet eller legitimitet, pågrund av politiska påtryckningar eller på grund av primära Intressenter??Finns det skillnader mellan de kommunalägda och de privatägda fastighetsföretagen ideras motiv kring energibesparande investeringar??Finns det skillnader i de energibesparande investeringsmotiven beroende på hur storomsättning företagen har i de olika ägarstrukturerna?Metod:Studien är av kvantitativ karaktär och ämnar undersöka vad svenskahyresfastighetsföretag i bostadssektorn har för motiv till energibesparande åtgärder.Datainsamling har gjorts genom onlineenkäter utformade i Google Forms som skickats tillberörda fastighetsföretag.Resultat & slutsats:Förslag till fortsatt forskning:Det som framkommer i uppsatsen är att de svenskafastighetsföretagen har ett stort engagemang inom energiinvesteringar. Framtida forskningkan utgå från fastighetsföretagens motiv och klarläggavilka energiinvesteringar som är mesteffektiva och lönsamma.Uppsatsens bidrag:Bidrar med klarläggande kring hur olika motiv styr de svenskafastighetsföretagens energiinvesteringsbeslut.Nyckelord:CSR, energibesparing, investeringar, fastighetsföretag, lagar.

Vi har i vår uppsats undersökt de interna Intressenternas betydelse vid varumärkning av en stad. För att utreda vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av en fallstudie där vi studerat Kristianstads profilering. Vi har dragit slutsatserna att de interna Intressenterna är avgörande för att en lyckad varumärkning ska kunna äga rum. Vi har identifierat två kristiska faktorer för att få de interna Intressenternas stöd, dessa är delaktighet och förankringsarbete..

Bakgrund och problem: Alla små aktiebolag har utbyten med olika Intressenter och varje utbyte innebär en viss transaktionskostnad. Revisorns funktioner sänker denna transaktionskostnad genom att minska osäkerheten. När revisorn plockas bort från utbytena riskerar transaktionskostnaderna att förändras. De kan öka, minska eller omfördelas till den andra utbytesparten.Syfte: Studiens syfte är att utreda vilka effekter avskaffandet av revisionsplikten har fått på kostnaderna för utbyten mellan små aktiebolag och deras Intressenter.Metod: I studien tillämpas en deduktiv ansats. Först gjordes en förstudie med fem personer från var och en av intressentgrupperna: ägare, långivare, leverantörer och kunder.

Revisionen är en gedigen process med många och omfattande interaktioner mellan revisorn och företaget, den har en viktig funktion, inte bara i sin roll som kontrollorgan utan också som hjälp för företagen i deras ekonomifunktioner. Revisionen har en mängd externa Intressenter, deras möjlighet att ta del av revisionen inskränker sig till revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen har blivit kritiserad bland annat på grund av dess standardiserade utformning och brist på information. Småföretag är viktiga för samhällsekonomin och dessa är till stor del beroende av lånefinansiering från banker. Förslag om avskaffande av revisionsplikten för mindre företag gör det intressant att undersöka hur kreditgivarna beaktar revisionsberättelsen vid en kreditbedömning.

IT-branschens inverkan i miljön har under de senaste åren blivit ett hett ämne. Inte bara för att näringslivets ansvar i miljöfrågorna diskuteras mer utförligt. Utan också för att IT-branschens miljöbelastning har, i led med den ökade IT-användningen, ökat markant. Grön IT kan därför erbjuda stora möjligheter för företag för att ta sig an de utmaningar de står inför. Men brist på forskning har gjort att många företag avstår från att arbeta med Grön IT.

Bakgrund: Styrelseskandaler som orsakat oroligheter i affärsvärlden har skapat ett behov av ett tydligt regelverk för bolagsstyrning, den skulle förstärka svenska noterade bolags och svenska börsplatsers konkurrenskraft på den internationella kapitalmarknaden. Den svenska koden för bolagsstyrning har kommit att bli en viktig del av regelsystemet på den svenska kapitalmarknaden. Den kräver att svenska börsnoterade bolag skall presentera bolagsstyrningsrapporter. Rapporternas kvalité är viktig för Intressenterna som använder sig av bolagsstyrningsinformation.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera utvecklingen av tillämpningen av den svenska koden för bolagsstyrningen. Författarna vill undersöka rapporternas kvalité och se hur den har förändrats mellan åren.

Under b?rjan av 2000-talet utvecklades f?retagens marknadsf?ringsstrategier till att bli mer digitala. Utvecklingen skapade en ny del av n?ringslivet d?r influencerbranschen idag har v?xt sig stor. Livsstilskonsumtionen som influencers bidrar till medf?r h?llbarhetsutmaningar s?v?l socialt som ekonomiskt och ekologiskt.

Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.

Samhällets intresse för miljörelaterade frågor ökar stadigt och alltfler engagerar sig för miljön. För företag är miljöredovisningen ett viktigt sätt att visa och förmedla sina Intressenter om det miljöarbete som bedrivs. Utbudet av frivilliga miljö- och hållbarhetsredovisningar har ökat sedan 90-talet och idag miljöredovisar både privata och kommunala bolag. Vår utgångspunkt i uppsatsen är att kommunala och privata bolag miljöredovisar av olika anledningar. Vi har därför i vår undersökning försökt komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning, vilket gjorts med hjälp följande problemformulering: Vilka skillnader finns mellan privata och kommunala bolags frivilliga miljöredovisning? Syftet med vår uppsats har varit att utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori komma fram till skillnader mellan privata och kommunala bolags miljöredovisning.