Problem & bakgrund: Den grundläggande problematiken med etisk redovisning är att den inte är lagstadgad, därför kan företagen själva styra hur de väljer att redovisa den samt hur de värderar informationen.  Etisk redovisning är ett viktigt och aktuellt ämne som succesivt bör utvecklas i näringslivet. Detta eftersom Intressenter har börjat ställa högre krav på företagen att ta sitt miljömässiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera på den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen är förklara vad etisk redovisning är samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka hur företag använder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen är en litteraturstudie som bygger på en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta är storleken på företaget, trovärdighet hos Intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch väljer att redovisa etisk redovisning likvärdigt det största företaget inom branschen.Det sista målet med uppsatsen var att ta reda på vad etisk redovisning är. Etisk redovisning är en icke-finansiell redovisning som företag väljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos Intressenter.

LEKÖ är en förvaringslösning för leksaker och redskap för utomhusbruk inom barnomsorgoch skola. Förvaringen av leksakerna och redskapen sker i en förvaringsbänk på ergonomiskhöjd för barnen. Konceptet för lösningen baseras på att nära och lättillgänglig förvaringförenklar användning. LEKÖ är ett redskap för fri lek. Den fria leken är en förutsättning förmognad hos barn och bidrar till gynnsam miljö för lärande.

Platsvarumärkesbyggande är ett växande område inom platsmarknadsföring som handlar om att etablera varumärken för geografiskt avgränsade områden. Tidigare forskning inom detta område studerar främst länder och städer, och det finns en del outforskade områden. Vi vill därför undersöka hur en diversifierad region kan skapa ett effektivt varumärke genom att finna svar på vår problemformulering som lyder:Hur kan en varumärkesidentitet konstrueras för en diversifierad region och vilken roll bör varumärket ha för att vara till nytta för dess Intressenter?Vårt syfte med studien är därmed att ta reda på hur en region bör hantera en diversifierad miljö med många inblandade Intressenter för att kunna bygga ett effektivt varumärke. Vi hade också som mål att utveckla en modell som kan ge rekommendationer för hur en diversifierad region kan arbeta med och förbättra sitt varumärke.Med en kvalitativ metod utför vi en fallstudie av varumärket Västerbotten, som innefattar flera underliggande platsvarumärken som orter och mindre regioner.

I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina räkenskapsår. Inte förrän media började rapportera om problemet tidigare i år har diskussionen satts igång och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svåra att tolka och implementera och för en del bostadsrättsföreningar kan tillämpningen vara ödesdiger. Valet står mellan två regelverk i det så kallade K-projektet.Syftet med studien är att utifrån bostadsrättsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som påverkar och hur de påverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.

Revisorns arbetsuppgifter är i samhället föremål för missuppfattningar. Intressenter har, som denna uppsats skall visa, under många år haft för högt ställda förväntningar på revisionen.Denna kravfullhet borde även yttra sig i höga förväntningar vad gäller revisionens omfattning. Då många Intressenter tycks ha uppfattningen att revisionen mer eller mindre innebär en totalgranskning, är det därför ett skäligt antagande att dessa vad gäller revisorns väsentlighetsbedömning, kommer kräva en bredare granskning.Denna studie skall klarlägga om och hur revisorernas uppfattning av väsentlighet skiljer sig från en av de allra viktigaste Intressenternas, nämligen kreditgivarna. Således skall både kreditgivarnas perspektiv, och vad som kan tänkas vara anledningen till dessas anspråksfullhet, liksom revisorernas och de faktorer som påverkar dessas väsentlighetsbedömning, innefattas i vår redogörelse.Både revisorer och kreditgivares väsentlighetsuppfattning har i uppsatsen genom en webenkät studerats. Det empiriska materialets giltighet analyserades med hjälp av ett statistikprogram.Enkäten och testen kunde inte urskilja något förväntningsgap mellan revisorer och kreditgivare.

Bakgrund och problem Medvetenheten och intresset för företagens ansvarsroll i samhället har ökat. Idag har debatten till mångt och mycket kommit att handla om ett samlingsbegrepp för samhällsansvar - Corporate Social Responsibility (CSR). Läkemedelsföretagens kärnverksamhet är att förbättra människors hälsa och livskvalitet och därmed kan det ses som att CSR redan är integrerat i företagens kärnverksamhet. Motiven till varför läkemedelsföretag arbetar med CSR är således inte självklara. Problemformulering AstraZeneca och Pfizer arbetar med CSR trots att deras kärnverksamhet redan kan sägas innehålla ett samhällsansvar.

Bakgrund och problem: Vid kommunikation av CSR är en av företagens viktigaste Intressenter, de anställda, många gånger bortglömda eller förbisedda i processen. Dessa Intressenter har potentialen att bli starka förmedlare av ett företags hållbarhetsarbete om de bara tilldelas de rätta redskapen i kombination med fullständig information. Den interna kommunikationen är av stor vikt för att samtliga medarbetare skall känna engagemang och tillhörighet gentemot gemensamma mål, men många gånger är det svårt att uppnå fullständig integrering av denna kommunikationsprocess.Syfte: Att undersöka den interna kommunikationen av hållbarhet från ledning ned till butik och se huruvida det föreligger några brister eller problem i denna. Vidare är syftet att skapa en uppfattning om vilka kanaler ledning använder sig av i den interna kommunikationenAvgränsningar: Fokus ligger på den interna kommunikationen av hållbarhet och kommer inte på djupet att diskutera den externa. Endast butiker i Göteborgs innerstad har inkluderats i undersökningen likaså ett huvudkontor.Metod: Enkäter till fyra butiker samt intervjuer med två hållbarhetsansvariga på huvudkontor och två butikschefer har legat till grund för undersökningen.

Skogsbruket i Sverige har under århundraden varit en viktig framgångsfaktor för enskilda skogsägare, samhälle och skogsindustri. Skogen är en viktig del av det svenska kulturlandskapet med stor betydelse för friluftsliv och ekosystemtjänster (www,Skogstyrelsen. 2009). Sveriges skogsindustri står för 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) och Sverige är en världsledande exportör av skogsprodukter, med ett exportvärde av 128 miljarder SEK (www,Skogsbarometern, 2010).Idag ägs cirka 50 % av Sveriges totala skogsareal av enskilda skogsägare (LRF Konsult Skogsbyrån, 2010). Intresset för att äga skog har ökat, då privatpersoner ser skog som en lönsam och ekonomiskt långsiktig investering.

Bakgrund: Under 2007-2009 drabbades världen av en allvarlig finanskris som utvecklade sigtill en realekonomisk kris. Orsakerna är inte helt klarlagda, men många anser att krisenbörjade på den amerikanska bostadsmarknaden för att sedan spridas vidare i världen pga. avvår tids finansiella integration. De flesta regeringar och centralbanker i världen hänfördebland annat krisen till alltför högt risktagande i kombination med oansvariga och vidlyftigaersättningssystem i den finansiella sektorn. En tydlig åtgärd för att i framtiden motverkaliknande kriser var att G20 och EU-kommissionen upprättade nya regelverk förersättningssystem i finansiella företag.

I transportbranschen finns behov av ett gemensamt och standardiserat mått för mätning av effektivitet och trots avancerade IT-system och moderna verktyg råder det idag avsaknad av detta. Transportföretagen behöver inte bara ta fram egna, interna mått utan också accepterade och vedertagna mått som kan användas för att kommunicera med kunder, myndigheter och andra externa Intressenter..

e-Me projektet är ett innovativt forskningsprojekt där tillvägagångssättet co-design använts för att framställa en elektronisk assistent. e-Me realiserades i januari 2007 som ett pilotprojekt vid Högskolan i Borås. Den elektroniska assistenten är en artefakt som ska förenkla det administrativa och elektroniska livet för studenter. Målet med den här uppsatsen var att öka förståelsen kring co-designs grundidé, praktiska moment samt de kritiska roller som kan urskiljas i co-designprojekt. Studien är av intresse för alla som vill utvidga sin kunskapsbas inom både co-design samt e-Me.

Uppsatsens titel: CSR I SMEs ? En förklaring av motiv och effekter Seminariedatum: 2012-05-31Kurs: 4FE03E Examensarbete för civilekonomprogrammet 30hpFörfattare: Alexandra Edström och Anna PerssonHandledare: Elin Funck Examinator: Lars-Göran Aidemark Nyckelord: CSR, Corporate Social Responsibility, samhällsansvar, Intressenter,SMEs, Triple Bottom Line, motiv, effekterBakgrund och problem: Teorierna kring CSR i SMEs är få och ofta motsägelsefulla. SMEs har dessutom en viktig påverkan på vårt samhälle, då de utgör den störstadelen av Sveriges näringsliv. CSR är ingen genväg till framgång utan effekterna kanbedömas först efter ett långsiktigt perspektiv, enligt Europakommissionen (2007)arbetar SMEs ofta med CSR utan att veta om det eller benämna det vid namn.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva innebörden av CSR samtförklara motiven till och effekterna av CSR i SMEs.Metod: Vi har gjort en flerfallstudie på företagen Gnosjö Automatsvarvning AB,HangOn AB, Swede-Wheel AB och Sibes Metall AB. Vi har genomfört tvåsemistrukturerade intervjuer med två personer på respektive företag samt enfokuserad telefonintervju med respektive VD på varje företag.

Förväntningarna på företagens etik har ökat från allmänheten under de senaste åren. För att överleva behöver företag ett utbyte med Intressenter, genom att bland annat införa etiska riktlinjer kan företaget leva upp till Intressenternas önskemål. Ledningen på företaget i hotell- och restaurangbranschen där undersökningen utfördes hade som mål att samla företagets olika avdelningar så de agerar som en enhet med samma etiska inriktning. Syftet med studien var att undersöka hur de anställda upplever skapandet av, arbetet med och användandet av de etiska riktlinjerna som tagits fram på företaget. Vi ville också hitta orsakerna till dessa uppfattningar.

Den senaste tidens växande kritik mot den ökade globaliseringen har medfört att företagets Intressenter ställt ett allt större krav på företagens informationsgivning. Som svar på denna kritik har företagen, på frivillig basis, börjat lämna en allt mer omfattande redovisning om deras påverkan på omvärlden. Vårt syfte är att kartlägga vilken typ av social information som företagen redovisar. Vi avser även att undersöka till vilka Intressenter denna information riktar sig samt vilka de huvudsakliga argumenten är till att företagen väljer att informera om sitt sociala engagemang. Slutligen avser vi att undersöka företagens inställning till standardiserade riktlinjer för social redovisning.

Miljömedvetenhet är ett begrepp som används flitigt idag både i företagsvärlden och privat. Detta har lett till att kundernas medvetenhet om miljön och det sociala ansvaret har ökat och de ställer allt högre krav på företagens produkter och tjänster.Allt eftersom de bildas nya moderna företag ökar konkurrensen och många företag väljer att lägga stora resurser inom hållbar utveckling för att uppnå konkurrensfördelar. För att företagen ska kunna kommunicera sitt miljöansvar till omvärlden skapar dem en hållbarhetsredovisning där dem talar om sitt ansvar för omvärlden. De tre vanligaste ansvaren som man finner i en hållbarhetsredovisning är det sociala ansvaret, det ekonomiska ansvaret och miljöansvaret.Hur en hållbarhetsredovisning ska utformas är frivilligt och variationen gör att det kan bli svårt för ett otränat öga att tolka och jämföra informationen Vi tror att en stor del till variationen inom hållbarhetsredovisning är att företagen väljer att rikta sig till olika Intressenter som dem finner intressanta för bolaget.Syftet med denna uppsats är att granska och tolka hållbarhetsredovisningarna från nordens tre största flygbolag; SAS, Norwegian Airlines och Finnair för att få svar på frågan till vem deras hållbarhetsredovisning är skriven.För att uppnå vårt syfte med uppsatsen har vi kopplat den information vi fått från bolagens hållbarhetsredovisningar till olika teorier för att skapa oss en uppfattning om företagen. Vi har då kommit fram till att bolagens hållbarhetsredovisningar lägger fokus och riktar sig till olika Intressenter.