Bakgrund och problem: Införandet av IFRS för börsnoterade bolag i Sverige påverkar redovisningen på många sätt. IAS 38 som behandlar immateriella tillgångar är också den standard som styr redovisning av Forskning och Utveckling. Traditionellt sett har dessa utgifter i regel kostnadsförts i enlighet med försiktighetsprincipen. Men hur påverkas nu svensk redovisning av Forskning och Utveckling med de nya reglerna i IAS 38? Vilka blir effekterna redovisningsmässigt och hur påverkas externa intressenter av den förändrade redovisningen? Detta är de två huvudsakliga frågorna studien söker svara på.Syfte: Syftet är att undersöka vilka de egentliga skillnaderna blir i praktiken och vilka effekter de kan tänkas ha för användarna av årsredovisningar.Avgränsningar: Studien är begränsad till svenska företag noterade på börsens Large- och Mid Cap listor.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem ändras, ställer företagens intressenter allt mer krav på den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förväntningarna på revisorn ständigt ändras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förväntningar som ägare och andra intressenter har på en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och förstå faktorer som påverkar förväntningsgapet mellan ägare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig åt mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnå syftet användes både en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkät som skickades till drygt 2200 små aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun ställdes frågor där vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förväntningar de hade på revisorn och revisionen när företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.

Energiutvecklingsprojekt är idag mer aktuella än någonsin. För att kunna genomföra så stora projekt som hela fastighetsbestånd, och samtidigt ta hänsyn till lagen om offentlig upphandling har affärsmodellen EPC, Energy Performance Contracting, utvecklats. I samarbete med SIEMENS AB Building Technologies har jag tittat på hur man kan garantera en viss nivå på besparingarna som genomförs. Denna garanterade besparing beräknas mot en uppställd baslinje, som är en beräkning av hur energianvändningsmönstret skulle ha sett ut med dagens förutsättningar om inga förändringar gjorts. Modellen med regression är noggrann och hjälper till att identifiera avvikande användningsmönster..

De senaste åren har det förts en debatt i Sverige om utländska studenter vid svenska universitet och högskolor och om studieavgifter ska införas för denna grupp studenter.Genom att försöka koppla de ofta förekommande argumenten i den diskussionen till den ekonomiska teorin om externa effekter syftar denna uppsats till att svara på vilka effekter av utländska studenter som, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, skulle kunna berättiga att det svenska samhället subventionerar deras utbildning. Det finns flera effekter, varav de flesta är externa, som gynnar svenska samhället och därmed skulle kunna berättiga subventioner. Den viktigaste är att kvalificerad arbetskraft lockas till Sverige..

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen är placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet är att undersöka hur receptionen av skulpturen påverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks också i relation till den konkreta närmiljön.

Syftet med denna studie var att ur ett personalperspektiv undersöka hur ledningsstrukturen äruppbyggd samt hur ledningsarbetet uppfattas och beskrivs av baspersonalen inom deundersökta enheterna. Med utgångspunkt i forskning, litteratur samt organisations- ochledarskapsteorier skapades en förståelsegrund för studien. De huvudteorierna somförekommer i studien är Max Webers byråkratiska organisationsteori och situationsanpassadledarskapsteori. Valet av metod var strukturerade kvalitativa intervjuer och intervjuguidenutformades utifrån syfte samt frågeställningar. Intervjuguiden tematiserades i åtta teman;verksamhet, trygghet inom verksamheten, ledningens roll i verksamheten, personalensupplevelse av ledningen, kunskaper om teorier och modeller som råder på arbetsplatsen,kunskapsinhämtning, ledningsgrupp.

Syftet med den aktuella studien är att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och på så sätt bidrar till den egna organisationens måluppfyllelse och effektivitet. Frågeställningarna är:Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation?Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och är kommunikationsfunktionerna bra på att utföra dessa uppgifter?Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsättningar som krävs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation?Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mål och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen.För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. Två versioner av en enkät togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkäter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent.Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till målen. Kommunikationsansvariga anser också att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förväntar sig det av dem.

Syftet med denna uppsats är att berika den befintliga teorin om verksamhetsstyrning inom offentlig sektor med fokusering på överensstämmelsen mellan mål och resurser i den offentliga hierarkin. Undersökningen är av en fallstudiekaraktär där forskningsprocessen bestått av ett antal personintervjuer. Dessutom har vi samlat in en del sekundär data som var nödvändig för att slutföra studien. Vi har valt att utgå från teorier som behandlarverksamhetsstyrning med tillhörande komponenter Empirin består av insamlat material från intervjuer som ägde rum på Malmö Stadskontor, två stadsförvaltningar samt två grundskolor i respektive stadsförvaltning inom Malmö Stad. Våra slutsatser påpekar att det finns klara avvikelser mellan mål och resurser inom de studerade enheterna.

Denna studie granskar, genom en diskursivt orienterad analys, förhållandet mellan Malmös köpcenterutveckling och social hållbarhet. Vi ämnar fördjupa förståelsen för hur köpcentret Emporias egenskaper såsom utformning, marknadsföring och lokalisering kan inverka på stadens invånare och identitet. Mot bakgrund av den debatt som förs kring köpcenterutvecklingens fysiska inverkan på stadskärnan, som har en särskild ställning i den postindustriella stadsutvecklingen, är avsikten att rikta ett större fokus mot köpcenterutvecklingens möjliga inverkan på sociala aspekter. Studien belyser frågor som kan fungera vägledande vid förekomst av framtida sociala konsekvensbedömningar av fysiska investeringar..

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel Revisorns oberoende i debatt och regleringar 1980-2007 Saminariedatum 2007-06-08 Ämne/kurs Magisteruppsats i företagsekonomi, revision, 10 poäng (FEK 591) Författare Madeleine Friberg, Tanja Larsson Handledare Anne Loft, Pernilla Broberg Fem nyckelord revision, revisor, analysmodellen, revisorns oberoende, reglering Syfte Vårt syfte är att genom en studie över en tidsperiod som sträcker sig från början av 1980-talet till idag beskriva en bild av diskussionen om revisorns oberoende för att sedan analysera hur den har förändrats genom åren och hur regleringen för revisorers oberoende anpassats till utvecklingen i samhället i Sverige men också internationellt i den mån Sverige påverkats. Metod Vi har gjort en kvalitativ studie av longitudinell design där vi fått vår empiri genom artikelstudier samt personliga intervjuer med syftet att göra en deskriptiv studie av hur verkligheten ser ut. Teoretiska perspektiv Revisorernas arbete styrs av ett stort antal lagar och regleringar. Internationella regelverk har kommit att få mycket stor inverkan på de svenska på grund av en internationell strävan efter harmoni-serade regelverk. Lagstiftaren strävar efter att anpassa reglerna efter utvecklingen och då risker mot revisorns oberoende ansetts öka har regleringarna på senare tid skärpts.

Intäkter är ett stort och viktigt område inom redovisning. Redovisningen av intäkter är imånga fall problematisk eftersom intäkterna behandlas annorlunda i olika standarder och iolika delar av världen. International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB) arbetar sedan 2002 med ett harmoniseringsprojekt somsyftar till att ta fram en heltäckande standard för intäkter som ska kunna applicerasinternationellt. Utkast till den nya standarden har presenterats av IASB, vilket har fått mångareaktioner från olika företag i olika branscher. Den del av standarden som fått mest kritik frånföretagen är den ökade mängden tilläggsupplysningar som kommer krävas i företagensfinansiella rapporter.

Uppsatsen behandlar lagstiftningen som skyddar offentligt anställdas yttrande- och meddelarfrihet. Med grunden i Lennart Lundquists ?offentliga etos? är den utformad som en fallstudie där tre fall granskas för att kartlägga hur dagens lagstiftning fungerar i praktiken.Uppsatsen jämför även med en normativ ansats två olika förslag till förändrade förutsättningar som är ämnade att bättre trygga en fullgod yttrande- och meddelarfrihet för verksamma inom det offentliga..

Denna uppsats är ägnad att undersöka konceptet self-cleaning som reglerar den situation då en leverantör vidtagit åtgärder för att undvika att tidigare förekommande oegentligheter upprepas i framtiden. Syftet med åtgärderna är att påvisa bättring och på så sätt att undvika uteslutning. Uteslutning från offentlig upphandling kan få stora negativa konsekvenser för leverantörer och därför är det viktigt att det finns möjlighet till undantag från uteslutning då det är motiverat i det enskilda fallet. I vissa medlemsländer inom EU har self-cleaning växt fram som ett koncept som reglerar när en leverantör som riskerar uteslutning har genomfört tillräckligt omfattande åtgärder för att undvika att tidigare oegentligheter upprepas i framtiden. Self-cleaning är idag inte uttryckligen reglerat i Sverige och inte heller på EU-nivå.

SammanfattningNär resultatet av den internationella undersökningen i matematik för skolår 8, TIMSS 2003, presenterades i december 2004, visade den en kraftig prestationsnedgång av de svenska elevernas matematikkunskaper. Detta orsakade en debatt om undervisningskvalitén i matematikämnet, vilket väckte vårt intresse att undersöka vilken kunskapssyn som ligger bakom undersökningen. Vårt motiv var att vi genom denna studie ville förstå dagens kunskapsdiskussion och stärka oss i kommande diskussioner om varför vi väljer ett visst innehåll i matematikundervisningen. Syftet med vårt arbete var att först studera olika kunskapsformer genom en teorigenomgång och därefter analysera vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i Lpo94, kursplanen i matematik, nationella provet i matematik och TIMSS 2003. Genom en jämförelse ville vi sedan se hur kunskapssynen i den svenska skolans styrdokument stämde överens med kunskapssynen i TIMSS 2003.

Uppsatsens syfte var dels att utreda de upphandlande enheternas skadeståndsansvar vid offentlig upphandling, dels att analysera skadeståndsreglernas effekter. För att uppnå syftet har jag tillämpat en klassisk rättsdogmatisk metod. Om en upphandlande enhet har brutit mot de upphandlingsregler som finns på området, kan förfördelad leverantör väcka talan om skadestånd i allmän domstol inom ett år. För att skadestånd skall utgå krävs dels att ett fel uppstått i upphandlingen, dels att leverantör därav lidit skada. Det är inte enbart anbudsgivare som kan begära skadestånd, utan även leverantör som inte deltagit i upphandlingen men likväl kommit att lida skada kan begära ersättning.