Denna fallstudie syftar till att undersöka hur Sveriges Radio i egenskap av public serviceföretag kommunicerar externt. Vi finner det intressant att undersöka hur en offentlig medieorganisation, utanför den kommersiella marknaden, arbetar med sin externa kommunikation. Genom en kombination av kvalitativa metoder och teori rörande strategisk kommunikation, varumärke, publika relationer samt sociala medier, berörs studiens fyra frågeställningar: Vad har Sveriges Radio för kommunikationsmål? Vilka strategier går att urskilja i Sveriges Radios kommunikativa arbete? Hur använder Sveriges Radio sociala medier i sin kommunikation? På vilket sätt påverkar public service-ideologin Sveriges Radios externa kommunikation? Mer specifikt undersöks hur Sveriges Radio bygger och upprätthåller relationer till publiken samt kommunicerar sitt varumärke, bland annat genom sociala medier.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med representanter från Sveriges Radio, samt en retorisk analys av material från SR:s officiella sociala medier. Resultatet visar att Sveriges Radio har implicita kommunikationsmål som är en del av verksamhetsmålen.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ledarsidor från tidningar med olika politiska inriktningar/åskådningar kom att ställa sig till de nya läroplansreformerna från 1965, 1970 och 1994, och vilka huvudlinjerna, grupperingarna och argumenten var samt vilka åsikter tidningarna ger uttryck för angående läroplanerna och den nya skolan. Undersökningen sker genom att analysera de tidningar, ledarsidor, som fanns tillgängliga under undersökningens tidsperiod och hur de behandlade och debatterade läroplansreformerna. Resultaten visar att även om tidningarna var oeniga i värderingarna kring läroplansreformerna, så är de emellanåt eniga i sakfrågor. Det förekommer ej någon reell debatt tidningarna emellan, utan snarare en serie av olika åsikter och åskådningar som de olika tidningarna ger uttryck åt..

Bakgrund och problem: Denna uppsats tar avstamp i den aktuella debatten om revisionspliktens vara eller inte vara för de allra minsta aktiebolagen i Sverige. I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. Detta trots att EU:s regler tillåter att medlemsländerna lättar på eller helt undantar kraven på revision för små företag. Ju mindre ett företag blir desto mindre tenderar nyttan av revisionen för just ägarna bli. Vad syftet med revisionen är för dessa små företag, för vem den är viktig och vilka effekter den har är således långt ifrån självklart.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka uppfattningar som finns kring syftet, intressenterna och effekterna av revision hos personer och organisationer som har stor kunskap om och/eller stort intresse i revisionspliktens utformning.Metod: En kvalitativ studie har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer och analys av ett antal debattartiklar och texter.Teori: Uppsatsens teoretiska referensram bygger på Agentteorin (eng.

Bakgrund och Problem: I och med en ?kad inflationstakt st?lls f?retag i Sverige inf?r en omst?ndighet som de inte har beh?vt hantera p? mer ?n ett decennium. Generellt sett finns en tradition av l?g inflation v?rlden ?ver vilket har bidragit till att det finns lite fokus p? detta utifr?n ett redovisningsperspektiv. Stigande inflation inneb?r nya utmaningar vid uppr?ttandet av finansiella rapporter och ?kar behovet av vissa upplysningar.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera förekomsten samt karaktären av nyckeltal i ideella föreningars årsredovisningar. Vidare är syftet att utveckla nyckeltal för extern användning inom ramen för ett Balanced Scorecard i en ideell förening. Metod: Denna uppsats består av två delstudier. Den första delstudien, årsredovisningsstudien kan sägas vara av explorativ karaktär. Metoden vi använt oss av är en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod där de kvalitativa inslagen är övervägande.

Stadsodling och förtätning är två högst aktuella ämnen idag inom hållbar stadsutveckling som har fått och får allt mer uppmärksamhet inom politiken och olika medier på senaste. Dessa ämnen är nära kopplade till den gröna miljön och dess betydelse för människa och miljö och utgör bakgrund för arbetet. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag till en fickpark med odlingstema på en offentlig plats i stadsdelen Limhamn i Malmö. Som inspirationskälla används fruktlunden som svar på odlingstemat. Huvudfokus ligger på parkens utformning, vilka element och funktioner som fickparken bör innehålla och vilket växtmaterial som kan vara lämpligt. Arbetet grundar sig på litteraturstudier inom ovan nämnda bakgrundsområden.

Titel: Förväntningsgapet ur två perspektiv Problemdiskussion: Ett förväntningsgap uppstår när intressenter har förväntningar på revisorn som inte motsvarar vad revisorn egentligen ska eller får göra. I de allra flesta fall handlar det om att förväntningarna är för höga. Många tror alltså att revisorer ska göra mer än vad som krävs av dem enligt lag. Förväntningsgapet beskrivs ofta som något negativt men genom vår studie vill vi bidra till en syn på förväntningsgapet ur ett annat perspektiv. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda förväntningsgapet på ett sätt som snarare handlar om de föreställningar som finns om revisorer och om dessa aspekter har någon påverkan på förväntningsgapet.

Allt större krav ställs idag på den offentliga sektorn. Det har också skapat höga krav på effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum är att det idag nästan ställs samma krav på kommunal verksamhet som på ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hållas i lika hårt i båda fallen. Dessa högre krav leder också till att kommunal organisation, ledning och styrning måste vidareutvecklas och fungera så effektivt som möjligt.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Rubrik        Vinst nu eller senare? ? En studie hur företag intäktsredovisar sin entreprenadverksamhetProblem      Intäktsredovisning är ett av de mest problematiska områden som normsättare och praktiker har att handskas med idag. Detta beror på många anledningar, men framförallt råder det en ovisshet för hur intäktsredovisningen ska gå till. IASB har utvecklat standarderna IAS 18 Intäkter samt en specialiserad intäktsredovisning via IAS 11 Entreprenadavtal, som vägledning för företagen. Kraven som finns i dagens regelverk är dock komplexa och relativt öppet formulerade.

I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrån ett diskursivt fält bestående av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik där Östhammar, Höganäs och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det präglar stadspolitiken, något som inte är oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur relationen mellan beslutsprocesser rörande CSR och den strategiska inriktningen skapas och genomföres i olika typer av företag.Vi har genom studien kunnat visa att CSR arbete kan komma aktieägare och företag till gagn, vid en lyckad intern integration. Uppsatsens slutsats betonar vikten av integration samt att företagen snarare bör utgå från sin egen verksamhet och sina intressenter än från externa påtryckningar för att använda CSR strategiskt..

Thesis in project management, D-level by Chris Baldebo & Anders Persson spring semester2011. Tutor: Lennart Ljung. ?Project Manager's Psychosocial Work Environment in thePublic Sector ? A Qualitative Study in the Värmland County Council?.The purpose of this study is to examine how project managers in the public sector perceivetheir psychosocial work environment in a public organization. Therefore we have formulateda hypothesis based on the assumption that there exist differences in how project managersperceive their psychosocial work environment, depending on whether they work in public orprivate sector.Based on the objective, one research question has been formulated: How do projectmanagers active in the Pegasus program experience their psychosocial work environment? Tobe able to say something characteristic about the project managers psychosocial workenvironment our approach has been to interview five project managers.

Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer.

Title: Facebook ? a false utopia?Authors: Anton Furuland & Dominic ChennayaPrincipal research question: Is the political polarization increasing on and through Facebook?Theoretical frame: Identification theory, selective exposure theory, spiral of silenceMethod/Material: Semi-structured interviews which provided our materialMain Results: Our research has shown a tendency for increased political polarization on Facebook.Number of pages: 58Course: Media and communication studies CDepartment: Department of informaticsUniversity: Uppsala UniversityPeriod: HT 2014Tutor: Amelie HössjerKeywords: Political polarization, Facebook, political debate, selective exposure, identification.