Ett styrverktyg som används flitigt i dagens företag är målstyrning. Syftet med denna uppsats är att undersöka processens utformning när övergripande mål bryts ner till försäljningsmål och dess påverkan på medarbetarnas motivation. Med utgångspunkt i Latham och Lockes målsättningsteori påvisas hur målens utformning inverkar på medarbetarnas motivation. Angreppssättet för studien var kvalitativa intervjuer. I uppsatsens slutsatser konstateras att målen utformas centralt i det företag som studien utförts på.

OPS är, i Sverige, en ny genomförandeform som innebär ett offentligt och privat samarbete vid främst större bygg och infrastrukturprojekt. OPS har växt fram som ett alternativ till de traditionella upphandlingsformerna, främst på internationell mark. Vid en större upphandling är det viktigt att välja rätt upphandlingsform till rätt projekt och därför är en utredning och granskning högst nödvändigt. För att närmare kunna analysera drivkraften för en OPS-upphandling behövs lämpliga teorier att luta sig emot. De teorier som studien tagit del av är Principal-Agent samt asymmetrisk informationsteori.

I och med omregleringen på den svenska apoteksmarknaden så ställs svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bästa, som en del av svensk hälso- och sjukvård, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förändring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvärld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stärka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hälso- och sjukvård. Således publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag på en lösning på ett problem så gav den också upphov till en osäkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osäkerhet som varje enskild organisation måste hantera.

Denna uppsats har som syfte att dels undersöka människors upplevelser av otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska åtgärder som medborgarna upplever ökar trygghetskänslan. Men även att undersöka om, och i så fall vilka, fysiska åtgärder som presenteras i kommunala parkprogram. Utifrån arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstår man vad en plats är och hur människor upplever otrygghet. De visar att våra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar påverkar användningen av platsen.

Den här studien syftar till ett belysa och problematisera kring antropologins närmande av det militära sammanhanget. 2007 utformade USA:s armé en plattform som skulle koordinera och hantera civil kompetens inom områdena antropologi och statsvetenskap. Ämnen som på olika sätt analyserar den ?mänskliga terrängen?. Konceptet ?Human Terrain System? lanserades där akademiker från samhällsvetenskaperna fick söka sig till den militära kontexten för att hjälpa militära beslutsfattare att förstå kulturen, de socioekonomiska förhållandena och religionens roll mm.Hur förhåller sig antropologer till Human Terrain System? Vilka perspektiv finns på antropologin som en del i en militär kontext? Genom att svara på dessa frågeställningar belyses olika resonemang på den tillämpbara antropologin i en militär kontext utifrån den rådande etiska debatten som återfinns inom disciplinen.Implementerandet av antropologiska kunskaper i en den militära kontexten har föranlett till en debatt inom den antropologiska disciplinen.

Skadeståndsparagrafen i LOU stadgar att en upphandlande myndighet som brutit mot bestämmelserna i lagen, ska ersätta därigenom uppkommen skada för en leverantör. En förfördelad leverantör ska påvisa i) ärendehanteringsfel, ii) skada samt iii) adekvat kausalitet mellan i) och ii) för att skadestånd ska kunna utgå. Regleringen bygger på ett antal olika EU-direktiv och den svenska regleringen är fortfarande relativt ung och under utveckling. Regleringen saknar bestämmelser om när en upphandlande myndighet får avbryta en offentlig upphandling.I rättspraxis har fastställts att det krävs "sakligt godtagbara skäl" för att en påbörjad upphandling ska få avbrytas. Vad som innefattas av sakligt godtagbara skäl är fortfarande diffust, men vad som kan konstateras är att avbrytandet måste vara förenligt med samtliga gemenskapsrättsliga principer och att beslutet inte får vara godtyckligt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en uppfattning om vilken inställning små aktiebolag samt deras intressenter i Sverige har gentemot revisionsplikten samt vilka positiva respektive negativa effekter en slopad revisionsplikt kan ha för företagen. Utifrån de intervjuer som görs vill vi kunna bilda oss en uppfattning om de olika aktörerna inställning till revisionsplikten.Metod: För att få svar på frågeställningarna i uppsatsen har vi använt oss av kvalitativ metod. Uppsatsen är baserad på strukturerade intervjuer.Empiri: Vårt empiriska material består av 10 intervjuer varav fyra företag, tre revisorer och tre intressenter.Slutsatser: Vår undersökning kommer fram till att företagen anser kostnaderna för revisionen för höga småföretagen något som både revisorerna och intressenterna håller med om. Detta menar vi leder till att företagen har svårt att se nyttan med revisionen. Dagens revisionsstandarder är anpassade för större företag och detta leder till de höga kostnaderna.

Varumärkesarbete blir allt vanligare i Sveriges kommuner och därmed en del av arbetsuppgifterna för offentliganställda kommunikatörer. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommunikatörer resonerar kring varumärkesarbete utifrån demokratiska och ekonomiska värden. Intervjuer har gjorts med kommunikations- och informationschefer i tre västsvenska kommuner. Deras svar har sedan satts i relation till den demokratisyn som presenteras av Demokratiutredningen samt Gromark & Melins begrepp brand orientation, i uppsatsen översatt till varumärkesorientering. Gromark & Melin argumenterar för att en ökad varumärkesorientering i den offentliga sektorn bättre bidrar till mer demokrati än den market orientation, eller marknadsorientering, som de menar är dominerande i dag.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett begrepp som under de senaste åren har fått stor betydelse inom marknadsföring och för företags hantering av sin roll att ta socialt ansvar. Företag och akademiker riktar ett stort intresse mot CSR. Forskning visar på att dess betydelse och innerbörd ter sig olika beroende bland annat på inom vilken bransch företaget är verksamt. Anledningen tycks vara att företag tenderar att fokusera på det område som relaterar till företagets aktuella verksamhet, istället för att se det utifrån ett vidare perspektiv. Tidigare forskning påvisar dessutom att CSR skiljer sig åt utifrån företagens storlek.

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att ställa demokratiska och ekonomiska värden mot varandra för att se om värdekonflikt föreligger i en situation då demokratiska värden uttryckts som önskvärda och i behov av förstärkning och där New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts på marknadsekonomiska värderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som når fram till slutsatsen att en värdekonflikt faktiskt på sätt och vis kan sägas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska värdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, än som ett mål i sig självt. Frågan visar sig i slutändan handla om användandet av en ny normativ logik som inte är fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

Under de senaste åren har miljömedvetenheten i samhället blivitalltmer påtaglig och i synnerhet är det debatten om växthuseffekten som fått mycket stort utrymme i media. Detta har medfört att företagens intressenter börjat ställa allt högre krav på att även företagen ska ta sitt miljöansvar. Ett vanligt sätt att få struktur på miljöarbetet är att implementera ett miljöledningssystem i verksamheten. Företagen väljer ofta att certifiera sig i och medinförandet av ett miljöledningssystem, vilket även fler och fler av företagens kunder kräver. Idag är det fortfarande i första hand stora företag som miljöredovisar och använder sig av gröna nyckeltal för att visa sin miljöpåverkan för dess intressenter.

2008 gjordes en - Överenskommelse/ÖK - mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka åtgärder de åtar sig. Ideella organisationer antas ha något unikt och/eller gör något som offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger ideella organisationer en särställning, de utgör en särart, vilket antas bidra till ett mervärde till samhället. Uppsatsens syfte är att undersöka om ÖK har und-erlättat eller försvårat för ideella organisationer att skapa och återskapa sin särart och om ÖK därmed har stärkt eller försvagat ideella organisationers bidrag till ett mervärde till samhället. Frågeställningarna gäller definition av särart och mervärde och hur sambandet ser ut mellan särart och mervärde samt vilka faktorer som påverkar särart och mervärde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 ideella organisationer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om medarbetarskapandet inom offentlig sektor kunde inverka på ohälsan i organisationen och om detta arbete har påverkat situationen för medarbetarna. Många organisationer arbetar i dag med medarbetarskapsutbildningar och hoppas, genom att använda sig av denna utbildningsprocess, att kunna öka delaktigheten och därmed minska ohälsotalen i organisationen. Till sin hjälp har de många gånger etablerade företag som arbetar med denna sorts förändring. Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt förhållningssätt. Två intervjuer genomfördes, en med högste chefen för Tekniska kontoret, Hans Andersson.

Titel: Hållbar utveckling - En studie om svenskägda detaljhandelsföretags hållbarhetsarbete, intressenttryck och barriärer.Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE02E, VT 2015Författare: Jessica Forslund, Evelina Nilsson, Sanna SvenssonHandledare: Veronica Svensson ÜlgenBakgrund: På senare år har hållbarhetsarbetet blivit allt mer värdefullt för företag där begreppet hållbarhet och intresset för miljörelaterade- och sociala frågor är stort. Intresset och förväntningarna bidrar till ett ökat konsumenttryck som innebär att slutkonsumenter och företagskunder driver företag att arbeta med hållbarhet. För företag innebär detta en tillämpning av affärsstrategier och aktiviteter som tillgodoser behoven hos företaget själva och dess intressenter. Hållbarhetsarbete är således ett frivilligt initiativ där företagen själva bestämmer vilka resurser de vill utnyttja och hur stor ansvarsroll de är villiga att ta inom den miljömässiga-, ekonomiska- och sociala dimensionen. Ett tillvägagångssätt för att arbeta med hållbarhet inom en verksamhet är att hållbar hänsyn införlivas i de logistiska aktiviteterna, vilket bland annat inkluderar områden så som transport, packning och inköp.Syfte: Studien syftar till att förstå hur utvalda detaljhandelsföretag arbetar med hållbarhet samt vilka intressenter och barriärer som påverkar utvecklingen av hållbarhetsarbetet.

I alla dagens företagsformer måste det där ägarens ansvar är begränsat ställas särskilda krav över hur resultat och ställning redovisas utåt för företaget. Företagets olika intressenter måste inneha ett förtroende för den information som företaget lämnat om sin ekonomiska situation samt även på förvaltningen. Ansvaret för detta ligger hos styrelse och VD på företaget. Revisorns roll är därmed att kvalitetssäkra den information som företaget lämnat. Det finns lagregler för revision och hur den skall utföras, dessa regler är olika för olika företagsformers förvaltning, redovisning och bestämmelser, om vilket typ av information som skall lämnas om den ekonomiska situationen.