Denna fallstudie har sin grund i socialt ansvarstagande och behandlar komplexiteten kring hur små- och medelstora företag arbetar inom området i Kina där socialt ansvarstagande ses som ett hinder, men också har kommit att uppmärksammas i allt större grad på senare tid. Mindre företag har en kritisk betydelse för att socialt ansvarstagande skall fungera i sin helhet, men det är ingen självklarhet hur dessa företag skall arbeta med socialt ansvarstagande på grund av avsaknad av forskning på området. Studien syftar därför till att beskriva och analysera hur svenska små- och medelstora företag påverkar sina kinesiska intressenter inom socialt ansvarstagande. För att uppnå studiens syfte har intervjuer genomförts med tre personer från olika företag med ansvar för företagens sociala ansvar i Kina.Studien visar att kineser har en mycket låg medvetenhet kring socialt ansvarstagande och större fokus ges istället till finansiella mål. Socialt ansvarstagande ses som ett hinder för ekonomisk tillväxt av kineser i allmänhet och för att kunna påverka kinesiska intressenter behöver företagen därför påvisa en ekonomisk nytta med det.

Segmentrapportering är ett ämne som diskuterats alltmer de senaste åren och analytiker ställer allt högre krav på att få mer detaljerade upplysningar om företags segment. Detta har slagit igenom även hos IASB som nyligen utfärdade IFRS 8, en standard om segmentrapportering som kommer att träda i kraft den 1 januari 2009. Standarden innebär bland annat att företag ska redovisa samma information om sina segment externt som ledningen använder sig av internt för att fatta beslut. Dessa krav om mer detaljerad information har väckt en debatt angående de konkurrensnackdelar som det kan innebära för företag. Andra intressenter än just analytikerna har också tillgång till företagets finansiella rapporter, vilket innebär att exempelvis konkurrenter, kunder och leverantörer kan utnyttja denna information för att tillgodogöra sig fördelar på det upplysande företagets bekostnad.

Bakgrund och problem: Diskussionen om revisionsplikten har pågått i många år och åsikterna har varit delade. 2008 ska således en utredning om revisionspliktens framtid presenteras. Då flera studier har gjorts i ämnet har författarna valt att göra en litteraturstudie för att få på sätt få en bra bild av vad samtliga intressenter tycker.Syfte: Syftet är att få en övergripande bild av hur de som påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten ställer sig till slopandet och vilka effekter de tror att avskaffandet ska få för just dem.Metod: Tillvägagångssättet har bestått av att studera intervjuer från uppsatser med ordet ?revisionsplikt?. Av 86 olika uppsatser har de enligt författarna 30 mest relevanta uppsatserna använts.

Syftet med uppsatsen är dels att klarlägga hur förväntningsgapet mellan revisorerna och mikroföretagen ser ut idag, och dels att identifiera faktorer som kan minska gapet. Vid undersökningen har vi använt oss av ett deduktivt angreppssätt. För datainsamlingen har vi använt oss av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Vårt praktiska bidrag visar att ansvarsförhållandet mellan revisor och klient är grundligt missförstått av mikorföretagen. Normgivares försök att reducera detta genom upprättande av uppdragsbrev och liknande dokument tycks inte påverka förväntningsgapet.

I denna uppsats har DiCoT (Distributed Cognition for Teamwork) tillämpats i ett tjänstedesignprojekt med syftet att ta fram en webbaserad kursdatabas på ett universitet. Uppsatsen består av tillämpningen av DiCoT i projektet, där datainsamlingen bestod av intervjuer med berörda intressenter. Detta resulterade i en nulägesanalys av tjänstens utformning. Utifrån visualiseringarna av DiCoT:s tre modeller (fysiska rummet, informationsflödet och nyckelartefakter) gavs förslag på hur kursdatabasen kan presentera information. Resultaten återkopplades med intressenter ur projektgruppen.

We have studied the differences between people debating on a program in apublic service-channel and a privately-owned channel. We have chosen thetwo biggest debate programs, Kvällsöppet in the privately-owned channelTV4 and Debatt in the public service-channel SVT 1. We have in aquantitative content analysis studied female and male, how many of each thatare participating, how long time they talk in the program and in what rolethey have in the debate. We have studied 10 episodes of Kvällsöppet thespring season 2010 and compared with Johanna Paulsson & Patrik Rosellstudy ?30/70.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns någon skillnad i Locus of Control och arbetstillfredsställelse hos män och kvinnor i privat och offentlig sektor. Antal deltagare i undersökningen var 60 där två urvalsgrupper använts bestående av privat (n = 30) och offentlig (n = 30) sektor i Blekinge och Skåne län. Mätinstrumenten som användes var ett arbetstillfredsställelseformulär och ett Locus of Control formulär. T- test, korrelationsanalys, multipel regression och tvåvägs-ANOVA användes för beräkning av data i SPSS. Slutsatser som kunde dras var att män generellt sett är mer tillfredsställda än kvinnor och att offentliganställda är mer tillfredsställda än privatanställda.

Idag använder verksamheter sig av en mängd olika applikationer och system. Dessa kräver olika typer av behörighet, beroende på vilken befattning användaren innehar i verksamheten. Det traditionella sättet för att autentisera sig i dessa system är att använda sig av användarnamn och lösenord. Allt eftersom fler system utvecklas och införskaffas måste användaren komma ihåg flera lösenord. Single Sign-On är en teknik för att underlätta inloggning vid flera system, då användaren enbart behöver logga in en gång.

Lagen om offentlig upphandling har under de senaste tio åren reglerat upphandlingsförfaranden i Sverige. Lagen är ett resultat av en rad olika EG- direktiv som implementerats i den svenska lagstiftningen. På grund av att LOU ursprungligen kommer från EG-direktiv styrs en hel del av upphandlingsreglerna av allmänna europarättsliga principer. Lagens grundtanke är att all upphandling skall genomföras på ett affärsmässigt sätt samt i konkurrens. Lagstiftningen har, dels på grund av EG-direktiven och dels på det komplicerade ämnesområdet, blivit väldigt omfattande och komplicerad.

Transportbranschen är en av de branscher som ofta förekommer i debatten kring klimatförändringar, men de är även en av de branscher som ligger långt fram i utvecklingen vad gäller redovisning kring hållbar utveckling. Syftet med detta examensarbete är att utreda vad som ger en lyckad eller god hållbarhetsredovisning. Med lyckad eller god menas att hållbarhetsredovisningen bidrar till att ge företaget legitimitet från sina intressenter samt att hållbarhetsredovisningen tillgodoser intressenternas informationsbehov och att företaget lyckas kommunicera sin hållbarhetsredovisning till sina intressenter. Detta skall göras genom att utifrån teorier kring intressenter, legitimitet och kommunikation analysera riktlinjer som finns för hållbarhetsredovisning samt genom att studera två fallföretag inom transportbranschen, vilka har prisats som goda förebilder. En lyckad hållbarhetsredovisning är en redovisning som följer de uppsatta riktlinjer och standarder t.ex GRI och FN:s Global Compact, som idag finns och som erbjuds till företag som vill använda sig av hållbarhetsredovisning.

Under 2013 och 2014 har det skett en ökning av antalet EU-medborgare som tigger i Sverige. Det har varit ett hett ämne för offentlig debatt och åsikterna har varit många och delade. Det finns flera obesvarade frågor och situationen är komplex. Behovet av kunskap i ämnet ses därför som stort. Syftet med denna uppsats var att studera medias framställning av tiggeri och romer, samt att genom intervjuer ge en bild av den verklighet som romerna i Umeå upplever.

Genom att på ett systematiskt sätt identifiera och hantera de mjuka nyttorna förIS/IT investeringar, kan man inom den offentliga vårdverksamheten generera ettstörre mervärde i investeringen. Vi har genom vår studie sett en brist vad detgäller att identifiera mjuka nyttor med mjuka nyttor avser vi till exempel nöjdakunder och trivsel. Det saknas forskning inom detta område vilket har gjortuppgiften intressant för oss. Vi har avgränsat till att hålla oss inom radiologin,främst inom Västra Götalandsregionen. Vår studie syftar till att identifiera mjukanyttor för offentlig vårdverksamhet.

  Datum:           2009-05-29Författare:     Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se                        Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.seHandledare:   Ann-Sofi PaulTitel:               Ett företagsperspektiv på bestyrkt hållbarhetsredovisning - Vilka motiv kan finnas till ett bestyrkandeNivå:               Kandidatuppsats i ekonomistyrningSyfte:              Syftet med undersökningen är att utifrån ett företagsperspektiv beskriva vilka motiv som kan tänkas finnas till ett bestyrkande. Ambitionen är att försöka förstå vad ett bestyrkande kan innebära för företagets interna hållbarhetsarbete och för förhållandet till interna och externa intressenterna.Metod:            Undersökningen har formen av en förstudie och en kvalitativ undersökningsmetodik har tillämpats. Till grund för den teoretiska referensramen ligger en litteraturstudie. Empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med ett urval av företag. I analysen fångas en helhetsbild av de samband och mönster som kan utläsas ur insamlade data.Slutsats:          De tendenser som kan skönjas i undersökningen visar att legitimitet för företagets handlingar kan stärkas i förhållande till både interna och externa intressenter.

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (?=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (?=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (?=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (?=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (?=.91).

Syftet med denna uppsats var att undersöka välfärdsmodellens förändring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. Frågeställningarna besvaras utifrån en fallstudie gjord på den upphandlade ungdomsverksamheten Blå Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgångspunkten bottnar i de kvalitativa sätten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgångspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fått ett djup och en bredd som visar på offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gäller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar på strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten..