Arbetssysslan har en stor påverkan på medarbetarnas motivation. Är arbetssysslan monoton kan det skapa negativ effekt attityden kring arbetsplatsen och motivationen. Syftet med denna forskningsstudie är att bidra med förståelse kring hur företag med monotona arbetssysslor kan öka motivationen hos sina medarbetare. Fokusen i studien ligger på att ta reda på vilka faktorer det är som kan öka motivationen hos medarbetare med monotona arbetssysslor. Utifrån en kvantitativ surveyundersökning hos tre företag tar vi reda på hur företagen arbetar med motivation och hur medarbetarna upplever motivationen utifrån olika motivationsfaktorer.

Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras motivation. Uppsatsen ger förhoppningsvis läsaren en fördjupad förståelse för elevers motivation.För att uppnå studiens syfte har jag genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever. Intervjufrågorna baseras på studiens frågeställningar: Vad är elevernas uppfattning om vad som gör dem motiverade? samt, Vilka faktorer påverkar elevernas motivation?Jag för även ett teoretiskt resonemang kring motivation som baserar sig på vad forskare tidigare har skrivit inom ämnet.Analysen av resultatet visar att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade inför skolan och skolarbetet. Aspekter såsom engagerade lärare och elevernas mål påverkar motivationen.

This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students? reading motivation, the majority of them are not motivated to read.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i fråga om intresse för olika ämnesområden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hänsyn tagen till deras föräldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ämnesområden i gymnasieskolans samhällskunskap. Undersökningen bygger på enkäter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med Samhällskunskap A på schemat. Resultatet påvisar en relativ enighet kring vilka ämnesområden som elever finner intressanta, samtidigt som det också finns skillnader, vilka kan tillskrivas föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svårligen låtit sig isoleras från varandra.

Vår studie behandlar de olika motivationsfaktorer som påverkar elever i årskurs 1 och 3 på en gymnasieskola i Norrbotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå vilka faktorer som stimulerar gymnasieelevernas motivation till lärande. Vi har även undersökt eventuella skillnader i motivation hos elever i årskurs 1 och årskurs 3. Bakgrunden till studien baseras på en förståelse för vad motivation är samt tidigare forskning från forskare inom området. Vi har genomfört både en kvantitativ och kvalitativ studie, där vi har använt oss av både enkäter och intervjuer för att samla in information av eleverna.

Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan rättvisa och motivation bland skolelever, då det tidigare saknats specifik forskning inom området. Enkäter delades ut till högstadieelever för att mäta deras upplevelse av distributiv, procedural, informativ respektive interpersonell rättvisa i relationen till läraren samt deras motivation i skolarbetet. Totalt ingick 227 respondenter i studien. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband mellan samtliga former av rättvisa och motivation i skolarbetet. Graden av informativ respektive interpersonell rättvisa visade sig även förutsäga graden av motivation i skolarbetet.

Syftet med detta examensarbete är att studera den påverkan som olika typer av mål har på inre motivation för studenter. Hypotesen är att försökspersoner i genomsnitt erhåller högre inre motivation för en uppgift med inlärningsmål än för en identisk uppgift med resultatmål. Uppgiften behandlade det psykologiska begreppet kognitiv dissonans. Uppgiften genomfördes av 30 försökspersoner där15utförde uppgiften med inlärningsmål och 15 med resultatmål. Efter att försökspersonerna hade genomfört uppgiften mättes deras inre motivation för uppgiften med hjälp av en enkät.

Detta arbete analyserar vilket samband det finns mellan kostnaderna för sjukskrivning och motivation utifrån en undersökning av företaget Pacwire. I dagens samhälle blir sjukfrånvaro allt vanligare och har fått stora konsekvenser på företagens ekonomi och anställda. Vid genomförande av denna studie har jag använt mig av metoden deduktion då jag utifrån teorin har bildat mig teorier som i sin tur har undersökts. Vad jag kom fram till är att det fanns ett samband mellan motivation och sjukfrånvaro och rekommenderar därför Pacwire att öka personalens motivation genom att till exempel ha mer varierande arbetsuppgifter..

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att problematisera begreppet motivation och dess teoretiska innebörd avseende individen och situationen. Vidare undersöks hur motivation och hälsa kan främjas, vilket praktiskt belyses med en analys av skriftlig, offentlig dokumentation gällande en svensk organisations personalarbete. Inom området för organisation och ledning går att finna uttryck för styrtekniker såsom att integrera individen med verksamheten. Ur ett ledningsperspektiv är det centralt att arbeta med faktorer som kan främja personalens intresse och villighet att arbeta, och därmed styra riktningen motivationen tar. Detta främst vad gäller att organisationens konkurrenskraft kan vara avhängigt motiverad och välmående personal.

Purpose: To examine if the management of the public sector organization Sida actively work with how to motivate their employees. We also examine which factors of motivation dominate amongst the employees.Method: A case study with a qualitative approach was conducted, using semi structured interviews and a survey to gather data. By connecting motivation theories with collected data, we analysed the results to find similarities, differences and relations between them.Theory: The study is based on motivation theories and other contributing research.Conclusions: The study shows that management actively work with how to motivate their employees. But the employees are not aware of how management work with motivation. The majority of the motivation factors are highly valued, but the dominating factors are personal growth, stimulating work assignments and the ability to know the results of their work..

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om en viss ?omotiverad? klass yrkeselever delade upp sina ämnen i olika kategorier och hur detta påverkade deras motivation, särskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina ämnen i ?praktiska?, eller yrkesämnen och ?teoretiska? eller gymnasiegemensamma (GG) ämnen och att de har sänkt motivation i de sistnämnda. Tolv elever i en värme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade på en enkät och tre av dem intervjuades individuellt.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare anser motivera elever i skolan och hurlärare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgå frånkvalitativt arbetsätt och i undersökningen har vi intervjuat åtta grundskolelärare medolika antal år i yrket. Resultatet med undersökningen påvisar att relationen mellanlärare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuvernaframkom även betydelsen av lärares återkoppling till elever samt skolmiljönsbetydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen avatt synliggöra syfte och mål med undervisningen för eleverna.

Vasaloppet är världens äldsta och längsta skidlopp och inför loppet 2012 är 15800 deltagare anmälda. Tidigare forskning har rapporterat att 75 % av alla deltagare påverkas av yttre motivationsfaktorer till deltagande samt visat att målsättning är en effektiv strategi för att öka motivationen. Studiens syfte var att undersöka vad som motiverar människor att genomföra och senare återvända till Vasaloppet utifrån ett motivations- och målsättningsperspektiv. Undersökningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer och omfattade tio manliga med åldern (M = 33,1) Vasaloppsdeltagare som har genomfört loppet en till fyra gånger och dessutom hade anmält sig till nästkommande lopp. Resultatet visade en förändring från yttre motivation vid det första genomförandet till en högre nivå av inre motivation men med prestationsmål som målsättning vid de båda sammanhangen.

 Tediousness, fear and boredom are all part of everyday?s life for a student. How can a teacher counteract these feelings of boredom and replace them with a feeling of pleasure of learning? Students have to be motivated and want to go to school every day. By comparing student?s experiences of motivation this essays purpose is to create a theory about factors for motivation in education.

Studiens syfte var att undersöka några elevers och pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar elevernas motivation till skolarbete. För att få svar på dessa frågor gjordes en studie där vi genom kvalitativa intervjuer låtit nio elever och fyra pedagoger från två skolor tala om sina upplevelser av motivation i skolan. Studien innehåller informanternas berättelser om vilka faktorer som inverkar på motivationen, resultatet diskuterades utifrån Jerome Bruners motivationsteori och  John Hatties studie om motivation. När vi sammanfattade resultatet kunde vi ur samtliga informanters svar utläsa att elevers motivation var starkt kopplad till fyra huvudområden; meningsfullhet, delaktighet, variation och upplevelsebaserad inlärning. Nyckelord: motivation, motivation, pedagogik, lärare, learning, elever, klassrum, arbetsformer.