I takt med integration av marknader samt dagens kommunikationsmöjligheter måste företag anpassa sig till den nya omgivningens villkor. Företag står då i val att antingen stärka sin position på hemmamarknaden eller söka sig till nya marknader, som är alltid förenade med olika risker.Denna studie handlar om vilka drivkrafterna är och vilka strategier som används när företag etablerar sig på en riskmarknad. Undersökningen baseras på fem fallföretag som kompletteras med Exportrådets affärsklimatstudie.I undersökningen framgick att företagen anser att affärsmiljön i Ryssland är komplex och har många grundläggande brister. Men trots att marknaden är svår att arbeta i, innebär Ryssland en enorm potential. Företag drivs både av proaktiva och reaktiva motiv, där globaliseringen är grundläggande drivkraft till varför företag etablerar sig på en riskmarknad.

Att upprätthålla en god affärsetik är viktigt för många företag, eftersom det skapar ett för- troende hos intressenter i olika led. För att inta en stark ställning på marknaden krävs även att företagen är konkurrenskraftiga. Ökad konkurrenskraft kan fås genom konkurrentbe- vakning, då information inhämtas från konkurrenter. Dock saknas det tydliga regler huruvida informationsutbyte omfattas av artikel 101.1 FEUF, som reglerar konkurrensbe- gränsande företeelser på marknaden.Kommissionen har meddelat att artikel 101.1 FEUF bör omfatta informationsutbyte, ef- tersom det kan påverka ett företags självständighet att ta beslut. Detta har även fastslagits av domstolen och artikeln måste därför anses omfatta informationsutbyte.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka de i Luleå registrerade IT-företag som gick i konkurs som en följd av den internationella IT-kraschen i början av 2000-talet. Den teori som använts är den av Kindleberger framlagda teorin kring ekonomiska bubblor och krascher. Kindleberger menar att ekonomiska bubblor är en naturlig del av det ekonomiska system vi har idag, och har så varit under en lång tid. En ekonomisk bubbla kan karakteriseras genom att den växer fram under ett stadium av mani där aktörerna på marknaden agerar irrationellt och priser har ett orealistiskt värde, detta stadium följs av en panik då aktörerna inser att situationen inte är hållbar. Slutligen kraschar marknaden då alla vill sälja det som de inköpt under det maniska stadiet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle. Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Syftet med uppsatsen är att göra en marknadsundersökning på drivmedel, som har till ändamål att klarlägga den rådande marknaden liksom hur marknaden kan komma att se ut i framtiden. Med drivmedelsmarknad avses distributionskedjan och kostnader för drivmedel ur slutkonsumentens perspektiv, samt slutkonsumenternas efterfrågan på förnybara drivmedel.För att komma fram till syftet har vi tittat på vilka drivmedel som finns, vilken tillgänglighet de har och vilka kostnader som användningen av varje drivmedel medför. För att titta på marknadens efterfrågan på förnybara drivmedel har vi intervjuat ett transportföretag och ett landsting om hur de ställer sig till miljövänligare drivmedel och kostnaderna dessa medför. Vi genomförde då en kvalitativ undersökning genom att intervjua Caland Transport AB och Landstinget i Värmland.Marknadsundersökningen på drivmedel omfattar de fossila bränslen bensin, diesel och naturgas, biobränslen etanol, metanol, biogas och vätgas, samt eldrift. Vi har tagit reda på kort om drivmedlets aktuella/potentiella produktion liksom energiinnehåll (produkt), men har lagt fokus på distributionskedjan (plats) och kostnader (pris) ur slutkonsumentens perspektiv.

Bakgrund: Under senare år har flygbolagens prissättningsmodeller blivit allt mer invecklade. Detta har lett till att flygresenärernas möjlighet att ta hänsyn till flygbolagens prismönster har minskat. För att möta denna asymmetriska information har flera studier på den amerikanska marknaden genomförts. Samtidigt som studierna fastslår att det finns stora skillnader mellan flygbolagens prissättning, lyser bristen av dessa studier på den västsvenska marknaden med sin frånvaro. Syfte: Att öka konsumenternas förståelse för prisförändringar på den västsvenska flygmarknaden.

EU har beslutat sig för att gradvis plocka bort de vanliga glödlamporna från marknaden. Istället ska vi använda energismartare ljuskällor som lågenergi-, halogen- eller LED-lampor.Vilken ljuskälla som ersätter den traditionella glödlampan är ännu oklar. Den värdiga ersättaren ska gärna vara fri från kvicksilver, energismart och inte alltför dyr..

Denna rapport behandlar en prisjämförelse mellan fyra olika elsystem i fyra valda referensmiljöer. Uppdragsgivaren till detta projekt är företaget Arexor som har utvecklat en ellist som de ska släppa på marknaden under hösten och därför vill ha en prisbild på marknaden idag. De olika systemen är i huvuddel Thorsmans TEK-123, KB-systems DWP, Eubiqs PTS samt det traditionella sättet med kablar och VP-rör infällda i väggen. Även en presentation av projektets uppdragsgivare Arexor och deras ETS finns att läsa om. För att kunna utgå från en realistisk bakgrund är referensmiljöerna valda så att en standard kan sättas för utformningen.

Vi har undersökt hur Malmö Aviation arbetar och hur marknaden uppfattar företagets positionering och varumärkesidentitet samt jämfört likheter och skillnader. För att kunna besvara våra frågeställningar, har vi först utgått från en teoretisk bakgrund som behandlar varumärke och positionering. Därefter har vi genomfört en intervju med Eva Rodenstam, marknadschef på Malmö Aviation. Vidare har en enkätundersökning samt djupintervjuer gjorts med Malmö Aviations resenärer. Djupintervjuerna visade med större fördel hur Malmö Aviations varumärke uppfattas av redan existerande kunder än hur Malmö Aviation positionerat sig på den inhemska flygmarknaden.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett område som fått alltmer uppmärksamhet i dagens affärsmiljö, speciellt hos aktörer som är verksamma på den internationella marknaden. Företags sociala, miljömässiga och etiska ansvarstagande är betydande delar i ett hållbart globalt samhälle, varför CSR är ett viktigt ämne att öka uppmärksamheten kring och förståelsen för. Syftet med denna studie var att utveckla ett svenskt industriföretags leverantörsutvärdering med fokus på CSR-aspekter vid inköp på den kinesiska marknaden. Studien undersökte även vilka kulturella aspekter som bör tas hänsyn till vid utvärdering av en leverantör i Kina. Studien syftade därigenom till att öka insikten kring vilka CSR-områden som bör prioriteras på den kinesiska marknaden och ge en möjlighet till företag att praktiskt implementera CSR vid leverantörsutvärdering.

Globaliseringen på marknaden har bidragit till att konkurrensen blivit hårdare, och marknaden blivit mättad. Detta medför ett antal svårigheter bl. a. att företagen inom detaljhandeln måste ständigt försöka hitta nya sätt att särskilja sig på. Det har blivit viktigare att konstruera en långsiktig relation till kunden, för att överleva konkurrensen som finns på den rådande marknaden.Det är nödvändigt att företagen inom detaljhandeln lockar kunderna med något utöver själva kärnprodukten, detta för att kunna skapa eller bibehålla kundrelationer bland en population som är mättad av det traditionella köpet.

Bakgrund: Vi utsätts för reklam dagligen och det är svårt för produkter att differentiera sig. Då vi även lever i ett förväntningssamhälle tror vi alltid att nästa produkt kommer vara bättre än den förra. Inom teknikområdet är det väldigt tydligt då vi ofta väntar på nästa lansering. Vilket gör att företagen marknadsför produkten långt innan den kommer ut. Det finns inte mycket forskning om produkter som inte lanserats men vi ser att det blir allt vanligare att man marknadsför sin produkt innan lansering.

Det Svenska medlemskapet i den europeiska unionen (EU) har förändrat förutsättningarna för småföretagen i Norrbottens län. Syftet med denna uppsats är belysa hur Sveriges medlemskap i EU påverkat exportförutsättningarna för småföretag i Norrbottens län, sammanställa en survey på några tidigare gjorda EU-projekt där vi undersökt hur EU och EU- verktyg kan ha påverkat exportförutsättningarna för Norrbottniska småföretagen, identifiera om Sveriges medlemskap i EU kan ha påverkat exportförutsättningarna för två redan etablerade mindre exportföretag i Norrbottens län samt identifiera vilka för och nackdelar EU-medlemskapet kan ha inneburit för Norrbottniska småföretags exportförutsättningar. Slutsatsen blev att EU-medlemskapet inneburit både positiva och negativa aspekter för företagen. Det positiva kan sägas vara den stora marknad som skapats genom den inre marknaden, borttagande av tullar inom EU, fri rörlighet för varor, tjänster, kapital samt personer. Strukturfonderna har skapat möjligheter att ta tillvara dessa fördelar.

Titel: Kundanpassningar på den svenska marknaden ? En koppling mellan kundanpassningar och lojalitet.Slutseminarium:  2011-05-31Ämne:  Företagsekonomi (61-90 hp), marknadsföring, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Johanna Borg och Nina RappHandledare:  Urban LjungquistNyckelord:  Relationer, relationsmarknadsföring, 1-till-1 marknadsföring, masskundanpassning,kundlojalitet, mikromarknadsföringProblemformulering:  Hur påverkar kundanpassningar svenska konsumenters lojalitet gentemot företag?Syfte:  Syftet med denna uppsats är att utveckla förståelsen om sambandet mellan kundanpassning och lojalitet.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen baseras på tidigare forskning inom ämnet kundanpassning, så som relationer, lojalitet, interaktioner med kunden och teknikens påverkan.Metod:  En kvalitativ ansats har anammats, där en extensiv enkät skickats ut till svenska konsumenter i olika åldrar, kön och inkomststatus.Empiri: I det empiriska underlaget presenters de svar respondenterna angivit.Analys:  Utifrån det empiriska underlaget har en djupare analys genomförts för att belysa skillnaderna i respondenternas svar jämfört med vad teorin presenterar.Slutsats och diskussion: Studien har påvisat att det inte finns konkreta några bevis för att kundanpassningar leder till lojalitet, istället har det gått att framläsa att kundanpassningar hjälper till att bygga relationer, vilket i sig är grunden till lojalitet..

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för apoteksmarknadens utveckling, med fokus på positionerings-, kommunikations-, relations och varumärkesstrategier, efter omregleringen av det statliga apoteksmonopolet. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med induktiv ansats och deduktiva drag. Vi har valt att genomföra fem intervjuer med olika aktörer på apoteksmarknaden samt en kommunikationsbyrå med inriktning på läkemedelsbranschen. Våra huvudsakliga teoretiska områden är varumärke, segmentering, positionering, relationer samt kommunikation som vi ämnar belysa. Vår insamlade empiri bygger på apoteksaktörernas syn på hur deras organisation förhåller sig till våra huvudsakliga teoretiska områden. Detta kompletteras med deras framtida syn på apoteksmarknaden. För att få en oberoende bild av marknaden så har vi avslutningsvis tagit del av en kommunikationsbyrå syn på hur marknaden förhåller sig.Våra slutsatser baseras på tendenser vi har uppfattat under intervjuerna samt den teoretiska referensram vi har använt oss av. Vi har lagt märke till att positioneringen inte skiljer sig så mycket som man kan tro, då vi intervjuade aktörerna så pass tidigt efter omregleringen.