Denna kandidatuppsats behandlar det arbete som konsulter från tre konsultfirmor inom chefsutveckling bedriver. Syftet är attbeskriva och jämföra dessa tre konsultfirmors utbildningsverksamhet gällande ledare med särskilt fokus på ledarutveckling ochledarskapsutveckling. Detta syfte har brutits ner till tre frågeställningar för att besvara hur dessa tre konsulter uppfattar vadledarskap innebär, hur konsulter arbetar med utbildningsprogram för ledare gällande utveckling samt vilka likheter och skillnadersom finns mellan konsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram för utveckling. Den undersökningsmetod som jagvalde att använda är kvalitativa intervjuer. Denna studie utgår vidare från en hermeneutisk ansats där det inte går att säga att detresultat som jag har tolkat genom teori och förförståelse är en absolut sanning.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det fanns skillnader på flickors och pojkars motoriska färdigheter i år 5. Dessutom om denna eventuella skillnad har påverkat deras val av slöjdart i år 7-9. Kunskap om motoriska färdigheter och olikheter inhämtades dels genom litteratur i ämnet och dels genom information på Internet. Elevernas inställning om sina motoriska färdigheter undersöktes både genom enkät och med observationer och foto. De elever som ingick i undersökningen tillhörde skolår 5 och undervisades i textilslöjd.

Syfte: Undersökningens utgångspunkt är ett intresse för dataspelet Counter Strike sett utifrån ett genusperspektiv. Det övergripande syftet med uppsatsen är att granska varför inga tjejer nått toppen inom Counter Strike. Metod: Utgångspunkten för uppsatsen ligger i det hermeneutiska perspektivet. Undersökningen utgörs av en kvalitativ studie bestående av flertalet intervjuer med mestadels kvinnliga dataspelare av spelet Counter Strike. Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att den sociala biten är den främsta orsaken till att kvinnor spelar Counter Strike.

Syftet med denna studie är att vidga förståelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola använder sig av ett reflekterande arbetssätt. Reflektion framhålls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tänkande gentemot lärande. Den pedagogiska dokumentationen benämns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lärande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingår i det kvalitativa arbetet.

Vår definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrån litteratur inom området och utifrån intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar ämnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i längd. Denna definition kommer vi att bygga vår studie på.Syftet med studien är att bidra till förståelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. Vårt arbete utgår från dessa forskningsfrågor: Varför används inte tematisk undervisning i större utsträckning i skolorna? Vilka är faktorerna till att lärare väljer ämnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lärarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka är fördelarna med tematisk undervisning? Vilka är nackdelarna med tematisk undervisning?Metoden som har använts i detta arbete är öppen intervju.

Denna uppsats redogör för en studie vars syfte är att studera pedagogers syn på den egna förskolans utemiljö och dess betydelse för barns grovmotoriska utveckling. Vidare undersöks också om det finns några skillnader i utemiljön beroende på om förskolan är belägen i stadsmiljö eller utanför tättbebyggt område. Ytterliggare ett syfte är att få en insikt i hur medvetet pedagogernas arbetssätt är utifrån den egna utemiljön. Som metod har individuella intervjuer av sex pedagoger som arbetar på sex olika förskolor gjorts. Tre av förskolorna är belägna i stadsmiljö och de andra tre är belägna utanför tättbebyggt område.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur elever på omvårdnadsprogrammets tredje år ser på sin utveckling av synen på arbetslivet under utbildningstiden. Intresserat har särskilt legat på deras syn på ett arbete inom äldreomsorg och på hur de ser på omvårdnadsyrkets status. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta respondenter. Resultatet av studien är att eleverna har haft positiva förväntningar på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) och de praktiska inslagen är centrala i valet av omvårdnadsprogrammet. Eleverna har ändrat sin syn på att arbeta inom äldreomsorgen till det positiva, i de flesta fallen.

Arbetet med detta examensarbete har varit att undersöka om FMT (Funktionsinriktad Musikterapi) kan vara ett komplement till den traditionella specialpedagogiska undervisningen i grundskolan. FMT kan kort beskrivas som ett arbete med motorisk utveckling. Motoriken är av betydelse för individens utveckling och förmåga till inlärning. Skolverket har kommit fram till att barn i behov av stöd inte alltid får rätt sorts stöd och försöker genom olika förändringar att komma tillrätta med detta. Examensarbetet innehåller resultat av praktikarbeten med två barn som tidigare av olika anledningar givit klasslärarna ?huvudbry?.

Syftet med denna studie var att studera lärares uppfattningar av reflektion genom att undersöka hur lärare reflekterar över sin yrkesutövning och vilken betydelse de lägger i detta. Utifrån litteratur har vi funnit att reflektion har stor betydelse i läraryrket och att det är en förutsättning för utveckling. Vi fann också i litteraturen att lärarens gemensamma reflektion tillsammans med kollegor är av stor vikt. Vår studie ägde rum på en skola där lärarna förde en gemensam dialog och reflektion dagligen. Vi använde oss av enkäter som urvalsinstrument för att finna de lärare som medvetet reflekterade på den aktuella skolan.

Hållbar utveckling handlar om att ha en balans mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Kommuner ses som nyckelaktörer i arbetet för en mer hållbar utveckling och har på senaste tiden fått en allt större roll. Karlstad kommun har tre hållbarhetsstrategier, däribland miljö- och klimatstrategin som skall se till att kommunen skall kunna växa på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. I miljö- och klimatstrategin finns interna miljömål som är till för kommunens medarbetare. Studien söker att ta reda på medarbetarnas kunskap och förståelse för de interna miljömålen och hur de skall kunna bidra till att uppfylla dessa.

Vad säger litteraturen samt barn själva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vänskap och vilka känslor finns med när barn leker? Vi tycker det är intressant och kommer att belysa detta utifrån vår problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i åldrarna fyra och fem år. I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken är för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna är för barn. Våra teoretiska grunder vilar på Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken.

Anledningen till vårt val av undersökningsområde är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur som vi fått under utbildningens gång. Syftet med vårt arbete var att undersöka hur och varför pedagoger använder skönlitteratur i de samhällsorienterade ämnena och i svenskämnet samt vilken betydelse skönlitteraturen har för elevernas utveckling och lärande. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som använder skönlitteratur i undervisningen och undervisar i svenskämnet och i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans tidigare år. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga av de intervjuade pedagogerna ställer sig positiva till användning av skönlitteratur i undervisningen. Pedagogerna anser att skönlitteraturen kan nyttjas på olika sätt.

Vikaholm är en fantastiskt trevlig plats med många fina natur-, kultur-, och rekreationsvärden. Platsen gränsar till stadsdelen Teleborg i södra Växjö. Examensarbetet beskriver hur det är möjligt att inrätta bostadsbebyggelse i ett sådant område utan att förstöra dess stora värden. Arbetets intention är istället att bostäderna skall integreras i platsens stora värden och därmed göra platsen mer tillgänglig för flera av stadens invånare..

Detta examensarbete syftar till att undersöka och synliggöra hur det arbetas med tvådimensionellt bildskapande. Vi har för avsikt att utforska vad barn och pedagoger säger om bildskapandet på förskolan. Med utgångpunkt i Reggio Emilias pedagogisk filosofi och Vygotskijs teorier om skapande och utveckling vill vi få förståelse för vad skapande innebär i förskolan. Med hjälp av intervjuer med både pedagoger och barn visar vi hur två förskolor utan uttalad specifik pedagogisk inriktning arbetar med bildskapande. Resultatet av intervjuerna behandlats utifrån tre olika områden; bildskapande, material och utveckling.

Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka hur lärare undervisar elever med lässvårigheter i den ordinarie undervisningen. För att besvara detta syfte har två frågeställningar utformats: Använder sig lärare av någon speciell läsinlärningsmetod? Om inte, hur interagerar lärare och elev då, för att lärande ska kunna ske i läsning?Teori: Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv där omgivningen är avgörande för individens utveckling och prestation. Utveckling sker genom relationer och dialogen är betydelsefull i detta perspektiv. Elevers utveckling sker i samspel med deras omgivning i högre grad än att den är en oberoende individuell process.Metod: För datainsamlingen har kvalitativa intervjuer och observationer använts.