Det här examensarbetet handlar om hur tjugo lärare arbetar med högläsning i grundskolans tidigare år. Underlag för studien har skapats genom enkätstudier och intervjuer med verksamma lärare på grundskolans tidigare år. Studien svarar på hur lärarna arbetar med högläsning i skolan, vad lärarnas syften med högläsningen är och vad för betydelse högläsningen kan ha för barns utveckling i allmänhet enligt lärarna. Samtliga lärare har uppgett att de använder sig av högläsning i sin undervisning. Omfånget av högläsningen varierar och så även metoder.

Abraham is the original patriarch. How does his leadership compare with a modern day popular culture patriarch with his roots in advertising, the shopkeeper Stig, star of the ICA advertising? The essay compares the leadership and masculinity of two male leaders from different backgrounds and settings, and discusses similiarities and differences.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka elevernas förståelse för några utvalda matematiska begrepp och kartlägga vilka begrepp somvållar störst svårigheter i lösandet av matematikuppgifter. Rapportens syfte var även att ta reda på hur lärarna arbetar för att utveckla elevernas begreppsbildning.Studien var av jämförande art och utgick från ett elevtest som genomfördes i årskurs 3 och 5 där vissa utvalda matematiska begrepp testades. Testresultaten följdes upp av intervjuer med elever och klasslärare. Resultatet visar att det för eleverna sker en utveckling, gällande begreppsbildningen, från skolår 3 till skolår 5. Det begrepp som vållar störst svårigheter för eleverna är är lika med, vilket testresultat och intervjuer bekräftar..

Av tradition är utevistelse på förskolan en viktig del av verksamheten och man tillbringar mycket tid utomhus. Därför är det av stor vikt att tiden utomhus förses med betydelsefullt innehåll för att barnen skall utvecklas och lära, för att det skall ske på ett meningsfullt sätt bör man som pedagog erbjuda barnen meningsfull utevistelse. Utemiljön skall ses som ett komplement till inomhus miljön.Vi ville med vår studie undersöka hur pedagogerna på förskolan reflekterar kring utevistelsen. Vidare ville vi ta reda på vilken roll pedagogerna har i utevistelsen på förskolan. Är det en tid för enbart fri lek eller ser pedagogerna att man kan använda utevistelsen till pedagogiska aktiviteter och på så sätt utnyttja den för barnens utveckling och lärande.Studien är gjord med sex stycken pedagoger från två olika förskolor i kvalitativa intervjuer med oss båda som intervjuare.

Ämnesfördjupande arbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitet, Ekonomistyrning, 2FE13E:3, VT 11Författare:Daniel Gustafsson & Emely ForsbergHandledare:Anders JerrelingFöretagets kontaktperson:Thomas JohanssonTitel:Utveckling av styrsystem för strategi och vision:En fallstudie på Ekbacka AB Bakgrund och problem:För att effektivt kunna styra en verksamhet krävs ett så kallat management control system, vilket är en process där företagsledare påverkar och stödjer sina anställda att implementera företagets strategier i arbetet. Ekbacka AB har i dagsläget inte något konkrets styrsystem för detta, vilket är ett problem då inte alla inom verksamheten är medvetna om strategin och visionen. Det är extra viktigt att sjukvårdsorganisationer som Ekbacka AB riktar uppmärksamheten mot icke finansiella perspektiv såsom patienter, medarbetare och processer. Problemet i denna studie blir därmed hur ett styrsystem kan se ut som uppfyller Ekbackas behov av att implementera strategi och vision i hela verksamheten.Syfte:Syftet med detta projekt är att utforma ett förslag till styrsystem för Ekbacka AB.Metod:Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie och det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semi ? strukturerade intervjuer.

De negativa klimatförändringarna är 2000-talets stora moraliska dilemma. Transportsektorn bidrar idag med cirka 27 procent av världens alla utsläpp. Därmed kan det finnas ett stort utrymme för branschen att minska sina utsläpp och därmed sin miljöpåverkan.Syftet med denna studie är undersöka vad som motiverar företag att ta hänsyn till miljön i sina beslut, dagliga som långsiktiga strategiska beslut.Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 8 företag. Samtliga företag är verksamma inom transport- och logistikbranschen.Studien visar att majoriteten av de undersökta företagen idag arbetar med att förbättra miljöprestandan, och en stor del av det miljöarbete som företag gör bottnar i en strävan efter ökad lönsamhet. Företagen förklär sina effektiviseringsåtgärder med en ?grön exteriör? som kommunicerar miljöarbetet.

Syftet med denna studie var att utröna de aspekter medarbetarna ser som väsentliga i utvecklingsprocessen mot ett utökat medarbetarskap. Studien baserades på teorier om förutsättningar och utveckling av medarbetarskap samt dess effekter. Dessutom beskrivs ledarskapets historiska utveckling samt olika teorier om ekonomistyrning. Studien fokuserade på medarbetarnas uppfattning, men verksamhetschefen gav också sin syn på ämnet. Det empiriska materialet i denna fallstudie samlades in genom fyra personliga intervjuer.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

En sammanfattande rapport över de lärdomar vi gjort under bl.a. ett projekt vid Närpolisen i Lund (NÄPO Lund). Rapporten behandlar bl.a. områden som konsult-klient förhållandet, ledarskap, individuell utveckling, grupputveckling och feedback..

Syftet med studien är att ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv belysa hur tioförskollärare beskriver vilka erfarenheter de har av att arbeta med det nya kapitlet i läroplanen, Uppföljning, utvärdering och utveckling, samt hur nya erfarenheter i samband med kompetensutbildning kring pedagogisk dokumentation utvecklas.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning samt rapporter från Skolinspektionen och Skolverket kring kvalité, dokumentation och handledning. Som datainsamlingsmetod används den kvalitativa intervjun.Materialet har sammanställts och tematiserats utifrån de teman som intervjuerna innehöll. I resultatet presenteras olika möjlighetshorisonter under processen med att utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation. Med möjlighetshorisont menas i den här studien varje enskild förskollärares verklighet när intervjun äger rum. Dessa horisonter benämns i studien nuet, framtiden och verkligheten, där nuet är intervjun före kompetensutbildningen, framtiden när utbildningen genomförts och verkligheten närprocessen i arbetslaget har startat..

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av studie- och yrkesvägledande aktiviteter med barn i åldrarna sju till tolv år. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade studie- och yrkesvägledare som bedriver studie- och yrkesvägledningsverksamhet med barn i grundskolans år 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa åldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet måste påbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första år, för att målen så som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnås. De förutsättningar intervjupersonerna menade krävs för att tidig vägledning ska kunna bedrivas är av såväl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att studie- och yrkesvägledande aktiviteter som påbörjas i grundskolans tidigare år och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsättningar att göra väl underbyggda val i framtiden..

Studien tittar på betydelsen av jordbruk för utveckling. Därefter fortsätter studien att titta på hur jordbrukets roll i Kambodja ser ut och finns det andra sätt som bättre lämpar sig för att Kambodja ska nå utveckling. Vi har lagt speciellt fokus på risodlingens roll som inkomst aktivitet. För att hitta svaren på frågorna tittar vi på två olika aspekter, economic development samt livelihood approaches. Economic development ser jordbrukets roll som en central del i utveckling av industri medan livelihood ser att det finns mer komplexa mönster i verkligheten att beakta för att utveckla ett land.

Att utveckla hållbart innefattar att behoven hos den nuvarande generationen möts utan att äventyra framtida generationers möjligheter. En integrerad syn på hållbarhet är viktig eftersom de tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) är förbundna med varandra. Samhället ställer krav på arbete kring hållbarhetsfrågor och att företag tar ansvar för sina organisationer. Offentliga upphandlingar innehåller krav på att företag kommunicera sitt arbete kring hållbar utveckling. Studien visar på att IT- företag känner denna press och de arbetar ständigt med att förbättra sättet de kommunicerar och presenterar arbetet kring hållbarhet.

Syftet med denna studie är att ge en överblick på hur man inför GIS i en verksamhet och vad för dokumentationsbehov och hur utvecklingsmöjligheterna ser ut hos Trollhättan energi affärsområde Vatten.Insamlandet av fakta gjordes med intervjuer och litteraturstudier. På grund av egna erfarenheter och kunskaper hos affärsområde Vattens GIS-dokumentation underlättades sökandet och insamlandet av fakta.  Resultaten som erhållits indikerar på att det finns ett relativt stort behov av att dokumentera i GIS runt om i Vatten-verksamheten. Många av de tillfrågade har svarat att de uppskattar en gemensam dokumentation för samverkans skull och för att det underlättar informationens tillgänglighet. Undersökningen belyser att GIS-kompetensen behöver höjas hos medarbetarna.

Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa.