I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn.

Syftet med uppsatsen är att studera hur förskollärare uppfattar att de arbetar med dokumentation och arbetar vidare med dokumentationen mot uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Studiens huvudsyfte kan dock beskrivas som att studera vilka förutsättningar och begränsningar som förskollärarna uppfattar att de har för att arbeta med detta. För att få svar på studiens syfte har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med åtta olika förskollärare. Ramfaktorteorin har använts som ett analysverktyg för att studera de uppfattade förutsättningarna och begränsningarna och relatera dessa till hur förskollärarna uppfattar att de arbetar med dokumentation, uppföljning, och utveckling. Till studien har vi även en 'bakgrund' där vi tar upp vad tidigare forskning visar kring dokumentation.

Syftet med följande arbete var att undersöka lekarbetspedagogers uppfattning om lekarbetets betydelse, när det gäller utveckling och lärande hos barn till utlandsfödda föräldrar, utanför Skandinavien. Vi analyserade vårt arbete utifrån ett salutogent perspektiv. Arbetet ger en översikt över lek, lekarbete och lekarbetspedagogik. Med hjälp av intervjuer undersökte vi lekarbetspedagogers inställning till lekarbetets betydelse för barn till utlandsfödda föräldrar. Vi tog också reda på intervjupersonernas uppfattning om det fanns något område hos barn som utvecklades särskilt positivt under lekarbetet.

Den fria leken resulterar inte alltid i något konkret material så som många andra styrda aktiviteter på förskolan kan göra, vilket innebär att viss problematik kan uppstå. Bristande "bevis" på att lärande har skett kan bland vårdnadshavare skapa tvekan och undran över barnens dag på förskolan och om de verkligen har lärt sig något. Tidigare forskning har visat att lek och lärande hänger samman och skapar förutsättningar för barns utveckling men att den kan missuppfattas av allmänheten. Den fria leken beskrivs som en mycket viktig del av ett barns lärande där tidigare erfarenheter bearbetas och ny kunskap tillägnas.SyfteSyftet är att ta reda på förskollärares föreställningar kring den fria leken och redogöra för dess betydelse som pedagogiskt verktyg i förskolan. Frågeställningarna lyder: Vad innebär den fria leken för barns utveckling och lärande enligt förskollärare? Vad har förskolläraren för roll och betydelse i barns utveckling och lärande genom fri lek? Vad har den fria leken för pedagogiskt syfte?MetodDen här undersökningen är en intervjustudie och är baserad på en fenomenologiskt inspirerad ansats vilket innebär att andra personers livsvärdar och synsätt hamnar i fokus.

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lärande genom en dramalek och metoden som använts har varit videoobservationer. Av studiens resultat går det att avläsa att barn lär genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling på att börja förstå och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen går inte att säkerställa men det finns faktorer i resultatet som pekar på att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling när det handlar om att förstå lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.

Studiens syfte är att belysa förskollärares arbetssätt med matematik i förskolan. Undersökningen bygger på intervjuer med fem verksamma förskollärare med lång arbetslivserfarenhet. Fokus ligger på hur förskollärare stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling och hur de kan stödja barnen att urskilja ett matematiskt innehåll. Arbetets empiri består av data från intervjuerna som vi skrivit ut och sammanställt för analys utifrån syftet och forskningsfrågorna. Resultatet redovisas i form av teman som framkommit under analysen och vi belyser dessa med korta citat från intervjuerna.

Två gånger per år genomförs kompetensinvesteringar för ingenjörer på GKN Aerospace Sweden AB. Konceptet går under benämningen Training Days. Syftet med investeringen är att höja kompetensen bland de ca 400 ingenjörerna. I anslutning till utbildningsdagarna genomförs en enkätundersökning för att se till deltagarnas åsikter om Training Days. Problemet är att det aldrig undersökt vilken inställning och synsätt medarbetarna har till lärande och utveckling och om de olika perspektiven i sådana fall påverkar effekterna av investeringarna.Den kvalitativa fallstudien syftar till att undersöka om ingenjörernas perspektiv på lärande och kompetens påverkar organisationens utveckling.

Följande undersökning är genomförd genom en kvantitativ metod med enkäter som forskningsverktyg. Studien är gjord bland tio skolor och 188 deltagare (n= 188) i en mellanstor kommun i södra Sverige. Arbetet undersöker svenska elevers uppfattningar och attityder till hållbar utveckling. Dessa attityder och uppfattningar jämförs och diskuteras sedan utifrån ett genusperspektiv. Resultaten påvisar statistiskt signifikanta skillnader i förhållningssätt till hållbar utveckling mellan flickor och pojkar.

Under det senaste a?rhundradet har det dykt upp ma?nga miljo?problem som har lett till att vi idag ma?ste fokusera mer pa? en ha?llbar utveckling av va?ra sta?der.Allt fler ma?nniskor va?ljer att bo i sta?der och da?rfo?r a?r det viktigt fo?r va?r framtid att stadsplaneringen blir sa? ha?llbar som mo?jligt.Denna rapport beskriver och va?rderar 6 olika ha?llbara stadsdelar i Sverige. Dessa har identifierats och va?rderats utifra?n 6 ha?llbarhetsaspekter som anses vara viktiga.Studierna har begra?nsats till ha?llbar utveckling inom stadsplanering, de pa- rametrar som tas upp i examensarbetet ?En ja?mfo?relse av 6 aktuella bo- stadsomra?den i Sverige med uttalad inriktning pa? ha?llbart stadsbyggande? a?r; Transport, Social Ha?llbarhet, Gro?nskande Utomhusmiljo?, Ha?llbara Transporter, Ha?llbart Energisystem, Miljo?anpassade Bosta?der & Lokaler, Ha?llbart Vatten & Avlopp och Ha?llbar A?tervinning. .

Abstract Anna Degerman (2012) Uppföljning, utvärdering och utveckling i enlighet med förskolans reviderade läroplan (Lpfö-98 rev), Monitoring, evaluation and development in accordance to preschool curriculum, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syfte: Föreliggande undersökning har syftet att undersöka hur fem förskolechefer i en sydsvensk kommun anser att det nya kapitlet ?Uppföljning, utvärdering och utveckling? i Lpfö-98 reviderad ska tolkas och hur det kommer att påverka kvalitetsarbetet inom respektive förskola samt att undersöka hur specialpedagogens roll i samband med utvärdering kan se ut. Teori: Studien utgår från ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, Ahlberg (2001). Utvärdering ses som ett slags lärande och bör involvera förskolans alla aktörer. Metod: En kvalitativ intervjustudie utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Förskolecheferna i undersökningen tydliggör att det kommer att ske vissa förändringar i förskolornas kvalitetsarbete på grund av det nya kapitlet ?Uppföljning, utvärdering och utveckling?. Förändringarna kommer att bli tydligast på avdelningsnivå där den största utmaningen tycks vara att uppnå en likvärdig kvalitet i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling mellan avdelningarna.

Avsikten med denna uppsats var att undersöka och ta reda på vad hållbar turismutveckling innebär för Gotland och hur turism mer specifikt påverkar Gotlands arbete med att ernå en långsiktig och hållbar utveckling. Mina frågeställningar blev därför:1. Finns det en gemensam definition för hållbar turismutveckling på Gotland, och hur ser den då ut?2. Hur ser arbetet med att skapa en hållbar turismutveckling på destination ut mer specifikt?3. Är/utgör turismen och Stockholmsveckan ett potentiellt hot mot hållbar utveckling för destinationen i allmänhet?4. Om så, är detta något som destinationens aktörer och intressenter har tagit i beaktning och vilka åtgärder finns/görs för att motverka detta?För att besvara dessa frågor har jag genomfört en kvalitativ fallstudie innehållande intervjuer och granskning av diverse litteratur inom ämnet. Informationen har sedan analyserats utifrån mina valda teoretiska utgångspunkter vilka bland annat behandlar hållbar turismutveckling med utgångspunkt ur ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hållbarhet, såväl allmänt som specifikt för Gotland. Jag har bland annat kommit fram till att Gotland idag har en relativt god syn på vad det innebär att arbeta mot en hållbar turismutveckling, vilken även kan ses i deras utvecklingsprogram, arbeten och satsningar inom regionen.

Med detta examensarbete vill jag på enklast möjliga sätt beskriva vad FMT-metoden är och hur den kan praktiseras. Målet är att så många personer som möjligt ska få en klar bild av detta. Jag har valt att skriva om huruvida FMT kan fungera som rehabilitering eller habilitering för människor med stroke eller CP-skada. Min slutsats blir att genom emotionell, kognitiv och perceptuell stimulans i FMT-metoden har motivation skapats för motorisk utveckling, och till följd av detta har även den sensoriska integrationen stärkts. .

I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur musik kan användas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsättningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lärande. Studien utgår från frågeställningarna: Hur används musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder används för att gynna lärandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna på betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lärande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts på två olika specialförskolor i skilda delar av landet där sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lärandet genom musik utgår från en tydlig struktur med en väl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? där pedagogerna använder sig själv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.