Sökresultat:
929 Uppsatser om Intervjubaserad undersökning - Sida 7 av 62
DIN INSATS G?R SKILLNAD Legitimeringsanalys av kommuners kommunikation kring matavfall
Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.
Incitament ur ett ekonomistyrningsperspektiv ? En fallstudie av E.ON Sverige
För att besvara frågan "Hur är E.ON Sveriges nya incitamentsprogram utformat, i förhållande till ekonomistyrningen?", och i syfte att beskriva och analysera hur E.ON Sveriges incitamentsprogram är konstruerat och fungerar i praktiken utifrån ett ekonomistyrningsperspektiv, utförs en induktiv, intervjubaserad fallstudie av E.ON Sverige på koncern- och dotterbolagsnivå. Slutsatsen är att E.ON Sveriges incitamentsprogram är väl utformat och stöder sitt syfte, men har vissa begränsningar i praktiken. Det finns en tydlig men indirekt koppling mellan incitamentsprogram och ekonomistyrningssystem, som uppkommer inte av att systemen avsiktligt är konstruerade för samverkan utan eftersom båda systemen har liknande syfte och opererar i samma omgivning..
Timplanen kontra lärandet: Hur timplanens utformning påverkar elevers möjligheter att lära om och i musik
Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.
En kvalitativ intervjubaserad studie av Karolinska universitetssjukhusets servicecenter
Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.
Intuitionens spelrum: skapande i m?tet mellan form och frihet
Denna uppsats utforskar samspelet mellan struktur och frihet i konstn?rligt skapande, med
fokus p? improvisation och intuition. Genom ett nyskrivet verk f?r ensemblen Gageego
pr?vas en metod d?r en fast kompositionsform gradvis m?ter en mer intuitiv, grafisk tolkning.
Syftet ?r att unders?ka hur musik kan utvecklas fr?n en tydligt definierad struktur till en friare
klangv?rld utan att f?rlora sin helhet.
Blodtrycksm?tning inom intensivv?rd. En kvantitativ observationsstudie
Bakgrund: Att monitorera och bed?ma blodtryck ?r vanligt f?rekommande inom intensivv?rd. Ett adekvat blodtryck ?r av stor vikt f?r den kritiskt sjuka patienten och intensivv?rdssjuksk?terskan ?r ansvarig f?r att monitorera och vidta ?tg?rder f?r att uppn? ett adekvat blodtryck. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i blodtryck uppm?tt med invasiv och icke-invasiv m?tmetod.
Europeiska r?dets gestaltning av klimatkrisen: En empirisk unders?kning av Europeiska r?dets inramning av klimatkrisen under ?ren 2019?2024
This paper aims to deepen the understanding of how the European Council frames the climate
crisis and its implications for political legitimacy and policymaking. The climate crisis is one
of the most pressing challenges of our time, influencing not only environmental systems but
also societal structures and governance. By analyzing the European Council?s framings during
the 2019?2024 strategic agenda, this research investigates how political actors shape
narratives to justify actions and policies in response to the climate crisis. Through a discourse
analysis of official Council conclusions, using a framework drawing on six typologies of
framing, the research examines the Council's evolving narrative in the context of multiple
crises, including the COVID-19 pandemic and the war in Ukraine.
?MED ?LDERNS R?TT? En socialantropologisk studie av svenska pension?rers upplevelser av tid i relation till pensionen och ?lderdomen.
Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i
arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm
om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer.
F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst?
pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till
?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den
f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att
unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.
Liv i d?d ved: En unders?kning av f?rh?llningss?tt till d?d ved p? ?ppeltr?d i tr?dg?rdshandb?cker och bland yrkesverksamma tr?dbesk?rare
In this essay, several factors in apple tree care (specifically in relation to whether dead wood
should be kept or removed) are highlighted for example, aesthetics and biodiversity.
To present some background, the essay begins by introducing some previous literature on
dead wood. This leads into how dead wood is treated within forestry. Next, previous research
on dead wood in fruit trees is mentioned. Cultural and historical management methods are
also highlighted.
En underso?kning av miljo?datorns bera?kningar pa? Nybro Energi AB
Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .
Att attrahera kompetens : vilka dimensioner av anseende är viktiga för att företag ska attrahera kompetens
Att attrahera kompetent personal a?r mycket avgo?rande fo?r att fo?retag ska prestera va?l i framtiden, och fo?r att lyckas med detta a?r det viktigt att fo?retag har ett bra anseende. Anseende a?r dock en komplex tillga?ng och besta?r av flera dimensioner. Syftet med denna uppsats a?r att ta reda pa? vilka dimensioner av anseende som a?r viktigast fo?r att attrahera kompetent personal.
F?ljsamhet till livsstilsf?r?ndringar efter hj?rtinfarkt hos kvinnor och m?n
Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdom ?r den vanligaste orsaken till sjukdom och f?rtidig d?d i
hela v?rlden. Studier visar att bibeh?llen livsstilsf?r?ndring efter hj?rtinfarkt minskar risken
f?r ?terinsjuknande och d?d. F?ljsamhet till sekund?rprevention efter hj?rtinfarkt ?r associerat
med b?ttre ?verlevnad p? l?ng sikt.
Blockchain-teknik som ett verktyg f?r f?retags h?llbarhetskommunikation
Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera
l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och
sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation
av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad.
Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r
att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas
krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort.
Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags
leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation.
Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om
blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive
konsumenter, i leverant?rskedjan.
Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har
empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.
Framtida utmaningar f?r Serviceresor G?teborg. En fallstudie om ?ldres mobilitet och en ?ldrande befolkning
Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar
kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi
ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av
konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor
G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas
mobilitet negativt.
Domstolars resonemang kring psykologiska faktorer och kvinnors psykiska h?lsa efter upprepad v?ldsutsatthet
Syftet med denna studie var att unders?ka hur domstolar resonerade kring psykologiska faktorer i kvinnors muntliga utsagor och kring deras psykiska h?lsa efter upprepad utsatthet f?r v?ld. Skriftliga domar sammanst?llda av juristdomare (N = 23) unders?ktes med tematisk analys. M?len omfattade minst en ?talspunkt f?r grov kvinnofridskr?nkning.