Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur två utvalda barnböcker framställer genus och vad som då förmedlas till barn i förskolan, samt hur barnen reagerar på böckernas sätt att framställa genus.För att fördjupa oss och belysa böckernas sätt att förmedla genus valde vi att börja med en noggrann bokanalys av de utvalda barnböckerna. Därefter genomfördes en Intervju med slumpmässigt utvalda barn som deltagare. Vi valde sedan att läsa böckerna för barnen. Dokumentationen, videofilmning, gjorde det möjligt för oss att analysera barnens spontana reaktioner under Intervjun och läsningen.Vi såg att barnens tidigare erfarenheter speglade deras uppfattning kring vad som anses vara flicksaker respektive pojksaker. Barnens uttryck i Intervjun kring materiella saker uppfattade vi könsstereotypiskt.

Syftet med denna studie är att undersöka förutsättningarna för informellt elevinflytande och vilken utsträckning det förekommer i en grundsärskola i Norrbotten. I vår bakgrund beskriver vi elevinflytande generellt ur ett historiskt och nationellt perspektiv. Samt vad de olika styrdokumenten säger kring elevinflytande allmänt i skolan, men framförallt i grundsärskolan. Vi beskriver också kort om särskolan och om utvecklingsstörning. Vår definition av elevinflytande är det informella elevinflytandet och därmed utgår studien från detta.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad tio deltagare i ett rehabiliteringsprojekt med inriktning på natur, har för uppfattning av naturen och stadsmiljön utifrån en hälsoaspekt. Intervjuer valdes som metod då det ansågs att det var den mest lämpliga metoden för att svara på syftet. Med Intervju som metod fanns möjlighet att fördjupa sig i individens syn och tankar kring området natur. Intervjuerna analyserades med inspiration från Steinar Kvales meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna mår bra av att vistas i naturen och i dess omgivning bland växter och djur.

Det övergripande syftet med studien var att synliggöra hur pedagoger beskriver sitt arbete med barns anknytningsbehov.För att besvara syftet användes tre frågeställningar: Vad menar pedagoger kännetecknar barn med en trygg/otrygg anknytning? Hur menar pedagoger att barn påverkas av en trygg/otrygg anknytning? Hur beskriver pedagoger att de skapar förutsättningar för att barnet ska kunna knyta an till dem? En metod i form av Intervju användes och totalt Intervjuades sju pedagoger.  Resultatet visar att pedagoger arbetar med att skapa förutsättningar för att barnen ska knyta an till en vuxen. Pedagogers arbetsätt varierar, men arbetet med barns anknytningsbehov förekommer vid olika situationer under dagen. Pedagoger betonar vikten av tillgänglighet i alla situationer och att ständigt utgå från barnets behov för att främja barnets känsla av trygghet.

Syftet med vår studie var att undersöka hur ett antal pedagoger förhåller sig till storboken som ett pedagogiskt verktyg vid barns läsinlärning i skolan. För att besvara syftet med tillhörande frågeställningar Intervjuades tre specialpedagoger samt fyra grundskolelärare. Intervju som metod valdes för att lättast kunna redogöra för pedagogernas förhållningssätt till metoden.    Studiens resultat kan sammanfattas med att både lärare och specialpedagoger är positiva till storboken som ett pedagogiskt redskap för läsinlärning. Ett centralt resonemang som uppmärksammades i studien var att storboken möjliggör en gemensam läsupplevelse. Sambandet mellan läsinlärning och självkänsla visade sig vara starkt utifrån de Intervjuades uppfattningar om barns tidiga läsinlärning.

Under de senaste åren har det pågått en diskurs kring huruvida lärares betygsättning är korrekt eller ej. Studier visar på att elevers kunskaper i skolämnen sjunker medan betygsmedelvärdet årligen ökar. Vi vill i denna studie få en fördjupad kunskap i gymnasielärares arbete med att sätta korrekta betyg, alltså betyg med hög validitet. För att kunna göra detta kommer vi utifrån kvalitativa Intervjuer med gymnasielärare, verksamma i matematik, kategorisera deras tillvägagångssätt för bedömning av elevernas kunskaper mot de ingående aspekterna i validitetsbegreppet. Vi kommer även belysa vad lärare eventuella upplever för svårigheter med sina tillvägagångssätt och hur de kommer tillrätta med dessa svårigheter.

Detta är en kvalitativ studie som undersöker om hur förskollärarens barnsyn och kunskapssyn påverkar barns lärande. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare tänker kring sin egen påverkan på barns lärande i förskolan, utifrån förskollärarnas barnsyn och kunskapssyn. Studien fokuserar på vad några förskollärare i Sverige utgår från när de planerar för barns lärande på förskolan samt hur medvetna de är om sin egen påverkan på barns lärande. För att ta redan på detta har fem Intervjuer genomförts från olika förskolor. Studien fokuserar på förskollärarens perspektiv och Intervju har gjort att jag har kunnat samla empiri som fokuserar på förskollärarens uppfattningar och känslor kring ämnet.

Livsmedelsinspektörernas arbetsuppgift är att kontrollera att lagen om hantering av livsmedel efterföljs av restaurangägare. För att göra detta krävs ett gott samarbete med en effektiv kommunikation. Syftet med denna studie är att analysera hur kommunikationen upplevs mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare. Vilka hinder förekommer vid kommunikationen mellan livsmedelsinspektörer och restaurangägare samt vad som kan förbättras? Den metod som används inför denna studie är Intervjumetodik med analysformen öppna men strukturerade Intervjuer.

Studien behandlar lärares förhållningssätt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet är att, genom videobservation och Intervju med tre lärare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lärarna väljer att arbeta med den under matematiklektioner. Vårt fokus ligger på artefaktens relation till lärandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där fokus låg på lärares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har även sett till lärarnas användande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance.

År 2000 uppskattade Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen att minst 8000 barn varje år har en eller två frihetsberövade föräldrar i Sverige. Få av dessa barn har en bra och kontinuerlig kontakt med sin frihetsberövade förälder. Barnombudsmannen har konstaterat att barnperspektivet är av stor vikt inom kriminalvården för att barnet och den frihetsberövade föräldern skall få en meningsfull relation. Detta är en kvalitativ uppsats som syftar till att granska hur barnperspektivet används inom kriminalvården. Genom Intervjuer med personal från en etablerad anstalt samt Intervju med kriminalvårdschefen över den planerade anstalten Verksmon i Torvalla, Östersund har vi kunnat ta del av deras berättelser om hur de jobbar med barnperspektivet.

Denna undersökning är en fallstudie som syftar till att ta reda på hur elever går tillväga när de löser ett algebraiskt problem. Syftet är att sätta sig in i elevernas tankar och sätt att lösa problem och genom ökad förståelse kunna förklara för dem på ett sätt de förstår och kan relatera till.Metoden som använts är enkät och Intervju, och studiegruppen är en klass i årskurs nio.Eleverna är inte så vana vid att kombinera olika räknesätt i ett och samma tal. De har lättare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror än de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De är heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, därför löser de ofta talen rutinmässigt utan att reflektera över hur.Det är viktigt att det ingår varierad problemlösning i undervisningen så att eleverna övar sig på både praktisk matematik samt olika matematiska områden. Eleverna tycker det är roligt att göra annat än enbart räkna i läroboken.

Det har blivit allt viktigare för företag i turismbranschen att utveckla kvalitetsstrategier för att differentiera sig från sina konkurrenter. Därför är det viktigt att lyssna till kunderna och deras syn på kvalitet. När det pratas om tjänstekvalitet idag avses förhållandet mellan förväntningarna och den reella upplevelsen. Om upplevelsen motsvarar eller överstiger förväntningarna upplever kunden kvalitet. Vårt syfte med uppsatsen var att studera den kundupplevda tjänstekvaliteten på en camping.

Syftet med arbetet är att jämföra den lokalatolkningen av värdegrunden i två socioekonomiskt skilda områden.Studien utgår ifrån att undersöka om det finns någon skillnad i synen påvärdegrund i två socioekonomiskt olika områden. Tidigare forskning har belystvärdegrunden i relation till segregering, vilket tas upp i bakgrunden. Genomkvalitativ innehållsanalys med inslag av kvantitativ textanalys samtkvalitativa Intervjuer med lärare från två olika områden påvisar studien attdet inte finns någon skillnad i tolkningen av begreppet värdegrund i de tvåområdena A och B. Däremot visar undersökningen att respondenterna säger att deomsätter värdegrunden på olika sätt i praktiken. Även de problemområden sombeskrivs av respondenterna skiljer sig mellan A och B.

Studien syftar till att undersöka hur det är att vara en garvare som arbetar med traditionella tekniker utifrån ett specifikt fall. Syftet med arbetet är att undersöka hur det är att vara yrkesverksam garvare idag och hur garvaren ser på sin kunskap och sin verksamhet. Problemformulering:Vad innebär det att vara garvare och arbeta småskaligt och med traditionell tekniker?Vilka problem och utmaningar kan en garvare som arbetar småskaligt med traditionella tekniker mötas av?Hur hanterar garvaren dessa problem och utmaningarna?Arbetet har varit en kvalitativ fallstudie med metodologisk triangulering som kombinerar olika metoder så som observation, Intervju, en text och film analys för att undersöka en och samma informant. Informanten som har undersöks är en yrkesverksam garvare i Östergötland.

En god arbetsmiljö kan anses vara nyckeln till en välfungerande verksamhet. Arbetsmiljö som begrepp är dock oerhört komplext där många olika problemaspekter samverkar och påverkar arbetsplatsens miljö. Vissa arbetsmiljörelaterade problem kan härröras till egenskaper som inte tillåter individen att utnyttja sina kognitiva förmågor och benämns därmed som kognitiva arbetsmiljöproblem. Andra faktorer som tekniska arbetsverktyg som skall vara de anställda behjälpliga, kan i de fall de brister, också påverka och störa tankeprocesserna hos individen. Den här rapportens syfte är att utveckla en förståelse om hur komplexa arbetsmiljöer samt interaktion med teknik kan skapa en stress som i förlängningen kan leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress.