I studien redovisas elevers kunskapsutveckling rörande två grundläggande naturvetenskapliga fenomen, kolets och vattnets kretslopp, i ett storylinearbete. Avsikten med undersökningen har varit att prova storylinemetodens potential att främja naturvetenskapligt lärande samtidigt som övergripande perspektiv förmedlas i undervisningen. Studien utgår från en konflikt mellan gällande styrdokument, nationella resultat i naturvetenskapliga skolämnen, och ett uttalat önskemål om att skolan skall bedriva miljöundervisning enligt en viss miljöundervisningstradition, s.k. utbildning för hållbar utveckling. Tidigare forskning om storylinemetoden är begränsad, men har visat att övergripande perspektiv kan förmedlas genom undervisning med denna metod.

Idag rör sig fler människor än någonsin i vår fjällvärld. Erfarna som mindre erfarna personer fjällvandrar, åker ?off-pist?, eller kanske tar del av naturens alla smakupplevelser. Men för att möjliggöra detta måste det finnas en trygghet hos oss alla när vi är där ute. Gånger då vi själva inte kan kontrollera situationen, vi kanske är skadad, har gått vilse, eller inte har krafter kvar, finns fjällräddningen.

Uppsatsen handlar om planinstrumenten tätortsstudie, fördjupad översiktsplan och detaljplan. Syftet med uppsatsen är att undersöka om tätortsstudien som planinstrument är ett alternativ till den fördjupade översiktsplanen som kan göra planprocessen enklare eller snabbare. Samt om detaljplanen kan på ett effektivt sätt hantera samma frågor och problem som en tätortsstudie och fördjupad översiktsplan. Uppsatsens forskningsdesign är fallstudie, fallet som valts är Hälleviksstrand, Orust kommun. Metoderna som använts är dokumentstudie, kvalitativ innehållsanalys och Intervju.

Syfte: Mobbning har en tendens att uppträda inom skolverksamheten, vilket har resulterat i ett arbete mot mobbning. Undersökningens syfte är att klargöra mobbningens förekomst inom högskolans IT ? stödda textkommunikations undervisning och vilka uttryck den ter sig i. Metod: Denna uppsats har en hermeneutisk ansats. Här studeras delarna för att få en bättre förståelse och kunskap om helheten.

Uppsatsen behandlar insourcing av stödtjänster där fokus ligger på att klargöra tjänstens allt större betydelse för företags kärnverksamheter. Forskningen gällande insourcing av tjänster brister eftersom den inte tar hänsyn till det mervärde som tjänster skapar och den interna kontroll över resurser som insourcing medför. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera insourcing av stödtjänster. För att uppnå syftet med uppsatsen har teori samlats in som beskriver de aktiviteter ett företag består av. Vidare har teori som beskriver vikten av alla aktiviteter i ett företag behandlats samt teori som beskriver tjänsters särart och vikten av interna relationer.

BAKGRUND:Vi har utgått från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system och Vygotskijs samspelsteori.Dessa teoretiker kopplas samman med aktuell forskning och utgör bakgrunden till den förändringsprocesssom vi valt att följa.SYFTE:Vårt syfte är att följa en mångkulturell förändringsprocess som äger rum i Sydby Kommundelmellan Lotumskolan och Sydbyskolan. Vi vill också undersöka vad denna förändring innebärför pedagoger i deras undervisning och yrkesroll.METOD:Vi har valt att använda oss av fallstudie som ansats och Intervju är vår datainsamlingsmetod.Detta eftersom en fallstudie lämpar sig då syftet är att följa och beskriva en process.RESULTAT:Resultatet som vi har kommit fram till är att den förändring som skett, inte hade behövt förekommaom samhällets struktur hade sett annorlunda ut. Det är samhället i sig som skapar problem,som inte hade behövt vara några problem från början. Genom ett mångkulturellt klassrumskapas en förutsättning för att acceptera olikheter, vilket bidrar till att elever tidigt får enförståelse för att alla är olika..

I föreliggande studie utforskades möjliga effekter av en individuell korttidsbehandling med Acceptance and Commitment Therapy (ACT) på individer med migrän. Två personer med mångårig migrändiagnos behandlades under 4 sessioner. Designen var av fallstudie-typ med förmätning, eftermätning och uppföljning. Behandlingen utvärderades med livskvalitetsformuläret QOLI, dagboksskattningar och Intervju.Efter behandlingen har skattningar av migrän minskat hos en av deltagarna och ökat hos den andra. Skattningar av livskvalitet har vid uppföljningen ökat för båda deltagarna.

Syftet med det här arbetet är att utforska och undersöka om färg påverkar hur en miljö uppfattas. Miljön arbetet fokuserar på är placerad inom science fictiongenren. I konceptteckning för spelproduktion tecknas eller målas koncepten ofta gråskala för att sedan testas i olika färgkombinationer. Samma process och samma tekniker används vid framställande av bilden som är i fokus för undersökningen. För att framställa bilden gjordes studier på existerande science fictionkoncept och bilden arbetades fram via en iterativ process.Undersökningen genomfördes i form av en strukturerad Intervju där tio studerande vid dataspelsutvecklingsprogrammet på Högskolan i Skövde medverkade.

Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ Intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl IKEA Uppsalas identitet stämmer överens med företagets image i tre led:Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledningen ochanställdaSkillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan anställda ochkunderSkillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledning och kunderEtt varumärke skapas genom interaktionen mellan dessa tre grupper. Hur starkt varumärke företaget lyckas skapa beror på om grupperna har samma uppfattning av varumärket och hur väl relationerna mellan dem fungerar.För att uppfylla syftet har dels en Intervju genomförts för att ta reda på ledningens uppfattning av varumärket och dels två enkätundersökningar, för att ta reda på kunders respektive de anställdas uppfattning av varumärket. Resultatet av den empiriska undersökningen visade att alla tre grupperna har en liknande uppfattning om vad varumärket IKEA står för, vilket tyder på att IKEA har ett starkt varumärke. Förbättringar kan dock göras i varumärkeskommunikationen för att öka medvetenheten av varumärkets värderingar och förbättra relationerna mellan de tre grupperna..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns mycket skrivet om SMS-livräddning och studier har påvisat att det räddar liv, inga studier beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livräddaren.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livräddare varit först på plats vid misstänkt hjärtstopp.Metod: En kvalitativ Intervjustudie med 6 deltagare.Resultat: Det framkom både positiva och negativa tankar och upplevelser i mötet med SMS-livräddaren. SMS-livräddarna sågs som en resurs och förkortade tiden mellan hjärtstopp och HLR. Det fanns en osäkerhet kring SMS-livräddarens kompetens. SMS-livräddarens agerande påverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse. Säkerhetsaspekten och etiken kring SMS-livräddning betonades.Slutsats: Mötet med SMS-livräddaren var både positivt och negativt.

Detta är en fallstudie med Axcent of Scandinavia som studieobjekt. Studien behandlar varumärket och imagen hos företagets klockförsäljning. Syftet med den här studien är att studera och analysera Axcent of Scandinavias tänkta image i jämförelse med konsumenternas upplevda image dels i Sverige och dels internationellt.Författarna har använt tillfällighetsurval som underlag för enkätundersökningarna. En Intervju med Chief Operating Officer på Axcent of Scandinavia, Liisa Männistö, har genomförts. Detta för att beskriva den tänkta imagen.Resultaten från enkätundersökningarna och ?2 -testen visade harmoni beträffande den tänkta imagen och den upplevda imagen i Sverige.

Den här studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur olika faktorer kan påverka förskollärares möjlighet till att använda sig utav utomhuspedagogik. Hur ser förskollärarna på utomhuspedagogik och att använda sig utav utemiljön på förskolan? Vilka faktorer upplevs lägga begränsningar och möjligheter för att det ska bli möjligt? Metoden som används i studien är kvalitativ Intervju. Intervjuerna som gjorts har spelats in och transkriberats. Utefter detta har materialet analyserats med hjälp av frågeställningar och studiens teoretiska utgångspunkt som är ramfaktorsteoretiskt perspektiv och habitusperspektiv.Resultatet visar att utomhuspedagogik är någonting som eftertraktas i förskolan, men har olika betydelse och innebörd beroende på förskola och person.

Denna c-uppsats undersöker hur fyra skolelever upplever att de påverkas av musik vid inlärning i formella miljöer. Syftet med undersökningen är att förstå hur de här människorna använder musik i sin skolvardag och hur de uppfattar att de kan påverkas av musik i olika lärmiljöer. Denna undersökning är en fallstudie där jag har genomfört djupIntervjuer med fyra skolelever i åldrarna 14-16 år som i uppsatsen kallas respondenterna. Jag har undersökt hur dessa fyra respondenter upplever att de påverkas av musiklyssning vid inlärning och hur de använder musik i formella miljöer. Respondenterna har fått svara på öppna frågor i en delvis strukturerad Intervju.

Denna uppsats handlar om vilka kommunala åtgärder som kan få människor att välja cykeln i större utsträckning med utgångspunkt från Uppsala stad. Metoden är kvalitativ i form av en mindre enkätundersökning med invånarna, en Intervju med en trafikplanerare och en litteraturstudie av såväl vetenskapliga artiklar som kommunala och statliga dokument. Fokus ligger både på direkta och indirekta åtgärder som främjar cykling i form av infrastruktur och beteendepåverkan. Eftersom undersökningen utfördes i början av december kom en relativt stor del av uppsatsen ta upp vilka åtgärder som kan få personer att välja cykeln även på vintern. Grundläggande för att göra cykling attraktivt är ett koordinerat och mångfacetterat arbetssätt samt den aktivt förda politiken inom områden som transport, markanvändning, stadsutveckling, miljö och parkeringsnormer.