Syftet med undersökningen var att se om datoriserade hjälpmedel kunde öka intresset för elever med läs- och skrivproblem samt dyslektiker. Skulle de få en ökad kunskap i det engelska ämnet? Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i norrlands kommun i en grupp på åtta elever. Jag ville få en större kunskap när det gäller utnyttjandet av hjälpmedel på datorn för engelskkursen. Därför gjordes en generell undersökning på hela skolan genom en enkät i början av praktiken.

Uppsatsen är en fallstudie av det odlingsprojekt Barn i Stan bedriver i stadsdelen Seved i Malmö. Studien hade två syften. Det första var att undersöka Sevedsbornas upplevelser och hur Seved påverkats av Barn i Stans odlingsprojekt. Det andra vara att undersöka hur man kan arbeta med urban odling i miljöförbättringsprojekt i befintlig urban miljö. Intervjuer, observation och deltagande observation har använts som metoder för att inhämta empiriskt material.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn leker med och utan leksaker på förskolegården samt upptäcka eventuella skillnader mellan pojkars och flickors beteende och eventuella skillnader mellan de två åldersgrupperna 1-3 år och 4-5 år. Metoden som används är observation och studien utfördes under åtta tillfällen på en kommunal förskola i Sverige.  Resultaten visar på barns rörelsebehov, nyfikenhet och förmåga till kreativa lekar. En del lekaktiviteter påverkas av utbudet av uteleksaker och vissa skillnader upptäcktes bland pojkar och flickor och mellan åldersgrupperna. Leken har en stor betydelse för barn när de är ute på förskolegården och även uteleksakerna har en viss betydelse..

Denna uppsats undersöker hur en operatörs mentala modell av en ikon med en bakomliggande komplex funktion ser ut. Som metod har intervju använts och undersökningen är av kvalitativ art. Resultatet visar att operatörerna generellt upplever att ikonerna fungerar i sitt sammanhang, så länge operatören har kunskap om maskinerna och hur de fungerar så upplever operatörerna ikonerna som logiska..

Syftetmeddettaarbeteärattförsökabeskrivavilkakvantitativafaktorersomkanförklarafondersöveravkastninggentemotjämförelseindex.Dettagenomattanalyseraobserveraddataförglobalaaktiefondernoteradeisvenskakronorgenomstatistiskametoder,blandannatminstakvadrat--?skattningarochlogistiskaregressioner.Denundersöktamodelleninnehållervariablerförfondförmögenhet,delägarskapiförvaltningsbolaget,genomsnittligtP/E--?talhosunderliggandeaktieinnehav,allokeringsstorlek,omsättningshastighet,aktivrisk,avgiftochålderpåfond.Ensammantagenobservationavresultatenärattöveravkastningverkarfinnashosäldrefondermedlågavgiftochstabilinvesteringsprofil.Resultatenharenförhållandevisgodförklaringsstyrka..

Syftet med den här studien är att få kunskap om på vilket sätt dialogen förekommer i ett specifikt klassrum med fokus på lärarens praktiska arbetssätt i att skapa möjligheter för dialoger i klassrummet. Studien har samtidigt ett syfte att försöka förstå lärarens undervisning genom att höra lärarens tankegångar kring dialogens förekomst och betydelse i undervisningen. Studiens fokus riktar sig mot lärarens undervisning ur ett dialogiskt perspektiv och tar sin utgångspunkt i att undersöka de frågor som läraren ställer till eleverna och vad som vidare görs med elevernas svar, samtidigt som undersökningen dessutom vill få syn på om och hur läraren uppmuntrar eleverna till att initiera en dialogisk interaktion. De begrepp som i studien därför är centrala är frågor, uppföljning, dialog och dialogisk undervisning. Studiens empiri samlades in genom kvalitativa forskningsmetoder där observation av undervisningens dialogiska aspekter utgjorde det huvudsakliga underlaget i materialet. En intervju med den medverkande läraren utfördes dessutom för att försöka få en bredare bild av det insamlade materialet och för att få ta del av lärarens synsätt angående dialogiska aspekter. Studiens resultat uppvisar en undervisning som inte är dialogisk i den bemärkelsen som studiens teoretiska ståndpunkter påstår.

SammanfattningSyftet med denna studie är att tillföra kunskap om inne- och uteslutande handlingar i samband med specialundervisning i grundskolans tidigare år i den svenska skolan. Frågeställningarna som kommer besvaras i studien är, vilka inneslutande respektive uteslutande handlingar sker i skolan i samband med att elever får specialundervisning? Vilka följder får inneslutande respektive uteslutande handlingar i samband med att elever får specialundervisning? Vilka fler effekter kan specialundervisningens organisering leda till? Studien utgår från en halvstrukturerad kvalitativ intervju, vilket betyder att intervjun inte genomförs med ett stängt frågeformulär. Den tar sin utgångspunkt i en intervjuguide som inkluderar bakgrund, organisation, följder och attityder. Materialet analyserades med beskrivningskategorier, med utgångspunkt i fenomenografin där målet är att kartlägga skilda uppfattningar om samma fenomen.

Syftet med denna studie har varit att undersöka den fysiska miljön för yngre skolelever i klassrummet utifrån ett tal-, läs- och skrivutvecklingsperspektiv. Detta har gjorts genom att intervjua sex lärare på olika skolor samt att göra en observation av deras klassrum. Utifrån studien har vi sett att samtliga lärare har en uppfattning om hur de vill utforma den fysiska miljön för de yngre skolelevernas tal-, läs- och skrivutveckling. Medvetenheten och svaren skiljer sig dock åt och under flera observationer har vi också kunnat konstatera att lärarna "inte lever som de lär" utan att miljön ser ut på ett annat sätt än vad de säger sig vilja eftersträva..

BakgrundStudien behandlar ämnet inskolning på förskolan och användandet av traditionell inskolningsform respektive föräldraaktiv inskolningsform. I arbetet ligger stort fokus på barnets behov av trygga relationer under inskolningsprocessen. Vi har även beskrivit barns trygghetsskapande utifrån Bowlbys anknytningsteori. Som teori har vi använt oss av Sterns utvecklingsteori där han utgår från barnets upplevelser av sig själv inom domänerna samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang.SyfteSyftet med undersökningen är att synliggöra pedagogers syn på vad inskolningen bidrar med. Syftet är även att synliggöra deras beskrivningar av erfarenheter om olika metoder för inskolning i förskolan.MetodSom metod har vi använt oss av kvalitativ intervju med kvalitativ analys.

Detta examensarbete behandlar frågeställningen om man vid framtagningen av nya system behöver använda systemutvecklingsmodeller och är det då fullt möjligt att för kundens räkning framtaga ett system som resulterar i önskvärda funktioner. Detta trots att man inte kräver att kunden ? skall tillhandahålla en utförlig kravspecifikation ? skall ha kunskaper om systemframställning ? skall ha kunskaper om tekniska lösningar ? skall vara fullt engagerad i projektet. Vi påstår även att målet för själva uppgiften ej heller behöver vara självklar då detta oftast förnyas under själva systemframställningen därför att kunden ibland saknar visioner för vad som går att lösa med hjälp av dagens teknik. Vi har studerat i litteraturen och undersökt olika systemutvecklingsmodeller utifrån att de skall fungera tillsammans med kunder som uppfyller ovanstående kriterier.

För att stå ut på marknaden och från sina konkurrenter är det viktigt att veta hur det går att arbeta med att presentera och uppmärksamma kunden på sitt sortiment. Vid exponering av sina varor är det bra att tänka på hur butiken på ett effektivt sätt kan arbeta med sortimentet och ytorna i butiken, designfaktorer samt olika exponeringstekniker. Med en visuellt attraktiv butikskommunikation kan sortimentet sälja sig själv utan personalens hjälp och rådfrågning, detta kan göras utifrån visual merchandising som är ett samlingsbegrepp för butikens säljfrämjande åtgärder.Rapporten har till syfte att ta reda på hur exponering med fokus på ytorna, designfaktorer samt exponeringstekniker kan användas för att få kunden uppmärksammad på sitt sortiment. Undersökningen har genomförts med kvalitativ undersökning genom en individuell intervju med en person som arbetar som dekoratör samt två observationer där alla butikerna ingår i klädesbranschen. Det har även genomförts 15 intervjuer med konsumenter om vad de uppmärksammade i en av dekoratörens butiker.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka elevers fysiska aktivitet under lektioner i idrott och hälsa samt att se vad lektionstiden används till. Ytterligare ett syfte är att studera sambandet mellan lektionsinnehållet och den fysiska aktiviteten.Hur är lektionstiden fördelad på olika kategorier av lektionsinnehåll?Hur stor del av lektionstiden för idrott och hälsa är eleverna måttligt till kraftigt fysiskt aktiva?Vilket lektionsinnehåll ger mest respektive minst fysisk aktivitet?MetodMetoden som användes var systematisk observation. Ett observationsprotokoll utformades och användes vid observationstillfällena. En årskurs 6-9 skola valdes för genomförande av observationen.

Detta projekt fokuserar på distansstudenter och deras studiesituation i tre nätbaserade kurser. Genom en empirisk studie bestående av samtal med studenter och lärare, samt deltagande observation, har vi försökt finna lösningar för att förbättra studenternas lärandemiljö. De sociala faktorerna visade sig vara av stor betydelse i en studieform som tidigare kännetecknats av isolation mellan studenter och lärare. Projektet visar på hur en nätbaserad utbildningsplattform genom enkla tekniska lösningar kan ta hänsyn till studentens behov i fråga om att stödja kommunikation och samarbete..

Stroke är en av vårt lands vanligaste folksjukdom och sjukdomen drabbar den enskilde personen i olika grad. Sjukdomen kan innebära livslångt handikapp för den som drabbas. ADL-träning som utförs hjälper patienten att få tillbaka en del av den förmåga som förlorats genom sjukdomen och därigenom få livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur inneliggande strokepatienters ADLträning såg ut. Frågeställningarna var: Vad var planerat i varje patients ADLträning, vilken ADL-träning fick respektive patient och vilken personal var behjälplig. Studien utgjordes av observationer under en och en halv vecka på en vårdavdelning i södra Sverige. Resultatet visar att strokepatienternas mål klarades att uppfyllas med hjälp av kontinuerlig rehabilitering..

The aim of this study was to investigate how maternity and child care was carried out at Regional Hospital in Morogoro, Tanzania as well as how it was perceived by mothers and children. The study was conducted with a qualitative method through observation and interviews. The results of the study showed that the staff knew what they were doing and how they should treat their patients and that they helped them without thinking about preventive measures. The study concluded that people wanted to seek the care provided at the hospital and some people stated that they had confidence in the staff. The people that came to the hospital sought care for various diseases and conditions and they all got medical attention of some sort.