Sökresultat:
3538 Uppsatser om Intervju och enkät - Sida 46 av 236
Att skapa gott vÀrdskap; en fallstudie om hur begreppet manifesteras i hotellverksamheter.
I dagens samhÀlle behöver organisationer hitta nya sÀtt att konkurrera pÄ, speciellt i tider dÄ vÀrlden prÀglas av ekonomisk kris. VÀrdskap Àr dÄ ett sÀtt att uttrycka sig bÄde fysiskt och verbalt, och kan hjÀlpa verksamheter att knyta lÄngsiktiga kundrelationer och skapa lojalitet. För att gott vÀrdskap ska kunna avspegla sig i en hel organisation Àr vikten av förstÄelse för just ordet vÀrdskap vÀsentlig. Fokus i denna uppsats ligger pÄ vad som anses vara ett gott vÀrdskap och pÄ hur en verksamhets vÀrdskap pÄverkar kundupplevelsen. Ett fristÄende hotell och ett hotell i en hotellgrupp har intervjuats.
Mekaniker som metafor : Hur spelmekanik pÄverkar tema i spel
Detta arbete undersöker huruvida spelare kan identifiera ett tema utifrĂ„n endast ett spels regler och mekaniker. För detta syfte har en temalös variant av kortspelet MyGame utvecklats. Ă
tta testpersoner har fÄtt spela spelet mot varandra i par varpÄ de har fÄtt svara pÄ tvÄ enkÀter, den ena rörande deras uppfattning om tema i spelet och den andra om deras spelvanor. Varje testperson har ocksÄ deltagit i en enskild semi-stukturerad intervju dÀr frÄgorna har varit baserade pÄ testpersonens enkÀtsvar. Resultatet har sedan sammanstÀllts och analyserats för att validera eller förkasta hypotesen.
Vad motiverar mÀnniskor till att spela dataspel?
Denna rapport handlar om vad det Àr i dataspel som engagerar sÄ mÄnga mÀnniskor samt om detta engagemang gÄr att överföra till andra slag av interaktiva informationsdesigner sÄsom t.ex. ett dataprogram innehÄllande information. Rapporten inleds med en litteraturstudie dÀr begrepp som dataspel, interaktivitet och motivation tas upp. Sedan undersöks olika frÄgestÀllningar om vad det egentligen Àr som lockar i dataspel samt om det föreligger en skillnad mellan vad som engagerar kvinnor respektive mÀn. Undersökningsmetoden Àr intervju- och enkÀtstudie.
Arbetslaget och det Àmnesövergripande samarbetet - en studie av en gymnasieskola
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur det Àmnesövergripande samarbetet fungerar i arbetslagen pÄ en gymnasieskola. Vi vill Àven synliggöra och jÀmföra lÀrarnas och rektorns visioner inom detta omrÄde.
Inledningsvis ges en litteraturöversikt angÄende arbetslagsarbete och Àmnesövergripande samarbete. Genom en enkÀtundersökning av lÀrarna pÄ den aktuella gymnasieskolan samt genom en intervju med skolans rektor vill vi belysa det faktiska förhÄllandet i frÄgeomrÄdet för vÄrt arbete.
Sammanfattningsvis pekar vÄra resultat pÄ att det hos lÀrarna finns bÄde ambition och kompetens att arbeta Àmnesövergripande, men att det praktiska utförandet bromsas av olika omstÀndigheter. Den faktor som frÀmst visar sig försvÄra detta samarbete Àr tidsbrist.
Vem pratar vi om, dig eller mig? Ankomstsamtal ur sjuksköterskans perspektiv
Kommunikation Àr ett avgörande verktyg för sjuksköterskan i omvÄrdnadsarbetet
med patienterna. Studiens syfte var att undersöka och belysa sjuksköterskors
uppfattning och erfarenhet av ankomstsamtal med patienter pÄ en handkirurgisk
avdelning. FrÄgestÀllningarna utformades efter att en inriktning gjordes pÄ
ankomstsamtalens utformning, journalanvÀndning, bemötande, patientklientelet
och förbÀttring av ankomstsamtalet. En kvalitativ metod anvÀndes och
datainsamlingen gjordes i form av semistrukturerade intervjuer med
sjuksköterskor. DÀrefter analyserades materialet med hjÀlp av kvalitativ
innehÄllsanalys.
Utevistelse i förskolan : En studie om hur barn och pedagoger anvÀnder utevistelse i förskolan
Den hÀr studien handlar om utevistelsen i förskolan. Studien har utgÄtt frÄn tre metoder, observation, intervju och enkÀt för att ta reda pÄ vad barn gör och befinner sig pÄ förskolans gÄrd, pedagogens roll och syn pÄ utevistelse och vad förÀldrarna vet om förskolans utevistelse. Resultatet av studien visar att barnen helst befinner sig i den oplanerade miljön och den planerade miljön anvÀnds mest som starthjÀlp, för att leken ska komma igÄng, men överges snabbt. Resultatet av pedagogens roll utomhus Àr att övervaka barnens lek samt ingripa vid konflikter eller andra problem som kan uppstÄ. Samtliga pedagoger i studien ansÄg att utevistelsen Àr oerhört viktig men att den sÀllan planeras utan utgÄr mest frÄn frilek.
Pedagoger och barns syn pÄ leken i förskola och i förskoleklass
Bakgrund: Lek Àr nÄgot som barn har gjort i alla tider och lek anses vara nÄgonting somÀr positivt. Leken bidrar till barns vÀlbefinnande och det bidrar tillen utveckling hos barnen. Vi som pedagoger i förskola och i förskoleklassmöter barn i deras lek varje dag och det Àr viktigt att leken fÄr stort utrymmei verksamheterna. I bakgrunden redogörs litteratur och aktuellforskning som handlar om barns lek och lÄtsaslek.Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en uppfattning om pedagogernas synpÄ vad som Àr av betydelse för barns lek och barnens syn pÄ sin lek.Metod: Detta Àr en kvalitativ studie dÀr intervju har anvÀnts som metod. Dethar gjorts intervjuer med tolv barn och sju pedagoger i olika förskoloroch förskoleklasser.Resultat: VÄrt resultat visar att pedagoger och barn i studien har samma uppfattningarom lek och de olika lekarna.
Problembaserad lÀrdomsbaserad skolutveckling i praktiken : En studie av lÀrarnas förstÄelse av PBS
Undersökningen som redovisas i den hÀr uppsatsen har haft som syfte att undersöka om det finns nÄgon koppling mellan lÀrares instÀllning och förstÄelse av PBS och den betydelse de upplever att PBS har haft för deras arbete.Sex lÀrare har deltagit i undersökningen och för att synliggöra deras förstÄelse av PBS har förestÀllningskarta med intervju anvÀnts som metod. De olika förestÀllningskartorna har sedan funnits som underlag för att beskriva lÀrarnas förstÄelse av PBS. De mönster likheter och skillnader som fanns mellan förestÀllningskartorna har sedan lett fram till resultatet.Resultatet visade att lÀrarna hade olika förstÄelse av PBS och att de hade gjort olika lÀrdomar. En slutsats Àr att förstÄelsen inte har nÄgot samband med instÀllningen till PBS. Det finns en koppling att de som har förstÄtt PBS som en lÀrprocess i vardagsarbetet har gjort lÀrdomar som de anser att de har kunnat omsÀtta i praktiken..
?iPaden tvingar lÀrare att tÀnka nytt? : En studie om lÀrares tankar och attityder kring iPads i undervisningen
Syftet med studien Àr att undersöka vilka tankar och attityder lÀrare pÄ en högstadieskola i Mellansverige har kring valet att köpa in iPads till eleverna. Ytterligare punkter Àr att undersöka hur lÀrare implementerar iPaden i undervisningen. En metodkombination av intervju och observation har genomförts för att fÄ fram den data nödvÀndig för studien. Det resultat och de slutsatser som framkommit vid denna undersökning Àr att lÀrarna ansÄg att iPaden tvingar lÀrare till utveckling, att elever och lÀrare kan arbeta mer kreativt pÄ en iPad jÀmfört med en bÀrbar dator samt det lÀsprojekt som skett Äret innan iPads köptes in till eleverna tycks ha gjort lÀrarna positivt instÀllda till implementeringen av iPads i undervisningen. LÀrarna tycks Àven anvÀnda iPaden nÀr undervisningen gagnas av den..
FrÄn krita till tangentbord : En kvalitativ intervjustudie om internet som pedagogiskt verktyg i hem- och konsumentkunskap
Internet som undervisningsmetod medför bÄde för- och nackdelar. Eleverna fÄr arbeta med ett verktyg som engagerar dem och de lÀr sig att behÀrska ett kritiskt förhÄllningssÀtt. Samtidigt har elever ofta mer kunskap om internet Àn vad lÀrarna har vilket leder till att eleverna lÀr lÀraren. Vid anvÀndande av internet som undervisningsmetod krÀvs det att eleven utvecklar ett kritiskt förhÄllningssÀtt, vilket inte alltid sker dÄ eleven lÀr lÀraren. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hem- och konsumentkunskapslÀrares anvÀndning av och attityder om internet som metod i sin undervisning.
Folksagor i pedagogiskt drama
Jag har i denna uppsats valt att undersöka om och pÄ vilket sÀtt drama
och folksagor kan hjÀlpa 10-12-Äriga barn att utveckla sin
ÄterberÀttarförmÄga. Jag har Àven försökt att finna ett sÀtt att med hjÀlp
av gestaltning av folksagor skapa en bÀttre uppfattning av barnens inre
utveckling. En positiv upptÀckt under denna studie var att unga redan i
första stadiet av sin utveckling lÀtt kan lÀra sig att personifiera olika
objekt och utvidga sin fantasi, vilket kan leda till att de i framtiden
lÀttare kan lösa mera komplicerade ting i livet. Ett problem var att jag
var ensam om en sÄdan undersökning, som skulle krÀvt minst tre
personer för att man skulle kunna genomföra hela proceduren frÄn
videoupptagning till observation, intervju och analys. Under denna
undersökning har jag upptÀckt att gestaltning av folksagor fungerar bÄde
som en bra metod i arbetet med utveckling av barnens fantasi och som
ett sÀtt att fÄ en bÀttre uppfattning om andra mÀnniskor i samhÀllet..
?Vad hÀnde med personlighetstesten??En kartlÀggning av vilka urvalsmetoder rekryterare lÀgger vikt pÄMartina GustavssonAtt finna rÀtt man till rÀtt plats innebÀr att hantera mÀnskliga resurser med bra metoder för att identifiera rÀtt medarbetare. För att undersöka vilka urvalsmetoder rekryterare lÀgger vikt pÄ genomfördes en enkÀtundersökning med 43 rekryterare. Resultatet visade att rekryterarna lade mest vikt pÄ intervju som anvÀndes av en stor andel rekryterare i deras bedömning av arbetssökande medan minst vikt lades pÄ test som anvÀndes av en mÄttlig andel. Resultatet visade en diskrepans mellan hur viktiga rekryterarna sade att personliga egenskaper var och vilken vikt de lade vid test.
Bilderboken i förskolan - vila eller upplevelse? : En studie om hur pedagoger anvÀnder bilderboken i sitt pedagogiska arbete.
Studiens syfte Àr att undersöka om den planerade höglÀsningen i förskolan tar fasta pÄ lÀroplanens tankar om vad den Àr tÀnkt att leda till och om det Àr en passiv eller aktiv aktivitet för barnen. Tre pedagoger pÄ olika förskolor har blivit observerade och intervjuade angÄende sin bilderbokslÀsning, dÄ de under intervjuerna fÄtt frÄgor rörande deras syfte med lÀsningen och varför man lÀser bilderböcker i förskolan. Anledningen till att jag valde intervju som metod var för att jag var intresserad av hur pedagoger egentligen tÀnker angÄende bilderbokslÀsningen i förskolan, men likasÄ om lÀroplanens mÄl synliggörs i verksamheten. Resultatet jag fÄtt fram i min forskning Àr att den planerade höglÀsningen i det stora hela innebÀr vila och sprÄkutveckling för barnen. DÀremot skiljer sig de berörda pedagogernas lÀsstrategier Ät och de har olika Äsikter om hur boklÀsningen ska gÄ till, samt vad de vÀrderar som professionella lÀrare gÀllande höglÀsningen i förskolan..
SeSam : En undersökning av gymnasieelevers upplevelser av sex- och samlevnadsundervisning vid HÀrnösands gymnasium
Syftet med denna uppsats Àr att se skillnaderna mellan de nya Àmnesplanerna i Svenska jÀmför med de nuvarande kursplanerna. Det Àr Àven att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.         Metoden som jag anvÀnt mig av Àr en komparativ textanalys dÀr jag jÀmfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya Àmnesplanerna samt de tvÄ olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.         I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya Àmnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fÄtt ytterligare 50 poÀng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya Àmnesplanerna Àr att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det Àr som eleven ska lÀsa och frÄn vilka epoker och författare.         Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna Àr enligt min mening inte kunskapsnivÄerna utan det Àr just betygen D och B och dÀrför Àr det Àr rimligt att bedömningen blir mer rÀttvis enligt mig..
En lyckad inskolning
Syftet med denna studie Àr att synliggöra vad som leder till en lyckad inskolning pÄ förskolan ur pedagogers och förÀldrars perspektiv men Àven vad författare skrivit i Àmnet. I arbetet ligger stort fokus pÄ pedagogers och förÀldrars roll under inskolningsprocessen men Àven pÄ barns trygghet vid inskolning. Jag vill ta reda pÄ hur pedagoger och förÀldrar kan underlÀtta inskolningen för ett litet barn.
Som metod har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju och kvalitativ analys. I studien deltog fem förskollÀrare och fem förÀldrar.