Det är lika viktigt för sjuksköterskan att se de närstående och ge stöd till dem likväl som till den svårt sjuka, eftersom de ofta genomgår liknande sorgeprocess. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors stödjande omvårdnadsInterventioner för närstående till palliativa patienter. En systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 10 vetenskapliga artiklar och resulterade i 7 grupper Dessa Interventioner grupperades enligt; att ge information, att förmedla hopp, att bekräfta och inkludera närstående , att erbjuda avlastning till anhörigvårdare, att erbjuda uppföljning, att ge taktil massage och att erbjuda deltagande i vårdprogram. Studien visar att det finns omvårdnadsInterventioner för stöd till närstående till svårt sjuka personer men dessa är få. OmvårdnadsInterventioner är ett redskap för sjuksköterskan till stöd för närstående..

SAMMANFATTNINGRökning utgör en av de största riskfaktorerna för ischemisk hjärtsjukdom(IHD). Så mycket som 30 procent av all IHD före 65 års ålder beror på rökning. Trots att de flesta idag är medvetna om rökningens konsekvenser fortsätter många att röka. Detta har blivit ett stort problem i samhället vilket har lett till att sjukvården har börjat arbeta i mer preventivt syfte. Rökningsrelaterade sjukdomar där IHD ingår, utgör en kostsam post både för individen och för samhället.Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som har effekt vid rökavvänjning för patienter med ischemisk hjärtsjukdom.Studien gjordes i form av en forskningsöversikt.

Eftersom individer i arbetslivet tillbringar största delen av sin vakna tid på arbetsplatsen ses denna som en god arena för hälsofrämjande insatser. Med olika Interventioner kan det skapas friskare anställda och därmed effektivare företag. Hälsofrämjande åtgärder är därför av intresse för både anställda och arbetsgivare. Det är framförallt individers mat-, motions- och tobaksvanor som påverkar hälsan. Arbetsgivarens insatser bör i första hand riktas mot motionsvanorna, eftersom dessa har störst hälsopåverkan och i andra hand mot tobaksvanorna.

Uppsatsen behandlar hur man som psykoterapeut praktiskt kan använda sig av kroppen i terapirummet, som ett komplement till det språkliga i det terapeutiska arbetet. Syftet med studien är att ta reda på hur psykodynamiska psykoterapeuter som också är sjukgymnaster använder sig av sin yrkesbakgrund i terapisituationen. Den använda metoden är kvalitativ.  Fyra legitimerade psykoterapeuter med bakgrund som sjukgymnaster intervjuades och resultatet visar: De upplever kroppen som en tillgång. Den skapar möjligheter till kontakt med känslor som tidigare har varit svåra att både känna och verbalisera. Genom att jobba med kroppen skapas en här- och nu-upplevelse som man kan utforska och reflektera över.

Va?ra sta?der finns till fo?r oss. I sta?derna befinner vi oss i ett gemensamt rum, ett rum som borde vara designat fo?r va?rt eget ba?sta. Vi har etablerat lagar och regler fo?r att kunna planera och kontrollera va?ra sta?der men kan det vara sa? att dessa lagar har kommit att bli kontraproduktiva? Ibland i frustration, andra ga?nger av lekfullhet, har ma?nniskor bo?rjat ifra?gasa?tta dessa regler och tagit planerarnas roll i sina egna ha?nder.

En betydande andel individer med bipolär sjukdom upplever kvarvarande, subkliniska symtom mellan egentliga sjukdomsepisoder. Sådana restsymtom är förenade med sänkt livskvalitet och förhöjd risk för återfall i sjukdomsepisoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida en kort, internetadministrerad behandling är genomförbar och kan ge en minskning av depressiva restsymtom, genom Interventioner riktade mot sömn och emotionsreglering. För detta syfte användes en single-subject design med upprepade mätningar (n=4). Studiens resultat visar att behandlingen är genomförbar och att den, för vissa individer, kan ge en minskning av depressiva restsymtom.

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska Interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsätter struktur.

Bakgrund:En Central venös kateter (CVK) är en plastkateter som mynnar i ett centralt kärl nära hjärtat och används bland annat för administrering av läkemedel och blodprodukter. Användandet av CVK ökar inom sjukvården och kan förutom på intensivvårdsavdelningarna även ses i hemsjukvården och i den övriga slutenvården. Av alla patienter som får en CVK drabbas tre till sju procent av en infektion i blodbanan och varje infektionstillfälle innebär ett ökat lidande och en förlängd sjukhusvistelse. Dessa infektioner kan förhindras genom att hälso- och sjukvårdspersonal följer evidensbaserade riktlinjer och åtgärder.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan arbeta preventivt för att förhindra uppkomsten av infektioner i blodbanan hos patienter med central venös kateter.Metod: Studien som genomfördes var en systematisk forskningsöversikt. För att finna relevanta artiklar skapades inklusionskriterier och söktermer.

Depression är en vida utbredd sjukdom. Kognitiv träning skulle kunnavara en kostnadseffektiv och lättillgänglig intervention att bemötasjukdomen i ett tidigt skede. Tidigare forskning tyder på att kognitivträning har effekt på depression och kognitiva nedsättningar. Dennastudie ämnade undersöka om träning hemma skulle leda tillförbättringar av depression, och om dessa berodde på träningen i sig.Fyra deltagare med depressionssjukdomar genomförde träning medPaced Auditory Serial Addition Task (PASAT). Studien hade en n=1-design med för- och eftermätningar, och kontroll genompseudointervention.

Bakgrund: Vårdboende har setts vara en reservoar för resistenta bakterier, och prevention är av stor vikt, då äldre har ökad risk att drabbas. Sjuksköterskans kunskaper om hur dessa bakteriers sprids, kan utgöra grunden för hur arbetet läggs upp. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva prevention mot spridning av resistenta bakterier på särskilt vårdboende. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: Införandet av handhygienprodukter, skyddshandskar, skyddsrockar, screening och städrutiner var effektiva preventionsmetoder.

Syftet med studien har varit att få fördjupade kunskaper om hur kvinnor som varit utsatta för våld inära relation upplevt att delta i gruppbehandling som ett led i utvecklandet av gruppbehandlinginom kommunal familjerådgivning/krismottagning.En kvalitativ studie gjordes utifrån data från två olika verksamheter. Tre kvinnor svarade på öppnaenkätfrågor och ytterligare tre kvinnor djupintervjuades. Materialet analyserades medinnehållsanalys.Resultaten beskrevs utifrån kategorierna: Den värdefulla gruppen, En dömande omvärld, Upplevdabrister med gruppbehandlingen, Behov av fortsatt terapi.Sammanfattningsvis visar studien att gruppbehandling upplevts mycket värdefull, att det är viktigtatt behandlingen är tillräckligt lång och att individuell psykoterapi bör erbjudas eftergruppbehandlingen. Gruppbehandlingen bör därmed göras längre och kan även förbättras genom attlägga till Interventioner utifrån KBT..

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska Interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsätter struktur.

En brännskada medför ofta en våldsam smärta men det är inte bara i skadeögonblicket som smärtan är som mest intensiv och outhärdlig. Beroende på skadans omfång blir smärtsamma omläggningar med sårrensning samt senare rehabilitering frekventa inslag i patientens vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka komplementära ickemedicinska metoder som sjuksköterskan kan använda sig av för att optimera smärtlindringen vid behandling och rehabilitering av brännskadade patienter. Litteraturstudien bygger på nio kvantitativa artiklar som granskades kritiskt. Resultat: Interventioner som redovisas i studien är Virtual Reality, massage, musik, video samt patient kontrollerat omläggning och Sensory focusing vilka presenteras i tre olika teman avledning, avslappning samt kontroll. Alla Interventionerna visade sig ha en positiv effekt på patientens smärtuppfattning i olika omfång..

Studiens syfte var att undersöka förekomsten av mobbning och sexuella trakasserier vid ett industriföretag. 330 kollektivanställda och tjänstemän vid Företaget besvarade en enkät där de ombads ange i vilken utsträckning de utsatts för kränkande beteenden samt uppge vilken arbetsrelation de hade till de som utsatt dem för handlingarna. Resultaten påvisade samband mellan förekomsten av mobbning och sexuella trakasserier. Kön, ålder och anställningsform hade betydelse för i vilken utsträckning sexuella trakasserier upplevdes. Anställningsform hade även betydelse för vem som angavs som förövare av kränkningarna.

Problem: Att åldras innebär ofta biologiska, psykologiska och sociala förändringar. Åldrandet kan även innebära både fysiska och sociala förluster. Detta medför att upplevelsen av ensamhet tenderar bli mer frekvent förekommande. Syftet med uppsatsen är att belysa de äldres upplevelser av fenomenet för att bättre kunna utforma nya strategier och Interventioner för att bemöta detta. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats valdes för uppsatsen.