Metoder vid rökavvänjning för patienter med ischemisk hjärtsjukdom
en forskningsöversikt
SAMMANFATTNINGRökning utgör en av de största riskfaktorerna för ischemisk hjärtsjukdom(IHD). Så mycket som 30 procent av all IHD före 65 års ålder beror på rökning. Trots att de flesta idag är medvetna om rökningens konsekvenser fortsätter många att röka. Detta har blivit ett stort problem i samhället vilket har lett till att sjukvården har börjat arbeta i mer preventivt syfte. Rökningsrelaterade sjukdomar där IHD ingår, utgör en kostsam post både för individen och för samhället.Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som har effekt vid rökavvänjning för patienter med ischemisk hjärtsjukdom.Studien gjordes i form av en forskningsöversikt. De arton vetenskapliga artiklarna som utvaldes för studien söktes via databaserna PubMed och CINAHL. Sökorden som användes i PubMed var; smoking cessation intervention myocardial infarction, smoking cessation cardiac patients counselling, smoking cessation cardiovascular disease, smoking cessation after myocardial infarction, smoking cessation methods myocardial infarction, smoking cessation ischemic heart disease. I CINAHL användes följande; smoking cessation myocardial infarction.Resultatet har redovisats under sju rubriker; motiverande samtal, beteendeinriktade interventioner, patientrådgivning, skriftligt åtagande, anhörigstöd/kontakt med annan rökare, effekten av nikotinersättningsmedel och läkemedelsbehandling med buprobion samt uppföljande vård. Alla studier kombinerade olika metoder utan att, med undantag av någon studie, redovisa effekterna av de enskilda metoderna. De rökavvänjningsprogram som hade många metodkomponenter med i programmet hade bättre framgång än de med få. Något som tydligt framkom var att de metoder som används bör vara individanpassade. Upprepade och beteendeinriktade samtal som fortgår under en längre tid medförde ett högt antal rökfria deltagare.Slutsatsen var att om fler metoder används i interventionen ökar möjligheten att bli rökfri. De metoder som används i rökavvänjningsprocessen bör vara individanpassade. Kortfattade interventioner tycks inte vara tillräckligt för att uppnå någon effekt. För att uppnå bästa resultat bör personal med specialistkompetens tillsättas eller utbilda befintlig personal. Här har sjuksköterskan en central roll som informatör, behandlare och samordnare av olika insatser.Nyckelord: rökavvänjning, ischemisk hjärtsjukdom, hjärtinfarkt