Sökresultat:
134 Uppsatser om Intervall - Sida 8 av 9
Stereotypier hos euroasiatiskt lodjur(Lynx lynx)
I dagsläget saknas det information om förekomst av stereotypier hos lodjur (Lynx lynx) i svenska djurparker. För att djuren i parkerna ska få förutsättningar som möter deras behov måste vi veta om det finns ett problem i dagsläget som behöver åtgärdas. Detta arbete är ett första steg till att få en överblick över förekomsten av stereotypier hos lodjur i svenska djurparker. Studien syftar även till att bistå Skånes Djurpark med information om hur parkens lodjur utnyttjar sitt hägn.Studien består av två delar, varav den ena utfördes i form av en beteendestudie på Skånes Djurpark i Höör, där tre beteendekategorier (aktiva, passiva och stereotypier) samt hägnutnyttjande registrerades med hjälp av kontinuerlig fokaldjursobservation och momentanregistrering med ett Intervall på en minut. Den andra delen består av en enkätstudie som skickats till 10 djurparker i Sverige som håller lodjur.Beteendestudien i Skånes Djurpark visar att tre av fyra individer utför stereotypin pacing.
Kan hamlingen fortleva som tradition? : en studie över hamlingens historia och framtid i Bråbygden med omnejd
Hamling och andra former av lövtäkt för utfodring av tamboskap, var tidigare mycket vanligt men har minskat betydligt fram till våra dagar. Arter, som under åtminstone ett par tusen år anpassat sig till ett liv i, eller i anslutning till de hamlade träden, hotas idag av utrotning. För att kunna säkerställa fortlevnaden för dessa arter samt för de hamlade träden och hamlingen som tradition, krävs kunskap, dels om hamlingsförfarandet i äldre tider, dels om förekomsten av hamlade träd i dagens landskap.
Genom att samla in och datera grenprover, kartlade jag i detta arbete senaste hamlingstidpunkt i Bråbygden, i Oskarshamns kommun. För att bedöma hamlingens utförande och potentialen för ytterligare hamling i området, studerade jag också förekomsten av döda träd med hamlingsspår, grova (brösthöjdsdiameter över 30 cm) askar, lindar och lönnar utan hamlingsspår, samt tillgången på tänkbara nya hamlingsträd. En enkät ställd till markägarna i området samt en omfattande litteraturstudie över hamlingens praktik och historia i Sverige ingick
också i studien.
På de 72 fastigheter som besöktes, tog jag prover från 406 träd.
Utvärdering av wellpappsströ avseende gödselvolym, ströåtgång, arbetstid och ekonomiskt utfall
REFERATI tusentals år har hästen varit nära människan och tjänat som krigs-, arbets- och sportdjur. När hästen domesticerades för tusentals år sedan begränsades dess tillvaro till mindre utrymmen för att vara lättillgängliga. Hästen ska ha tillgång till en ren och torr liggplats som dagligen rengörs. De vanligaste strömedlen är spån, halm och torv. På senare år har det kommit fram nya strömaterial av restprodukter från pappersindustrin.
Permakultur : Odlingsbäddar och växter enligt permakulturens principer
I Sverige utförs dagligen observationer av snöns djup och utbredning under snösäsongen.Observationerna används till exempel för att årsvis avgöra maximalt snödjup, snötäckets första ochsista dag samt antal dygn med snötäcke på olika platser. Traditionellt utförs snödjupsmätningarmanuellt med en enkel mätpinne, men med ny teknik kommer nya möjligheter. Med enultraljudssnömätare kan automatiserade snödjupsmätningar utföras med bättre upplösning i bådetiden och rummet vilket därmed ger bättre uppfattning av snöns tillväxt, hopsjunkning samtsmältning och innebär att alla signifikanta förändringar i snötäcket garanterat kommer observeras.I denna utvärdering har en jämförelse gjorts av manuella och automatiska snödjupsmätningarutförda parallellt på samma plats men med olika frekvens. Instrumentet som utvärderats är enSR50A Sonic Ranging Sensor uppmonterad vid Institutionen för geovetenskapers mätstation vidUppsala universitet. Vid mätstationen görs även manuella snödjupsmätningar en gång per dag.
Utvärdering och analys av drivningsentreprenörer utifrån offentlig ekonomisk information
Representanter för drivningsentreprenörerna i Sverige har länge påtalat en sviktande lönsamhet för drivningsentreprenörerna. Denna studie söker svar på hur de stora köparna av drivningstjänster arbetar med analys och värdering av sina sysselsatta drivningsentreprenörer. Studien fokuserar på den information som kan inhämtas från offentlig finansiell information.Studien omfattar tio av de största köparna av drivningstjänster i Sverige. Dessa har genom en kvalitativ ansats intervjuats i ämnet. För att åskådliggöra de tillvägagångssätt samt drivningsentreprenörernas ekonomiska status presenteras även en samling nyckeltal baserat på 400-437 drivningsentreprenörer.Studien visar att det råder en stor skillnad i hur de stora köparna av drivningstjänster arbetar med analys och värdering av sina drivningsentreprenörer utifrån offentliga årsredovisningar och nyckeltal.
Stadens dolda ljud
Trots att lite mindre än 2 miljoner människor idag utsätts för ohälsosamma ljudnivåer är samhällets ljudmiljöer idag en lågt prioriterad miljöfråga. Flest exponerade finns det i storstäderna, men problematiken med för höga ljudnivåer ökar i hela Sverige. Detta tillsammans med ljuds kända påverkan på kroppen, bland annat dess bidragande till stress samt störd nattsömn, gör att städernas ljudmiljöer kommer att bli en allt mer viktig fråga för samhällsplaneringen. Samhällsplaneringen arbetar idag defensivt med stadens ljudlandskap. Bullerplank sätts upp, bullervallar anläggs samt installeras tjockare glas i särskilt utsatta byggnader.
Risker inom Svartöstadens industriområde: beräkning av individ- och samhällsrisk
Rapporten är tänkt att fungera som ett informationsdokument för de företagen samt personer och funktioner som påverkas vid en eventuell olycka i Svartöstaden. Förhoppningen är att rapporten ska öka förståelsen för vilka risker som finns inom området. Vidare är det även önskvärt att densamma skall kunna fungera som ett styrdokument vid eventuell utökad bebyggelse utav Svartöstaden samt närliggande områden. När en av Norrbottniabanans föreslagna sträckor planeras i direkt anslutning till området, finns det därav ett behov av en sammanställning av de olika företagens specifika risker. Svartöstaden byggdes upp under slutet av 1800-talet, den malm som framställdes vid gruvan i Malmberget transporterades ner till Luleå för vidare transport via fartyg.
Utvärdering av automatiska snödjupsmätningar med en SR50A Sonic Ranging Sensor
I Sverige utförs dagligen observationer av snöns djup och utbredning under snösäsongen.Observationerna används till exempel för att årsvis avgöra maximalt snödjup, snötäckets första ochsista dag samt antal dygn med snötäcke på olika platser. Traditionellt utförs snödjupsmätningarmanuellt med en enkel mätpinne, men med ny teknik kommer nya möjligheter. Med enultraljudssnömätare kan automatiserade snödjupsmätningar utföras med bättre upplösning i bådetiden och rummet vilket därmed ger bättre uppfattning av snöns tillväxt, hopsjunkning samtsmältning och innebär att alla signifikanta förändringar i snötäcket garanterat kommer observeras.I denna utvärdering har en jämförelse gjorts av manuella och automatiska snödjupsmätningarutförda parallellt på samma plats men med olika frekvens. Instrumentet som utvärderats är enSR50A Sonic Ranging Sensor uppmonterad vid Institutionen för geovetenskapers mätstation vidUppsala universitet. Vid mätstationen görs även manuella snödjupsmätningar en gång per dag.
Hörselbesvär och tinnitus hos förskolepersonal
De senaste åren har ett flertal omstruktureringar gjorts inom förskoleverksamheten, framförallt på grund av besparingskrav. Detta har inneburit att barngrupperna har successivt ökat från i genomsnitt 15-16 barn i varje grupp för cirka tio år sedan, till nu i snitt 18-20 barn i varje grupp. De senaste åren har noterats ett ökat antal påpekanden från personalen om tinnitus samt subjektiv hörselnedsättning. Önskemål har kommit från ett flertal förskolor om undersökningar och bullermätningar i arbetsmiljön. Den förmodat ökade bullernivån har även diskuterats i samband med personalens ökade sjukskrivningsfrekvens de senaste åren.
Kvalitetsarbete vid kontinuerligt enstycksflöde
hos Ferruform
Ferruform i Luleå är ett verkstadsföretag som idag bland annat tillverkar bakaxelbryggor till Scania. Som ett led i att både minimera slöseri och erhålla efterfrågestyrd produktion, vill Ferruform i en framtid gå över till ett kontinuerligt enstycksflöde. Syftet med studien har varit att kartlägga vad som krävs av Ferruform för att kvaliteten vid kontinuerligt enstycksflöde ska kunna säkerställas, samt presentera och rekommendera metoder för att möta dessa krav. Studien har avgränsats till avdelningen för skärande bearbetning, och har i huvudsak baserats på litteraturstudier och intervjuer. Filosofier från till exempel Toyota och reella kontrollverktyg som koordinatmätmaskiner, kontrollfixturer, probning, manuella mätverktyg och optiska system har studerats.
Energibesparing genom minskat kylbehov i butik: Butiksbelysningens inverkan på kylsystemets energiförbrukning
Företaget Nordic Light designar och tillverkar belysning till företag och butiker världen runt. I många butiker är det viktigt att ha rätt belysning för att visa upp de varor som ska säljas. I en klädesbutik kan elförbrukningen svara för ungefär 70 % av den totala elförbrukningen. Belysningen avger nästan lika mycket värme till omgivningen som effekten den förbrukar. Den värmer helt enkelt klädesbutikerna och många gånger lokalerna runtomkring.
Ny slamhantering vid Hedesunda reningsverk
Hedesunda reningsverk är beläget i södra delen av Gävle kommun och hanterar avloppsvatten från Hedesunda samhälle och ett fåtal närbelägna byar. Antalet anslutna personer är strax över 1500. Reningsverket byggdes på 1960-talet och byggdes om i slutet av 1990-talet. Vid ombyggnaden anlades torkbäddar för avvattning av det slam som produceras vid reningsverket. Inledningsvis fungerade dessa torkbäddar bra men sedan 2005 har slammet i bäddarna inte avvattnats i önskad omfattning. Syftet med detta examensarbete var att utreda hur slamavvattningen i Hedesunda ska se ut i framtiden.
Friskvård på arbetstid?: En enkätundersökning
De senaste åren har ett flertal omstruktureringar gjorts inom förskoleverksamheten, framförallt på grund av besparingskrav. Detta har inneburit att barngrupperna har successivt ökat från i genomsnitt 15-16 barn i varje grupp för cirka tio år sedan, till nu i snitt 18-20 barn i varje grupp. De senaste åren har noterats ett ökat antal påpekanden från personalen om tinnitus samt subjektiv hörselnedsättning. Önskemål har kommit från ett flertal förskolor om undersökningar och bullermätningar i arbetsmiljön. Den förmodat ökade bullernivån har även diskuterats i samband med personalens ökade sjukskrivningsfrekvens de senaste åren.
Ger noten till goodwill tillräcklig upplysning om värdet i tillgången? och Diskonteringsräntans utveckling år 2005, 2006 och 2007
Bakgrund och problem: Den nya regleringen kräver omfattande värderingsarbete som är komplicerat och kostsamt. Frågan är: Ger det bättre information om goodwillvärdet och på vilket sätt? (Schultze, W., 2005). Detta kräver mer upplysning av goodwill. Därmed uppkommer vår huvudfråga: Ger noten till goodwill tillräcklig upplysning om värdet i tillgången?Syfte: Att kartlägga om svenska börsnoterade bolag uppfyller upplysningskraven i noten till goodwill enligt IAS 36 för att se om noten ger tillräcklig upplysning om värdet i tillgången.
Stadens dolda ljud
Trots att lite mindre än 2 miljoner människor idag utsätts för ohälsosamma
ljudnivåer är samhällets ljudmiljöer idag en lågt prioriterad miljöfråga. Flest
exponerade finns det i storstäderna, men problematiken med för höga ljudnivåer
ökar i hela Sverige. Detta tillsammans med ljuds kända påverkan på kroppen,
bland annat dess bidragande till stress samt störd nattsömn, gör att städernas
ljudmiljöer kommer att bli en allt mer viktig fråga för samhällsplaneringen.
Samhällsplaneringen arbetar idag defensivt med stadens ljudlandskap.
Bullerplank sätts upp, bullervallar anläggs samt installeras tjockare glas i
särskilt utsatta byggnader. Boverket har idag det övergripande ansvaret för att
ta fram riktvärden och arbetsmetoder för hur buller ska hanteras i samhället.