This essay examines how non-swedish feminist activists look upon the conditions of their work, in relation to the broader context of womens activism in Sweden. It focuses on relationships between feminist activists and their organisations, on issues of cooperation and also on activists definitions of the concept of feminism. Activists from two different non-swedish womens organisations, both located in Stockholm, have been interviewed. Consequenses of intersections of race, class and gender connected to womens activism have been analysed. Through an intersectional analysis the authour tries to answer questions regarding the positions of womens organisations, relationsships between them, definitions of feminism and the possibilities of cooperations - to shed a light on the power relations of womens organisations in Sweden..

Målet med denna C-uppsats är att försöka kartlägga och analysera det recensionsmaterial som finns i dags- och kvällstidningar angående två av Kerstin Thorvalls romaner. Romanerna är Det mest förbjudna respektive När man skjuter arbetare. Uppsatsen utgår från en frågeställning där recensionernas behandling av Thorvall själv står i fokus, främst eftersom just Thorvall som person diskuterades ovanligt mycket i recensionerna av romanerna. Teorin som används i uppsatsen är en intersektionell teori, vilket ger en bred synvinkel på ämnet och tillåter många olika infallsvinklar i analysen..

Den här uppsatsen och undersökningen är en observationsstudie på en fritidsgård i Östergötland som handlar om hur fritidseldarna på fritidsgården möter och bemöter ungdomarna på gården ur ett intersektionellt perspektiv och teoretisk grund med fokus på genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder. Syftet med undersökningen är att granska verksamheten och fritidsledarnas arbete under kvällstid och på vilka sätt de skapar positiva samt negativa möten med ungdomarna men undersökningen besvarar även vilka föreställningar som fritidseldarna har kring genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder samt hur de här föreställningarna påverkar de möten som uppstår..

Syftet med den undersökning vi genomfört var att se vilka värderingar som förmedlas i populära tv-serier. Dessutom ville vi veta huruvida dessa tv- serier kan användas i undervisningen utifrån de värderingar som tv-serierna förmedlar. Frågeställningarna besvarades med hjälp av tre olika datainsamlingsmetoder. Dessa metoder var enkätundersökningar med högstadieelever, en intervju med två lärare samt textanalys av de två tv- serierna South Park och Andra Avenyn ur ett intersektionellt perspektiv. Resultatet av analysen visar att det går att finna en mängd värderingar som kan ha ett didaktiskt värde.

Musik påverkar människor på både medvetna och omedvetna plan. Detta gör musik till ett potentiellt mycket kraftfullt verktyg för marknadskommunikation. Vi har på uppdrag av intresseorganisationen Stim undersökt musikanvändandet i rikstäckande kläd- och skobutikskedjor. Vårt syfte var att utifrån befintlig teoribildning beskriva de psykologiska effekterna av bakgrundsmusik i butiksmiljö, samt att kvantitativt undersöka hur företag använder musik för att nå rätt målgrupp och för att stimulera köpsituationen. De teorier och studier som finns inom detta område har främst genererats inom ramen för amerikansk psykologisk beteendeforskning.

I föreliggande studie har nio socialsekreterare intervjuats i syfte att undersöka hur de ser på socialtjänstens bemötande av våldsutsatta kvinnor utan permanent uppehållstillstånd (PUT). I studien är det socialsekreterarnas föreställningar om våldsutsatta kvinnor utan PUT och den hjälp de kan få som står i centrum. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv. I studien skildras kvinnor utan PUT som särskilt sårbara när de utsätts för våld. Denna sårbarhet kan både förstås som ett uttryck för kvinnornas våldserfarenheter och det faktum att de inte har rätt till samma stöd från socialtjänsten som andra våldsutsatta kvinnor..

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka normer om funktion och funktionsnedsättning som reglerar när, var och hur personer med icke-synliga funktionsnedsättningar upplever att de kan passera som icke-funktionsnedsatta. Författaren analyserar förståelser av passering hos personer med icke-synliga funktionsnedsättningar utifrån en intersektionell förståelse av funktion, kön och genus. Med hjälp av transteoretiska tankar kring passering som praktik finner författaren flera likheter mellan hur tillfällen till passering skapas och förstås hos personer med funktionsnedsättningar och transpersoner både i en social och medicinsk kontext..

Avsikten med denna studie a?r att underso?ka bakomliggande orsaker till en la?g representation av ma?n i fo?rskolan. Genom intervjuer har vi fa?tt ta del av tankar och synsa?tt hos personer som har en na?ra anknytning till fo?rskolan. I va?r teoretiska ansats sa? har R.W.

In this study we have analysed from an intersectional perspective two textbooks Historia 1b and Progress Gold A which are purposed to be used as teaching material in Swedish schools in the subjects of History and English. Our question and reason for doing the analysis is to emphasise and make the variety of women in the books visible in order to compare that variety to the one that is demanded by the Swedish curriculum. The analysis is made from an ideology critical perspective and contains quantitative elements. Our conclusion is that the material contains both excluding and including features. Some intersectional categories are well represented while others, like functionality and religion, are not.

Föreliggande examensarbete består av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen är en jämförande studie mellan två essäer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motståndets arkitektur?. Dessa ställs mot varandra då de står för två diametralt olika synsätt på stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som är mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte främst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhällsutveckling.

I uppsatsen analyseras filmerna Thriller ? en grym film och Exponerad utifrån feministisk teoribildning. Analysen utgår ifrån Laura Mulveys ?Visuell lust och narrativ film? och de freudianska analysverktyg vilka artikeln erbjuder. Dessa ställs vidare emot ytterligare feministisk forskning vilken möjliggör en diskussion kring den psykoanalytiska feministiska filmteorins trovärdighet..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilket synsätt som råder bland lärare i de lägre årskurserna gällande begreppet bedömning. Studiens metodologiska - och teoretiska utgångspunkter grundar sig i Foucaultiansk teoribildning. Empirin har samlats in genom två stycken fokusgruppintervjuer och materialet har analyserats med utgångspunkt i begrepp som governmentality och disciplinär makt. Resultatet visar att lärarna använder sig av flera styrtekniker som inryms av en dold maktutövning, vars primära mål är att forma och styra subjektet..

Föreliggande examensarbete består av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen är en jämförande studie mellan två essäer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motståndets arkitektur?. Dessa ställs mot varandra då de står för två diametralt olika synsätt på stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som är mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte främst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhällsutveckling. Den praktiska delen innehåller två projekt för delar av centrala Tullinge.

Den här studien handlar om unga vuxnas identitetsskapande. Syftet med studien är att analysera hur åtta unga vuxna i samtida Stockholm identifierar sig själva och hur de upplever sig bli identifierade av sin omgivning. Utifrån ett material, bestående av åtta intervjuer gjorda med unga vuxna, undersöker jag hur meningssammanhang som ålder, utbildning, etnicitet och plats förstås, används, gestaltas och kommuniceras i de unga vuxnas berättelser och hur dessa meningssammanhang skapar identifikation. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som dels utgörs av intersektionell kulturanalys. Studien visar att meningssammanhang som kläder, umgänge, språk, bloggar, graffitti, studier och boende osv.

Genom postkolonial teoribildning har vi valt att göra en diskursanalys av hiphop i svensk media. Syftet är att urskilja om och hur media placerar in hiphop i schablonen ?de Andra?. Samtidigt gör vi en jämförelse med hur jazzen en gång framställdes, för att sätta det i en historisk kontext. Det empiriska materialet består av artiklar ur ett svenskt hiphopmagasin samt två hiphopvideor.