MunvÄrd Àr en viktig del i vÄrdpersonalens utförande av omvÄrdnad. Om den uteblir skapas snabbt ett lidande för patienten. Trots detta har det via studier visat sig vara den intervention som vÄrd-personal ofta vÀljer att försaka. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som pÄverkar utförandet av munvÄrd hos patienter inom slutenvÄrd och kommunala bo-enden. Sexton vetenskapliga artiklar med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats har legat till grund för analysen som resulterade i sju faktorer som pÄverkade munvÄrden.

 Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping stÄr för tillhandahÄlls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall Àven under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av Àldreomsorg frÄn ett ökan-de antal Àldre mÀnniskor. Detta problem stÀller Àven krav pÄ skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhÀllet som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för vÄra Àldre och yngre. I en enkÀt som skickats ut till de sex kommunerna har frÄgor stÀllts om förvÀntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det Àr frÀmst demografi som pÄverkar kommunernas utförandekapacitet men att det Àven finns en korrelation mel-lan demografi samt tvÄ andra faktorer nÀmligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter. .

Den hÀr studien handlar om barnen förskoleklassens matematiska utveckling och strategier de anvÀnder sig av nÀr de rÀknar. Den utforskar Àven hur barn samarbetar nÀr de jobbar i grupp med matematiska problem. TvÄ undersökningar genomfördes med filmkamera, den första under­sök­ningen delades upp i tvÄ delar. I den första delen intervjuades nÄgra barn ett och ett för att faststÀlla var barnen i klassen befinner sig utvecklings­mÀssigt, i den andra delen fick barnen i stora grupper om fyra till sex barn lösa matematiska problem tillsammans. Denna undersökning ledde vidare till undersökning nummer tvÄ som skedde vid ett annat tillfÀlle.

The aim of this master thesis is to gain greater knowledge of interpersonal communication. This study explores on one hand how interpersonal communication can be used as an important part of reference work in a Swedish electronic synchronous reference service, and on the other how interpersonal communication affects the relationship between user and librarian. By using communication theory and establishing a positive relational contact with the user in the electronic environment, the outcome of the reference encounter can be successful for both the librarian and the user. Furthermore, the importance of recognising relational barriers is of great relevance to the relational contact. The scope of this master thesis is to find what relational factors are used and can be used in the interaction between user and librarian.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhÀlle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika sprÄkliga strategier kan anvÀndas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgÄr teoretiskt i frÄn Faircloughs kritiska diskursanalys men innehÄller ocksÄ delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar pÄ att talets övergripande syfte Àr att positionera talaren som statsministerkandidat bÄde pÄ ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom anvÀndningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och Ähörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolans tidigare Är uppfattar den pedagogiska principen att anknyta till elevers erfarenhet, samt hur de uppfattar att ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar möjligheten att anknyta till elevers er­far­enhet. Det em­pi­riska materialet bestÄr av en gruppintervju och fem enskilda inter­vjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, samt fyra observationer av arbetspass. Den teoretiska utgÄngs­punkten tas i John Deweys syn pÄ kunskap och erfarenhet som en process, kompletterat med element frÄn interkulturell pedagogik. Resultaten visar att den pedagogiska prin­cip­en om att anknyta till elevers erfarenhet Àr vÀl förankrad hos lÀrarna, och att de synlig­gör och visar intresse för elevernas erfarenheter i klassrummet. Samtidigt skulle ett yt­ter­ligare fokus pÄ erfaren­hetens dynamiska aspekt bÀttre överens­stÀmma med Deweys kunskapssyn samt möjliggöra ett djupare och mer meningsfullt lÀrande för eleverna.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att studera hur elevers förstÄelse för Àmnet matematik pÄverkas av att skriva en reflektionsdagbok dÀr de Àven fÄr Äterkoppling inför nÀsta lektion. De frÄgestÀllningar som har fokus i undersökningen Àr:1) Hur pÄverkas elevernas förstÄelse av att fÄ reflektera och tÀnka över vad de lÀrt sig eller inte lÀrt sig, och att formulera detta med egna ord i en dagbok?2) Hur pÄverkas elevernas förstÄelse av att fÄ Äterkoppling pÄ det de skrev inför nÀsta lektion?3) Hur pÄverkas elevernas förstÄelse av att bli mer medvetna om sitt eget lÀrande?Teori: Den huvudsakliga inriktningen av vald litteratur i arbetet handlar om hur elever kan göras delaktiga i sitt lÀrande pÄ bÀsta sÀtt. Den teoretiska inriktningen som författaren Lisa Björklund Boistrup representerar Àr socialsemiotik och fokuserar pÄ tre metafunktioner med beteckningarna interpersonell, ideationell samt textuell. Den teoretiska inriktning som författaren John Hattie utgÄr frÄn Àr Jean Piagets utvecklingspsykologi nÀr han diskuterar vikten av att lÀrare förstÄr hur elever tÀnker och lÀr.Metod: Den valda metoden har en kvalitativ ansats och Àr inspirerad av aktionsforskning.

Ha?lsofra?gan har blivit betydelsefull o?ver va?rlden. Med en plattform som exempelvis smartphone kan begreppet gamification fo?rsta?rka mo?jligheterna till beteendefo?ra?ndringar och la?karbehandlingar. Gamification a?r ett relativt nytt begrepp som anva?nder spelelement och speldesigntekniker som appliceras i annan kontext a?n spel.

VÄrt syfte med detta arbete var att undersöka om barns lÀsvanor av olika texter pÄ fritiden pÄverkar deras lÀsförstÄelse och lÀshastighet. Vi har utifrÄn syftet stÀllt tvÄ frÄgor:· PÄverkar barns lÀsvanor pÄ fritiden deras lÀsförstÄelse och lÀshastighet?· Finns det skillnader i barns lÀsförstÄelse och lÀshastighet, beroende pÄ vilken typ av text de konsumerar (sÄsom skönlitteratur, eller nya visuella medier) eller att de aldrig lÀser skönlitteratur pÄ fritiden?Till grund för vÄr undersökning Àr 23 elever i Ärskurs fyra. Metoden vi anvÀnt Àr, kvalitativ dÀr vi har genomfört intervjuer för att fÄ fram urvalsgrupper. För att fÄ reda pÄ elevernas lÀs- förstÄelse och lÀshastighet, fick eleverna lÀsa en saga och svara pÄ frÄgor som hade anknyt- ning till texten.Resultatet av de olika urvalsgrupperna genomsnittliga poÀng Àr redovisade i diagram.

Inledning: Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av sjÀlvskattade symptomförÀndringar hos de unga vuxna som genomfört en psykodynamisk psykoterapi pÄ Stadsmissionens Terapicenter för Unga, under perioden 2008-september 2013.FrÄgestÀllningar: Den övergripande frÄgestÀllningen var om och i vilken grad patienternas sjÀlvskattade symptom förÀndrats under behandlingstiden. UtgÄngshypotesen för undersökningen var att den skulle visa en signifikant förbÀttrad sjÀlvupplevd psykisk hÀlsa hos de unga vuxna som ingÄr i studien.Metod: Studien har genomförts genom att en statistisk analys gjorts av insamlat sjÀlvskattningsmaterial i SCL-90, för perioden 2008 - september 2013, frÄn Stadsmissionens Terapicenter för unga. Materialet bestÄr av enkÀtsvar frÄn 209 personer.Resultat: Resultaten visar att det sker en positivt signifikant symptomförÀndring under behandlingstiden. Störst Àr den positiva symptomförÀndringen i det generella genomsnittsvÀrdet, GSI, samt vad gÀller depression, Ängest, interpersonell kÀnslighet och tvÄng. Resultaten visar ocksÄ att det finns ett betydande bortfall som inte Àr slumpmÀssigt, dÄ bortfallet tenderar att överrepresenteras av personer med en högre nivÄ av psykiska besvÀr.Diskussion: De positiva behandlingsresultaten gÄr tyvÀrr inte att generalisera pÄ grund av ett betydande bortfall, dessutom saknades i hög utstrÀckning persondata i databasen vilket bidrar till en brist i resultatdiskussionen.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gÀllande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande frÄn kyrkan, utifrÄn tvÄ folkskollÀrartidningar. KÀllmaterialet utgörs av Sveriges allmÀnna folkskollÀrareförenings tidning Svensk lÀraretid-ning, samt Svenska folkskolans vÀnners tidning Folkskolans vÀn. Det tidningsmaterial som studerats Àr ÄrgÄng 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i tvÄ avdelningar, dels med fokus pÄ debatten om folkskolans administrativa skiljande frÄn kyrkan, samt dels synen pÄ kristendomsundervisningens innehÄll och utformning. Resultatet visar att bÄda folkskollÀrartidningarna hÀvdade att lÀrarkÄren borde fÄ mer administrativt in-flytande över folkskolan, Àven om Svensk lÀraretidning Àr nÄgot mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur Afrika gestaltas genom bilder i lÀroböcker i samhÀllskunskap för grundskolans senare Är. För att kunna urskilja den övergripande framstÀllningen av Afrika har en kvantitativ bildanalys anvÀnts. Dessutom har en kvali-tativ bildanalys enligt semiotisk modell gett oss redskap för ett förtydligande av vÄra iakttagelser. Som stöd för vÄr analys och slutsats av de framkomna resultaten har vi hÀmtat stöd frÄn tidigare forskning och teorier inom den postkoloniala diskursen. VÄr undersökning har resulterat i olika slutsatser. Vi kan konstatera att det finns fördomar och rester frÄn den koloniala tiden som skildras i ett skapande av vi och dem.