Information mellan myndigheter och unga människor (i det här fallet människor under 25 år) kan ibland vara otydlig och missförstånd kan uppstå, då man har olika sätt att uttrycka sig på. För att missförstånd ska undvikas är det av stor vikt att den externa kommunikationen fungerar mellan dessa. För att den externa kommunikationen ska fungera krävs det att budskapet som ska ut är internt förankrat, om organisationen själv visar att det tror på det, då gör förhoppningsvis också målgruppen det. Effektivast blir kommunikationen när flera informationskanaler kombineras och i dagens samhälle är elektroniska kanaler som till exempel Internet ofta en självklar källa att använda sig av.Undersökningen i den här uppsatsen handlar om att ta reda på hur körkortsaspiranterna tar del av information om körkorts-tagning och sammanhållet förarprov B. I undersökningen som är halvårsutvärderingen av Vägverkets informationsinsatser kring sammanhållet förarprov, tar jag även reda på vad som kan förbättras.

Varumärket blir allt viktigare när företag ska överleva på en allt mer tjänsteorienterad marknad. Inom redovisningen ställs högre krav på särskiljning vid förvärv för att minska goodwillposten. Eftersom både marknadsförare och revisorer har ett ökat intresse av varumärkesvärdering är det intressant att se hur de två perspektiven skiljer sig åt men framför allt hur de olika perspektiven kan bidra till ökad gemensam förståelse kring värdering av varumärken och vilka faktorer som är av betydelse i sammanhanget. Genom att belysa de viktiga aspekterna vid värderingen inom respektive perspektiv kan det bidra till att utveckla värderingsmodeller och eventuellt leda till en mer relevant värdering.Huvudproblemet för undersökningen är att visa på vilka likheter och skillnader som finns mellan marknadsförings- respektive redovisningsperspektivet vid värdering av varumärken. För att nå fram till resultatet kommer vi även belysa vilka aspekter som kan vara betydelsefulla vid värdering av varumärken.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Att tillgodogöra sig information och sprida den vidare har i alla tider varit väsentligt för att vi skall kunna utvecklas och fungera tillsammans på jobbet och i övriga relationer i vår vardag. Varje enskild individ exponeras dagligen för en stor informationsmängd, vilket ökar trycket på en bra och tydlig informationshantering. En skolmiljö är ett tydligt exempel där alla individer ständigt utsätts för ett ökande flöde av information både internt och extern. Avsikten med min uppsats har varit att identifiera och belysa de eventuella brister som finns i det interna informationsflödet på en medelstor gymnasieskola. Min undersökningsgrupp är pedagoger, elevvårds- och administrativ personal. Till att börja med undersökte jag hur alla uppfattade att informationsflödet fungerade på arbetsplatsen.

Det problem som behandlas i denna undersökning är följande: Vilka faktorer är viktiga för att återförsäljare på Telekommarknaden skall ha förutsättningar för att skapa mervärde?Telekommarknaden har utvecklats väldigt snabbt under det senaste årtiondet i takt med den nya teknologin. Marknaden har tvingat Telekomföretagen till fokus på kundanpassning istället för på den tekniska produkten. Förmågan till anpassning efter marknadens förändringskrav har blivit lika med överlevnad. Flera aktörer har tillkommit, operatörerna har tvingats att sänka samtalspriserna och tillverkarna pressar på utvecklingen av produkterna.

SAMMANFATTNINGTitel: Valutariskhantering vid rörelseexponering - En kvantitativ studie av svenska börsföretagNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi.Författare: Gustaf Bergquist och Jimmy Mattsson.Handledare: Peter Lindberg.Datum: 2015 - juni.Syfte: Syftet med studien är att studera förekomsten av skillnader och likheter mellan svenska börsnoterade företags hantering av rörelseexponering mot valutarisk beroende på vilket segment de tillhör på Stockholmsbörsen.Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Data har samlats in genom internetbaserade enkäter som sedan har ställts mot tidigare forskning och teorier. Utfallet har sedan analyserats genom korrelationsanalys och presenteras tillsammans med resultatet.Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på förekomsten av flertalet skillnader och likheter vad gäller hantering av valutarisk som kan kopplas till segmenttillhörighet. Den slutsats som dras i studien visar att benägenheten att skydda sig för rörelseexponering mot valutarisk och att hantera valutarisk internt är störst hos företag på Large Cap och att benägenheten att ta hjälp externt vid valutariskhantering är störst hos företag på Small Cap. Gällande förekomsten av storleksrelaterade likheter visar studien att dessa är relativt små.Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie är av kvantitativ natur skulle det i framtiden vara intressant att komplettera enkätundersökningen med intervjuer för att ge en bättre förståelse kring valutasäkringsprocessen.

Bakgrund: Immateriella tillgångar såsom kundrelationer, varumärke och teknologier utgör ofta den drivande faktorn för att ett företag beslutar att förvärva ett annat företag. Sådana tillgångar representerar ofta en väsentlig del av förvärvade värde. År 2005 infördes en ny reglering gällande upprättande av koncernredovisningar. Den nye standarden IFRS 3 medförde att i samband med företagsförvärv ska man identifiera och separera immateriella tillgångar från goodwill. Standarden skulle bidra till att redovisning av förvärv blir tydligare och mer jämförbar och därigenom redovisningens användbarhet kommer att ökaProblem: Författaren till denna uppsats ville undersöka om redovisning av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv har förbättrats jämfört med likadana studier genomförda strax efter införande av IFRS.Syfte: Syftet med denna studie är att granska om regler i IFRS 3 efterlevs genom att undersöka om det har blivit några förbättringar när det gäller identifiering av immateriella tillgångar och om företagen lyckades placera tillräckliga upplysningar i sina årsredovisningar.Avgränsningar: Rapporten avgränsar sig till de immateriella tillgångar som uppkommer som en del av företagsförvärv.

Modebranschen har kommit att bli en uppmärksammad bransch och de senaste åren har svenskt mode visat sig starkt på den internationella scenen. Samtidigt är det en konkurrensutsatt bransch där mindre modeföretag trängs tillsammans med klädkedjor. För dessa aktörer blir det därmed allt viktigare att söka sig till utländska marknader för att kunna växa. Det kräver i sin tur resurser som många av de mindre modeföretagen idag saknar; kunskap om marknaden, exportkunskap och affärsmässig kunskap.Detta gör det intressant att se vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den internationella marknaden. Syftet med uppsatsen är att utvärdera och analysera förutsättningarna för fem mindre svenska modeföretags internationaliseringsprocess.

Bakgrund och problem: Intresset för organisationen som ett socialt system har ökat uppmärksamheten av organisationens inre förhållanden och kommunikationen internt. I många organisationer avsätter ledning ofta mycket tid åt formulering av strategiska frågor, som inte kommuniceras ut tillräckligt och därmed inte används av medarbetare. För att medarbetare inte ska uppfatta strategier som innehållslösa är det viktigt att kommunikationsprocessen preciserar och konkretiserar strategin. Arbetsprocessen har utvecklats och idag ställs det höga krav på kunskap hos medarbetare, vilket i sin tur ställer krav på ökad information. Det innebär att det har blivit allt viktigare att medarbetare är involverade i organisationens mål och förhållningssätt till olika frågor.

SammanfattningNyhlénsHugosons är ett norrländskt charkuteriföretag med säte i Luleå. Det bildades under2005 och ägs till lika delar av VD Mikael Hugoson och Scan AB. De är aktörer på dennorrländska marknaden och kundområdet sträcker sig från nordligaste Lappland till söder omGävle. Denna uppsats syftar till att kartlägga hur väl företaget NyhlénsHugosonskommunicerar ut sin varumärkesidentitet för att försöka skapa en rättvisandevarumärkesimage hos konsumenterna. Varumärkesidentitet förklaras med den bild företagetönskar förmedla av sig själva till sina kunder.

Tjänstekonsumtionen har numera gått om produktkonsumtionen och svarar därför nu för en större del av Sveriges BNP. Om tjänstekonsumtionen ökar bör rimligtvis även antalet tjänsteföretag öka och ett sätt för dessa företag att öka sin konkurrenskraft är att ändra kundens roll i processen. I branscher som definieras av att varje kund och varje uppdrag ser olika ut (om än med vissa återkommande inslag) är det svårt att som företag använda sig av standardisering och utformning av styrdokument för kvalitetssäkring. Det är därför av stor vikt att företagen vet hur kunden upplever samarbetet, då det är kunden som värderar kvaliteten på en tjänst. Vår problemformulering lyder således Hur kan små kompetensbaserade företag arbeta med co-creation i en kompetensstyrd bransch för att förbättra kundens upplevelse av samarbetet? Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det finns några skillnader och likheter i upplevelsen av samarbetet mellan tjänsteleverantören och kunden där fokus ligger på själva processen mellan företag och kund.

Det finns två typer av goodwill, den första typen är internt upparbetad goodwill och den andra typen är goodwill som uppkommer vid förvärv av företag. Fokus i denna uppsats kommer att ligga på den förvärvade goodwill, som kan upplevas som en svart låda då det kan vara oklart vad posten faktiskt består av.Förvärvad goodwill kan definieras på olika sätt av företagen, i den akademiska världen har främst två perspektiv identifierats, top-downperspektivet och bottom-upperspektivet. Ur den första synvinkeln ses goodwill som en restpost och ur den andra synvinkeln kan goodwill ses som en summa av de komponenter som posten består av.Genom att betrakta dessa perspektiv är tanken att få en inblick i hur företagen väljer att redovisa sin goodwill. Det kan vara lättare sagt än gjort, teori och praktik går inte alltid hand i hand. Det finns ett glapp mellan hur praktiker jobbar med goodwill och teoretikers åsikt om posten.

Bakgrund och problem: Varumärken har fått en ökad ekonomisk betydelse under de senaste 25 åren, främst i samband med en kraftig ökning av företagsförvärv. Dock kvarstår problematiken med att värdera varumärken på ett, enligt redovisningsstandarder, tillförlitligt sätt. Aktievärdet på företag utgörs i olika utsträckning av varumärken som inte finns redovisade på balansräkningen samtidigt som IFRS säger att varumärken skall skiljas från goodwill vid ett förvärv, men internt upparbetade varumärken får inte redovisas. Arbete med en ISO-standard för varumärkesvärderingen har påbörjats, och det arbetet går i linje med den ökade harmoniseringen som standardsättare sedan införandet av IFRS arbetat med. Syfte: Uppsatsen har som syfte att undersöka den flora av värderingsmetoder som finns samt att bilda en uppfattning kring attityderna till värderingsproblematiken och om en harmonisering kan bli möjlig genom standardisering.

Studien är skriven på uppdrag av Kubera konsult, som är ett konsult företag specialiserade på att hjälpa mindre och medelstora företag i Norrland att börja exportera.De senaste åren har export och import ökat i snabb takt och handeln i Sverige består idag av två tredjedelar av Sveriges bruttonationalprodukt. Trots de senare årens utbredning av den globala marknaden samt en allt mer utökad forskning inom internationalisering så finns det ännu väldigt lite fakta och studier om vad som påverkar vissa företag att börja exportera, medan andra med till synes samma förutsättningar väljer att avböja.Studiens syfte är att utvinna en ökad förståelse i vilka faktorer i pre-exportprocessen som påverkar att små och medelstora företag i Norrland slutligen väljer att exportera eller inte, samt vidare hur dessa påverkar företagets väg genom pre-export processen. Vårt mål med denna forskning är att den ska vara till kunskap åt norrlänska företag och organisationer inriktade på att utöka exportverksamheter inom olika områden.Vi har valt att applicera teorier kring områdena företaget, beslutsfattaren och stimuli. Där vi utifrån dessa delar jämför och granskar fyra företag som undersökt/undersöker möjligheten med export samt fem företag som aktivt bedriver export. Samtliga forskningsobjekt i studien är små och medelstora företag, grundade och stationerade i Norrland.

Bakgrund och Problem: Att starta företag idag kräver kapital, antingen i form av sparade pengar eller genom hjälp av riskkapitalister alternativt företag som lånar ut pengar till privatpersoner som vill starta företag. När nya investeringsmöjligheter därefter skall finansieras uppstår frågan om dessa skall finansieras med internt eller externt kapital. Detta leder in på forskningen om kapitalstruktur, vilket idag är ett väldigt omfattande område. Ett antal tidigare studier presenteras som antyder vilka faktorer som påverkar ett företags val av kapitalstruktur, dessa faktorer kan till exempel vara branschtillhörighet, risk, lönsamhet, tillväxt, tillgångsstruktur och storlek. Att vara ett noterat företag i Sverige ställer krav på företagen, men presenterar även nya möjligheter till finansiering.Syfte: Studiens syfte är att analysera utvalda faktorers påverkan på skuldsättningsgraden hos svenska aktiebolag.