Bakgrund och problem: 2014 blir det obligatoriskt för mindre aktiebolag att tillĂ€mpa K2-eller K3-regelverket. Forsknings- och utvecklingsföretag som vill aktiverautvecklingskostnader och behĂ„lla egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i balansrĂ€kningentvingas vĂ€lja K3. Det innebĂ€r högre administrativa kostnader jĂ€mfört med en tillĂ€mpning avdet förenklade K2-regelverket. Detta innebĂ€r en konflikt dĂ„ EU och Regeringen har som mĂ„latt minska den administrativa bördan för företag i syfte att öka produktiviteten och stĂ€rkaföretagens konkurrenskraft mot marknader utanför EU.Syfte: Vi vill undersöka hur företag med egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar ibalansrĂ€kningen resonerar vid valet mellan K2 och K3.FrĂ„gestĂ€llning: Vilka Ă€r de avgörande faktorerna för mindre aktiebolag medegenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i balansrĂ€kningen vid valet mellan K2 och K3?- Är möjligheten att aktivera utvecklingskostnader avgörande vid valet?- Är de administrativa kostnaderna avgörande vid valet?Metod: Tre mindre aktiebolag med egenupparbetade immateriella tillgĂ„ngar i sin senasteĂ„rsredovisning har valts ut.

Utvecklingen gÄr mot att företags andel immateriella tillgÄngar av de totala tillgÄngarna ökar och dÀrmed dess betydelse. Immateriella tillgÄngar saknar fysisk substans och uppfattas som svÄrbedömda vid vÀrdering. FrÄgan hur dessa svÄrbedömda tillgÄngar ska vÀrderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansrÀkningen har diskuterats livligt de senaste Ären. Vissa anser att immateriella tillgÄngar bör redovisas i balansrÀkningen för att ge en rÀttvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgÄngarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgÄngar ses som en svaghet.Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del pÄ immateriella tillgÄngar.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Denna studie syftar till att ge en fördjupning inom redovisning av immateriella tillgÄngar. Genom litteraturstudier samt intervjuer med revisorer kartlÀggs de problem som finns i nuvarande redovisningsregler och rekommendationer. En jÀmförelse med IAS 38 görs för att se om införandet av dessa regler minskat problemen. Alternativa lösningar diskuteras. Vid analys av ett företag Àr det viktigt att utomstÄende intressenter fÄr information om de tillgÄngar, sÄvÀl materiella som immateriella eller finansiella, som finns i företaget.

Uppsatsen syftar till att förstÄ vilka immateriella och materiella vÀrden som Àr knutna till vatten pÄ flaska i Sverige. Vi undersöker naturellt vatten pÄ flaska med och utan kolsyra. I andra lÀnder Àr det vanligt att behöva köpa vatten pÄ flaska. I Sverige har vi dock bra dricksvatten. Vad Àr det dÄ som konsumenten erhÄller förutom kÀrnprodukten som gör det vÀrt att köpa vatten istÀllet för att dricka kranvatten? Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning samt kvalitativa expertintervjuer.

I och med att immateriella tillgÄngar inte redovisas i balansrÀkning och vÀrdet av dessa tillgÄngar Àr svÄra att mÀta, anses vÀrderingen av immateriella tillgÄngar vara ett svÄrt uppdrag att genomföra. Dessutom baseras kreditbedömningen pÄ en uppfattning om framtiden vilket kan innebÀra att ett och samma tjÀnsteföretag fÄr olika vÀrde frÄn olika kreditgivare. DÀrför blir det problematiskt att bedöma dessa tillgÄngar, som inte finns redovisade i balansrÀkningen, vid en kreditgivning. Vi kan se att vÀrderingsprocessen gÄr till pÄ ungefÀr samma sÀtt i alla de fem bankerna inför en kreditgivning. Det Àr frÀmst faktorer som kassaflödet, ÄterbetalningsförmÄgan och eventuella risker som tas hÀnsyn till vid en kreditbedömning. Det Àr inte heller nÄgon direkt skillnad mellan vÀrderingsprocessen i tjÀnsteföretag mot hur det gÄr till i tillverkande företag..

Immateriella tillgÄngar Àr en ej fysisk tillgÄng som ska ge företaget framtida ekonomiska fördelar. Företag kan i viss utstrÀckning bokföra en immateriell tillgÄng pÄ balansrÀkningen. Ett av problemen som detta medför Àr att man mÄste avgöra till vilket vÀrde tillgÄngen ska bokföras, en vÀrdering som inte Àr lÀtt eftersom det ofta saknas tillrÀckligt underlag för det. VÀrderingen kan utföras med hjÀlp av vÀrderingsregler men bygger mycket pÄ bedömningar som görs av den person som utför vÀrderingen. Eftersom bedömningar kan pÄverkas av vilken situation personen befinner sig i samt av tidigare erfarenheter inom omrÄdet kan vÀrderingen lÀtt bli osÀker.

I och med internationalisering av redovisningsregler har vi fÄtt nya standarder för redovisning för noterade bolag. En av dessa nya standarder Àr IAS 38 som behandlar vÀrdering av immateriella tillgÄngar. Denna standard innebÀr att vi fÄtt ett nytt sÀtt att redovisa tillgÄngarna, detta Àr till ett verkligt vÀrde. NÀr vÀrdering sker av immateriella tillgÄngar finns det mÄnga saker som kan pÄverka vÀrderingen detta kan till exempel vara vilken syn den person som vÀrderar har pÄ begreppen rÀttvisande bild och god redovisningssed. All redovisning ska följa god redovisningssed men i och med nya EU standarder ska Àven en rÀttvisande bild uppnÄs.

VÄr studie syftar till att ge en fördjupande inblick i hur nÄgra av de regionala bankkontoren i Kalmar lÀn förhÄller sig till företag med stora immateriella tillgÄngar nÀr dessa ska söka kre-dit. För att kunna genomföra frÄgestÀllningen har vi genomfört litteraturstudier samt intervju-er med fyra stycken regionala bankkontor i Kalmar lÀn. HÀr genom kartlÀggs de problem som bankerna och övriga intressenter stÄr inför eftersom mÄnga av dagens tjÀnstebaserade företag inte visas ur ett rÀttvist perspektiv pÄ grund av den rÄdande problematiken med de nuvarande redovisningsreglerna och rekommendationerna.NÀr olika intressenter, till exempel banker ska göra en analys av ett företag Àr det av stor vikt att banken fÄr ta del av företagets tillgÄngar, sÄvÀl materiella, immateriella som finansiella tillgÄngar. Redovisningen och behandlingen av de materiella tillgÄngarna Àr inget problem dÄ det bland annat finns vÀl fungerande och etablerade mallar och modeller för att behandla des-sa tillgÄngar i redovisningen. De immateriella tillgÄngarna har inte gÄtt samma felfria vÀg tillmötes inom redovisningen.

Syftet med studien av denna New Age grupp var att behandla begreppet helhet. Den allmÀnna frÄgestÀllningen var hur detta helhetsbegrepp skapades. I en mer avgrÀnsad frÄgestÀllning blev utgÄngspunkten erfarenhet, kunskap och insikt och pÄ vilket sÀtt detta skapade en koppling mellan den immateriella och materiella vÀrlden. I det undersökta materialet ingick litterÀra kÀllor för bakgrund och referens, men studien grundar sig pÄ intervjumaterial som dock inte presenteras i sin helhet.Materialet har delats upp i tre kategorier som kan spegla synen pÄ den immateriella och den materiella delen av respektive uppfattning, till detta har Àven ett etiskt perspektiv infogats, detta för att möjliggöra studiet av de faktorer som pÄverkar sambandet mellan den immateriella och materiella vÀrlden.Resultatet av studien visar att reinkarnationsidén var en bÀrande faktor, dÀr en orientering kring begreppen erfarenhet, kunskap och insikt hade en avgörande betydelse för reinkarnationstanken, vilket Àven skapade en sammanlÀnkning av den materiella och immateriella vÀrlden. Dessa begrepp var centrala element i skapandet av den helhetssyn man har pÄ tillvaron..

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid MÀlardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vÄrterminen 2008.Datum: 2008-06-04NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.Titel: Att mÀta mÀnniskor ? en fallstudie pÄ ett nordiskt byggföretagHandledare: Matti Skoog, universitetslektorProblem:Humankapital Àr svÄrt att mÀta eftersom företaget varken kan Àga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstÄr vid bestÀmmandet av vad som Àr relevant att mÀta och hur man ska mÀta det för att uppnÄ högre prestation.Syfte:Uppsatsens syfte Àr att genom en fallstudie fördjupa förstÄelsen av hur organisationer internt mÀter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen pÄ företaget NCC.Slutsats:Humankapital Àr svÄrt att mÀta men med hjÀlp av mÀtinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mÀtningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mÀtningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt pÄverkar dock inte den strategiska nyttan.Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mÀta, kunskap, kompetens, immateriella tillgÄngar..

Sverige och vÀrlden har under de senaste Ären fÄtt uppleva en fantastisk högkonjunktur. Det har varit lÀtt att lÄna pengar och företagen har gjort fina vinster. I spÄren av god tillgÄng pÄ kapital Àr företagsförvÀrv alltid aktuella. En relevant frÄga för varje köpare Àr dock hur ett förvÀrv skall redovisas. Hur företagsförvÀrv skall redovisas har avseende noterade bolag genomgÄtt genomgripande förÀndringar de senaste Ären.

Bakgrund Immateriella tillgÄngar har blivit allt viktigare genom Ären. Men de Àr ocksÄ behÀftade med en del redovisningsmÀssiga problem. Framförallt finns en problematik med subjektivitet i mÄnga av bedömningarna. Nyligen gjorda studier har visat att implementeringen av IFRS regler skiljer sig avsevÀrt mellan svenska börsföretag. Men hur pÄverkar sÄdant egentligen anvÀndarna och vilka branscher Àr mest utsatta?Syfte Syftet med studien Àr att identifiera om, och i sÄ fall vilka, skillnader som föreligger mellan olika branscher i frÄga om mÀngden immateriella tillgÄngar samt att studera hur detta kan tÀnkas pÄverka anvÀndbarheten av finansiella rapporter.Metod Studien baseras pÄ en kvantitativ forskningsmetod med vissa kvalitativa inslag som komplement.Resultat Resultatet av studien Àr att pÄtagliga branschspecifika skillnader tycks finnas.

Under de senaste Ärtiondena har vÀrdering och redovisning av immateriella tillgÄngar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsÀttare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgÄngarna Àr forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sÄdan tillgÄng ska redovisas. Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida redovisningsinformationens vÀrderelevans pÄverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgÄr frÄn en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under rÀkenskapsÄren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och dÀrefter gjordes multipla regressionsanalyser pÄ resultaten frÄn den modellen.

Immateriella tillgÄngar, vilket innefattar redovisning av utgifter för FoU, Àr ett av de mer komplexa omrÄdena inom redovisningsteorin. Det finns Ätminstone tvÄ vedertagna tillvÀgagÄngssÀtt vid redovisning av FoU, en direkt kostnadsredovisning eller en tillgÄngsredovisning av utvecklingsutgifterna. Syftet med studien var att beskriva och förklara hur valet att redovisa utgifter för FoU pÄverkade lönsamheten i ett företag. En kvantitativ metod anvÀndes eftersom vi ville fÄ en generell bild av fenomenet. Vi studerade totalt 16 företag som tillgÄngsredovisar utgifter för FoU.