Produktionsstyrning har sedan lÀnge varit ett omrÄde med ökande komplexitet och stegrande krav pÄ samordningen och planeringen av produktionen. TvÄ frÄgor inom produktionsstyrning som krÀver svar Àr ?Hur mycket ska tillverkas?? och ?NÀr ska det tillverkas??. Att dessa frÄgor fÄr svar Àr speciellt viktigt för tillverkande företag inom fordonsindustrin som Àr dels mycket kapital- och arbetskraftintensiva och dels ofta har omfattande modulsystem i produktionen, vilket innebÀr att en vÀlfungerande produktionsstyrningsmetodik Àr essentiell. TvÄ kÀnda produktionsstyrningsmetoder Àr materialbehovsplanering (MRP) och kanban.

Banverket Àr den myndighet som har ansvaret för jÀrnvÀgstransportsystemet i Sverige och Àr enproducent av jÀrnvÀgsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemetBIS och Banverket Àr förpliktad att tillhandahÄlla den. I nulÀget Àr informationenÄtkomlig pÄ ett lÀtt sÀtt frÀmst internt. Dessutom stÀller dagens samhÀlle krav pÄ att informationenska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografiskinformation som svar pÄ behovet att ÄteranvÀnda och samutnyttja geografiska data.VÄrt examensarbete Àr genomfört pÄ Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktatpÄ att kartlÀgga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjÀnst för BIS för attöka tillgÀngligheten till informationen.Rapportens kunskapsbidrag Àr en analys av standarder för geografisk information som Àr relevantaför jÀrnvÀgsnÀtet.

Dagens organisationer verkar i en allt mer komplex miljö. SamhÀllet och media stÀller nya krav dÀr det inte lÀngre rÀcker att tillfredsstÀlla Àgarna och kunder, utan hÀnsyn mÄste Àven tas till allt runt omkring verksamheten. Den hÀr uppsatsen belyser utsuddningen av grÀnser mellan organisationer och dess omgivning. Genom att analysera identiteten hos Migrationsverket vill vi visa pÄ relationen mellan kultur, identitet och image och hur den processen, integrerar och influeras av de interna och externa aktiviteterna för en organisation.Empirin bygger pÄ intervjuer med chefer inom verksamhetsomrÄdet Besök och BosÀttning hos Migrationsverket. Genom att anvÀnda en intervjumall med olika teman sÄg vi olika fenomen hos respondenterna.

Bakgrund och problemformulering: Globaliseringen och samhÀllets informations-utveckling under 90-talet förÀndrade den traditionella ekonomistyrningen dÄ intresset för icke-finansiella faktorer inom ekonomistyrningen tog fart och sedan har ökat i hög grad under senare Är. Företag kan inte lÀngre vara konkurrenskraftiga genom att bara tillgodose sina materiella resurser. IstÀllet krÀvs idag att sÄvÀl organisationer, tillverkningsföretag som tjÀns-teföretag bÄde ser till sina materiella och immateriella resurser. Det Balanserade styrkortet har varit ett svar pÄ detta. Modellen har till att börja med varit tÀnkt och anvÀnd av privata sidan men visat sig passa ickevinstdrivande organisationer lika bra om inte bÀttre varför det gör det intressant att undersöka följande frÄgor: 1.

I denna uppsats studeras tvÄ fotbollsföreningar hemmahörande i Malmö, Husie IF och Kvarnby IK. Dessa föreningar har under den senaste 10-Ärsperioden haft vÀldigt olika utveckling vad gÀller medlemsantal och föreningsprofil. Vid analysen anvÀnds Bourdieus teorier med begrepp som kapital, fÀlt, habitus och agent samt Webers teorier kring tjÀnstemÀn och byrÄkrati. FrÄgestÀllningarna Àr "Hur ser relationen mellan kansli och styrelse i de bÄda föreningarna ut och vilka effekter har balansen mellan dessa?", "Vilka skillnader finns i föreningarnas profil dels gentemot varandra och dels gentemot yttre aktörer i form av fotbollsförbundet och kommunen?" och "Avspeglar sig eventuella skillnader mellan föreningarna i deras respektive policy?".

?Att anvÀnda intranÀt som informationskÀlla? Àr en studie kring den interna företagskommunikationen som sker via intranÀtet. Studien har genomförts som en fallstudie pÄ ett företag med en, inom Sverige, geografiskt spridd organisation och kommer att fungera som underlag för ett pÄgÄende internt projekt. Visionen för projektet Àr att skapa ett anvÀndarvÀnligt intranÀt som sÀkerstÀller fallföretagets arbetssÀtt och leder till lÄngsiktig lönsamhet och konkurrenskraft. IntranÀtet Àr tÀnkt att underlÀtta samarbete mellan personer och avdelningar pÄ geografiskt spridda platser och anvÀndas som ledningssystemDen kvantitativa enkÀtundersökningen omfattade 20 frÄgor som distribuerades till samtliga 213 medarbetare i Sverige inom fallföretaget i form av en lÀnk till en webbenkÀt.

Syftet med uppsatsen Àr finna drivkrafterna bakom utvecklingen av sjöoperativa helikoptrar med ubÄtsjaktförmÄga under 1950-talet. Studien sker genom att granska utvecklingen ur tvÄ olika perspektiv. De bÀgge perspektiven kommer frÄn boken Essence of Decision av Graham Allison och Àr i grunden tvÄ statsvetenskapliga modeller. Andra forskare har pÄ liknande sÀtt anvÀnt dessa perspektiv med gott resultat i liknande studier. De bÀgge perspektiven hÀr benÀmnts ?rationellt aktörsperspektiv? och ?internt maktkampsperspektiv?.

Bakgrund: RedovisningsrÄdet, som utfÀrdar svenska redovisningsrekommendationer, publicerade i augusti 2000 rekommendation nr 17, Nedskrivningar. Syftet med rekommendationen Àr att visa pÄ vilka vÀrderingsmetoder som ska gÀlla för att sÀkerstÀlla att tillgÄngar inte Àr redovisade till ett för högt vÀrde. Rekommendationen trÀdde i kraft den 1 januari 2002. Avgivna Ärsredovisningar för 2002 Àr dÀrmed första gÄngen rekommendationen mÄste tillÀmpas. RR 17 Àr en översÀttning av en internationell standard, i detta fall IAS 36, vilken publicerades i juni 1998 av dÄvarande IASC (International Accounting Standards Committee).

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som Àr motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som Àr attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie pÄ yngre medarbetare inom affÀrsomrÄdet Rikskund pÄ Niscayah AB, som Àr ett av de ledande sÀkerhetsföretagen pÄ den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie dÀr vi talat med tio yngre medarbetare pÄ företaget samt deras affÀrsomrÄdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssÀtt och ser vad som Àr motiverande utifrÄn fyra hörnstenar; omgivningens pÄverkan, individens behov, individens rÀttviseperception samt individens förvÀntningar. Vi kombinerar tidigare teorier frÄn erkÀnda forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien Àr att yngre medarbetare frÀmst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgÄng. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriÀrmöjligheter Àr viktigare Àn finansiella, men finansiella mÄste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefÀr 350 Är fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag hÄller dock denna norm pÄ att luckras upp pÄ grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suverÀniteten till överstatliga organ som pÄ bÀttre sÀtt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen Àr en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlÀgga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier. Genom att analysera hur olika former av nationalism tar sig uttryck i traditionellt nationalistiska partier sÄ kan slutsatser dras om hur riktningen pÄ det europeiska samarbetet kommer att bli.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefÀr 350 Är fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag hÄller dock denna norm pÄ att luckras upp pÄ grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suverÀniteten till överstatliga organ som pÄ bÀttre sÀtt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen Àr en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlÀgga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier.

En teknik som pÄ senare Är fÄtt allt större uppmÀrksamhet pÄ grund av dess potentiella nytta Àr RFID-tekniken som bland annat utlovar kostnadsminskningar och ökad konkurrenskraft. RFID i en logistikkedja genererar stora mÀngder data som mÄste lagras, hanteras och anvÀndas i realtid. Detta tillsammans med antalet anvÀndare av denna data gör att informationsmÀklare kan vara nödvÀndiga. En informationsmÀklarens uppgift Àr att hantera avlÀsare, filtrera och aggregera den insamlade RFID-data och skicka den, förÀdlad, till anvÀndaren av den data. DÄ utbudet av forskning kring de mjuka aspekterna av informationsmÀklare inom RFID Àr begrÀnsad Àr det oklart vilken roll informationsmÀklare har vid grÀnsöverskridande aktiviteter.

Ett varumÀrke Àr av stor vikt för en organisation eller ett företag. En viktig del av varumÀrket Àr organisationsidentiteten. Den pÄverkar anstÀllda och genom dem organisationens kunder. Det hÀr gör att organisationsidentiteten Àr ett centralt verktyg för organisationsledningen i arbetet med att stÀrka ett varumÀrke. Systembolaget Àr ett företag med monopol pÄ alkoholhandeln i Sverige. Men att företaget saknar officiella konkurrenter minskar inte vÀrdet pÄ ett starkt varumÀrke, snarare tvÀrtom.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur en koncern via Corporate Branding integrerar och implementerar ett redan existerande koncept i ett förvÀrvat företag/kedja. DÄ Corporate Branding handlar om att bygga upp, förstÀrka och förmedla ett affÀrskoncept till bÄde interna och externa intressenter, har vi, för att ge en heltÀckande bild av processen, valt att undersöka och analysera bÄda dessa aspekter. VÄr problemformulering bestod bland annat av följande frÄgor; Vilka förÀndringar har uppstÄtt vid förvÀrvet? Vad hÀnder med ett företags organisationsstruktur, kultur och identitet inför och efter ett förvÀrv? Hur har det förvÀrvande företaget anvÀnt sig av Corporate Branding för att implementera ett existerande affÀrskoncept i vÄrt fallföretag? Vilka reaktioner har uppstÄtt internt och externt i samband med förvÀrvet? Hur skiljer sig de bÄda affÀrskoncepten frÄn varandra? Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie, samt en kvantitativ studie i form av enkÀtundersökning. Teorikapitlet Àr uppdelat i fyra delar och bestÄr av organisationsstrukturer, förvÀrvsteorier, intern samt extern Corporate Branding.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hÀlsopedagoger inom den offentliga sektorn och nÀringslivssektorn i dagslÀget. Vi ville ta reda pÄ vilka arbetsomrÄden och företag som Àr aktuella för hÀlsopedagoger att söka anstÀllning inom. VÄra frÄgestÀllningar Àr:1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?2.     Hur sÄg vÀgen till anstÀllning ut? MetodFör att sjÀlva fÄ en kÀnsla och upplevelse av hur det Àr att arbeta pÄ de arbetsplatser vÄra sju respondenter arbetade pÄ genomförde vi en intervjustudie pÄ plats. Vi bygger vÄr studie pÄ fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar frÄn respondenterna.