Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Studien berör destinationsutveckling, Strategi 2020 samt de immateriella vÀrdena inom upplevelseproduktion. Strategi 2020 Àr framtagen av Svensk Turism AB som ett underlag för destinationer att arbeta med. Bakgrunden till studien grundar sig i upplevelsesamhÀllets utveckling och upplevelseekonomin. Vi har identifierat att mÀnniskorna i upplevelsesamhÀllet idag krÀver mer Àn basbehoven och de materiella vÀrdena samtidigt som konkurrensen ökar för destinationer i och med globaliseringen och urbaniseringen. Det krÀvs dÀrmed att destinationer identifierar unika erbjudanden genom immateriella vÀrden som adderar mening till mÀnniskors liv och tillfredsstÀller deras behov.

Immateriella tillgÄngar har traditionellt vÀrderats till anskaffningsvÀrde i de nordiska lÀnderna. Genom implementeringen av IFRS Àr det nu möjligt att vÀrdera de immateriella tillgÄngarna enligt omvÀrderingsmetoden. Trots möjligheten Àr det fÄ bolag som har omvÀrderat sina immateriella tillgÄngar, nÄgot som eventuellt skulle kunna förklaras av försiktighetsprincipen.Problemformuleringen lyder:?Skiljer sig attityden till omvÀrderingsmetoden mellan stora traditionella bolag noterade pÄ Large Cap och smÄ tillvÀxt bolag noterade pÄ First North samt kan det hÀnföras till bolagens redovisningsprincip?? För att besvara problemformuleringen har stora traditionella bolag noterade pÄ Large Cap jÀmförts med smÄ tillvÀxtbolag som Àr noterade pÄ First North. Den ekonomiskt ansvarige pÄ respektive bolag har kontaktats via E-mail för att svara pÄ om de har vÀrderat de immateriella tillgÄngarna till anskaffningvÀrde och varför.

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

Med företagets kapitalstruktur avses den mix av eget kapital och skulder som anvÀnds för att finansiera företagets tillgÄngar. En faktor som anses pÄverka valet av kapitalstruktur Àr den typ av tillgÄngar som företaget har. En hög andel immateriella tillgÄngar Àr förknippade med en lÀgre skuldsÀttningsgrad. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns ett samband mellan andelen bokförda immateriella tillgÄngar och skuldsÀttningsgraden hos svenska börsnoterade företag i IT-branschen. Ett delsyfte Àr undersöka om det finns nÄgot samband mellan affÀrsrisken samt företagens storlek och skuldsÀttningsgraden.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilka faktorer som beaktas vidlikvidationsvÀrdering av immateriella tillgÄngar i praktiken. En kvalitativ metod har anvÀnts. Vi har utgÄtt ifrÄn litteratur pÄ omrÄdet och redovisningsnormer frÄn FASB, IASB och svenska normer. Vi har ocksÄ genomfört intervjuer med 3 auktoriserade revisorer och 3 obestÄndsjurister. Slutsatser: Vi fann att följande faktorer beaktas vid likvidationsvÀrdering av immateriellatillgÄngar: det diskonterade vÀrdet av framtida kassaflöden, marknadsanalys, externavÀrderingar, försiktighet, nedlagda kostnader, externa hÀndelser och skandaler,branschtillhörighet, inarbetning, igenkÀnningsfaktor, marknadsandel, s.k.

Den 1:a januari 2005 infördes nya redovisningsregler gÀllande företagsförvÀrv. Samtliga svenska börsnoterade företag skall redovisa i enlighet med IFRS 3 FöretagsförvÀrv och IAS 38 Immateriella tillgÄngar. De nya reglerna innebÀr bland annat att varumÀrken och andra immateriella tillgÄngar skall vÀrderas separat frÄn goodwill i balansrÀkningen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka effekten av IAS 38 pÄ svenska företags redovisning av immateriella tillgÄngar, med fokus pÄ varumÀrken. Studien gÀller företagens hantering av varumÀrken vid förvÀrv samt vÀrderingsmetod för dessa.

Bakgrund och problem: Dagens företag bestĂ„r allt mer av immateriella tillgĂ„ngar dĂ„ samhĂ€llet vi lever i har blivit allt mer högteknologiskt och kunskapsintensivt. NĂ€r smĂ„företag vill expandera vĂ€nder de sig vanligtvis till banker för att ansöka om krediter. Det finns dock en stor kritik mot hur banker hanterar utlĂ„ning till smĂ„företag. Överlag Ă€r det vĂ€ldigt svĂ„rt för smĂ„företag att bli beviljade krediter hos banker, speciellt för de smĂ„företag som har en hög andel immateriella tillgĂ„ngar. Vissa forskare menar Ă€ven att det finns skillnader i hur immateriella tillgĂ„ngar bedöms vid kreditbeslut.

Studien belyser skillnader mellan hur bolag med och utan resultatbaserad ersÀttning allokerar goodwill och immateriella tillgÄngar vid rörelseförvÀrv. Studien omfattar noterade bolag pÄ NASDAQ OMX Stockholm. Noterade bolag Àr efter införandet av IASBs redovisningsstandarder i Sverige 2005 skyldiga att vid rörelseförvÀrv identifiera och sÀrredovisa immateriella tillgÄngar frÄn goodwill i linje med IFRS 3. Studien uppmÀrksammar att stora delar av köpeskillingen allokeras till goodwill och att fÄ immateriella tillgÄngar identifieras. Ett av motiven till detta kan finnas inom Positive Accounting Theory dÀr företagsledningen antas handla i egenintresse genom att vÀlja en redovisningsmetod som gynnar resultatet och dÀrmed ocksÄ den personliga ersÀttningen.

Immateriella tillgÄngar har fÄtt en ökad betydelse vid företagsförvÀrv i dagens teknik- och informationsbaserade samhÀlle eftersom de utgör en stor del av ett företags vÀrde (KPMG,2010). NÀr immateriella tillgÄngar har identifierats ska de vÀrderas till verkligt vÀrde ? nÄgot som lÀnge varit omdebatterat pÄ grund av problematiken i att objektivt vÀrdera dessa tillgÄngar (Marton et al., 2008, s. 304). Det stÀller sÄledes högre krav pÄ revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har vÀrderat tillgÄngarna till ett rÀttvisande vÀrde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007).

FrÄn och med 2005 ska svenska börsnoterade bolag anvÀnda sig av IFRS/IAS-regelverken, detta Àr ett steg i den konvergering av redovisningsregler som sker inom EU. Den hÀr uppsatsen behandlar IFRS 3 som rör företagsförvÀrv och IAS 38 som innehÄller regler om immateriella tillgÄngar. Efter en genomgÄng av teori och regelverk ser vi nÀrmare pÄ nÄgra stora svenska företag som gjort förvÀrv efter att de nya reglerna införts, och se hur förÀndringarna pÄverkat företagens redovisning. Detta har vi gjort genom att studera företagens Ärsredovisningar samt i nÄgra fall intervjua insatt personal. Dessutom har vi gÄtt igenom artiklar dÀr bland annat revisorer uttalar sig angÄende tillÀmpandet av i första hand IFRS 3..

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Uppsatsen syftar i första hand till att utreda, analysera och diskutera huruvida den svenska beskattningen vid grÀnsöverskridande överföringar av immateriella tillgÄngar mellan aktiebolag med nÄgon typ av intressegemenskap Àr förenlig med EU-rÀtten. Uppsatsen syftar Àven till att utreda vad som Àr gÀllande rÀtt nÀr det gÀller hur beskattning sker vid grÀnsöverskridande överföringar respektive överföringar inom Sveriges grÀnser samt vilka olika regler som dÄ gÀller och hur de förhÄller sig till varandra. Till sist skall uppsatsen Àven syfta till att försöka ge en sÄ helhetsomfattande bild som möjligt av de lagar och regler som blir relevanta vid överföring av immateriella tillgÄngar..

Bakgrund: I konkurrens om morgondagens konsument kommer sannolikt materiella vÀrden inte rÀcka till. Företag mÄste ocksÄ kunna erbjuda immateriella vÀrden genom upplevelser. Ett sÀtt att göra detta Àr via produktens design. Den företagsekonomiska relevansen understyrks ytterligare av det faktum att lite forskning finns kring immateriellt vÀrdeskapande och design. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att bidra med förstÄelse för hur design kan tillföra immateriella vÀrden till en produkt.