Ett Àmne som idag tar mer och mer plats i media och som bÄde berör och upprör Àr den autonoma vÀnsterrörelsen. Arbetet belyser nÄgra av de mer framtrÀdande grupperingarna, vad de stÄr för samt vilka metoder de Àr villiga att anvÀnda för att framföra sina Äsikter. VÄr uppfattning Àr att vi i polisyrket mÄste kÀnna till grupperingarnas bakgrund för att kunna förstÄ och förutspÄ sammandrabbningar och vÄldsamheter. Under arbetets gÄng har vi valt att anvÀnda oss av insamling av fakta frÄn de berörda gruppernas hemsidor pÄ internet samt tidningsartiklar. FrÄn polishÄll har vi kunnat fÄ till stÄnd bÄde intervjuer och skriftlig information med foton.

Idén till detta examensarbete fick jag nÀr jag skrev magisteruppsatsenInnovatören ochinkubatorntillsammans med Jesper Strandberg pÄ företagsekonomiska institutionen pÄStockholms universitet. Denna uppsats behandlade i vilken grad inkubatorer erbjuder det stödoch den hjÀlp som innovatörerna behöver i realiseringen av sin idé. En av insikterna underarbetet med magisteruppsatsen var att vÄra kunskaper kring patent var bristfÀlliga. I sambandmed denna insikt började idén till detta examensarbete ta sin form. Jag anser att varjecivilingenjör bör besitta grundlÀggande kunskap kring patent och hur dessa kan anvÀndas i syfteatt skaffa sig fördelar.Detta examensarbete Àr tÀnkt att ge studenter som söker grundlÀggande kunskap om hur det Àrmöjligt att anvÀnda sig av patent i sin framtida yrkesroll eller privat.

Uppslaget till vÄr uppsats har framkommit som ett resultat av diskussioner mellan författarna och handledare. Författarna har alla tre en företagsekonomisk bakgrund och har tidigare studerat de företagsekonomiska aspekterna av omrÄdet varumÀrken och renommésnyltning.VarumÀrken och andra immateriella rÀttigheter Àr i dagens samhÀlle ett viktigt omrÄde för företag. Om ett företag kan visa upp ett starkt varumÀrke med ett gott renommé/anseende kan de skaffa sig konkurrensfördelar pÄ marknaden. I och med att det finns ett vinstintresse bland företag sÄ finns alltid risken att andra företag vill utnyttja ett konkurrerande företags goda renommé för egen vinning skull, alltsÄ renommésnyltning.Att detta problem existerar Àr sedan lÀnge kÀnt och det finns idag lagar och praxis som skall skydda företag frÄn att fÄ sitt varumÀrke/renommé felaktigt utnyttjat. VarumÀrken skyddas frÀmst utifrÄn VarumÀrkeslagen (Vml) medan felaktigt utnyttjande av ett företags renommé i reklam eller saluföring skyddas utifrÄn Marknadsföringslagen (MFL).Uppsatsen Àr baserad pÄ de lagar och praxis som tillÀmpas inom omrÄdet otillbörlig marknadsföring, dÄ med renommésnyltning som primÀrt omrÄdet att studera.

Bakgrund: Kontorens utformning pĂ„verkar hur organisationer upplevs internt och externt. Utformningen har förĂ€ndrats genom tiden vilket till viss del beror pĂ„ samhĂ€llsutvecklingen och moden. Aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt Ă€r ett nytt sĂ€tt att utforma kontor pĂ„ och allt fler organisationer vĂ€ljer idag att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt.Syfte: Att skapa förstĂ„else för modets inverkan pĂ„ organisationers utveckling genom att studera implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt. Metod: Studien bygger pĂ„ en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien Ă€r en tvĂ€rsnittsstudie med datainsamling frĂ„n mer Ă€n ett fall. Åtta kvalitativa intervjuer och tvĂ„ observationer har genomförts.

Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p Syfte: Syftet Ă€r att utreda i hur stor utstrĂ€ckning projekt utvĂ€rderas och om det föreligger nĂ„gra skillnader mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Syftet Ă€r Ă€ven att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid utvĂ€rdering och utlĂ€sa eventuella samband mellan utvĂ€rdering av projekt, lĂ€rande och effektivisering. Metod: En positivistisk inriktning gĂ„r att utlĂ€sas som en röd trĂ„d genomgĂ„ende i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkĂ€tundersökning per telefon med projektledare, frĂ„n slumpmĂ€ssigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Övriga branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering. Slutsatser: Vad det gĂ€ller utvĂ€rdering av projekt framkom en viss skillnad mellan IT-Telekom och Övriga branscher. UtvĂ€rdering av projekt sker i regel pĂ„ de flesta företag, men oftare inom IT-Telekom Ă€n inom Övriga branscher, dock inte efter samtliga avslutade projekt.

Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.

Denna uppsats syftar till att ge en redogörelse för de grundsatser som ligger till grund för culpabedömningen i samband med revisorns skadestÄndsansvar enligt ABL samt tillÀmpningen av dessa. Enligt 29 kap 2 § ABL, med hÀnvisning till 29 kap 1 § ABL, ska en revisor som under fullgörandet av sitt uppdrag, av oaktsamhet eller uppsÄtligen, skadar bolaget ersÀtta skadan. Revisorns skadestÄndsansvar delas in internt och externt ansvar med den Ätskillnaden att det vid externt ansvar, som syftar till att skydda tredjeman, krÀvs att revisorn brutit mot ABL, tillÀmplig lag om Ärsredovisning eller bolagsordning. Oaktsamhets-bedömningen bygger pÄ culparegeln varpÄ antingen en fri culpabedömning eller en normativ culpabedömning aktualiseras. Utöver detta finns det enligt Dahlman, konkurrerande culpakriterier som anvÀnds av svenska domstolar i deras avgöranden i skadestÄndsmÄl.

Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgÄngar ska redovisas lÀmnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sÄdana tolkningar görs pÄverkar de finansiella rapporter som nÄr intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och klient. Ett samspel som Àr det sista som sker i den process frÄn att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem Àr det egentligen som bestÀmmer och vilka Àr faktorerna som pÄverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att karaktÀrisera samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som pÄverkar maktpositionerna i samspelet.Metod: Uppsatsen bestÄr av tvÄ delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen pÄ samspelets bÄda parter och dÀrmed ta hÀnsyn till bÄda parternas perspektiv pÄ samspelet.

PrestationsmĂ€tning har stor betydelse för företags lönsamhet. Detta gör att det blir viktigt för företag att utforma mĂ€tningen sĂ„ att den blir motiverande och stödjande. Denna uppsats bygger kring en syntes dĂ€r vi argumenterar att storytelling kan hjĂ€lpa till att skapa effektiviserande och motiverande effekter hos ett prestationsmĂ„ttsystem.Uppsatsen belyser sjĂ€lva verktyget BSC och hur det kan utformas för att bli motiverande för de anstĂ€llda. Även begreppet storytelling beskrivs samt hur det kan anvĂ€ndas för att tydliggöra organisatoriska mĂ„l internt i ett företag. Uppsatsen har en abduktiv abstraktion och en kvalitativ metod.

Bakgrund: Personer inom bankverksamhet konfronteras stÀndigt med behovet av tillförlitliga företagsvÀrderingar. Det finns inte nÄgon vÀrderingsmodell som Àr generellt vedertagen. Det finns ocksÄ alternativa institutioner som utför vÀrdering . Revisorer och deras tjÀnster Àr en grupp som bankerna normalt sett har högre förtroende för. Denna studie fokuserar pÄ hur vÀrderingsmodeller anvÀnds vid vÀrdering och hur resultatet av vÀrderingen anvÀnds för att bedöma andra omstÀndigheter.

Bakgrund: AnvÀndandet av Internet och kommunikationen via sociala medier harökat betydligt och för mÄnga mÀnniskor har det utvecklats till att blien del av vardagen. Detta gÀller Àven medarbetare pÄ ett företag. Företag och organisationer bör ha förstÄelse för och ta hÀnsyn till attsociala medier utgör en viktig kommunikationskanal och inse att deras medarbetare Àr representanter för företaget och fungerar som ambassadörer för varumÀrket.Syfte: Vi vill skapa djupare kunskap för hur sociala medier fungerar som en modern kommunikationskanal och hur det pÄverkar varumÀrken. Vi vill Àven skapa förstÄelse för eventuella motiv till att kontrolleramedarbetares anvÀndande av sociala medier och vilka komplikationer detta kan medföra, bÄde externt och internt.Metod: Uppsatsens ansats Àr abduktiv och vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod. UtifrÄn en semistrukturerad intervjuguide har vi intervjuat fempersoner pÄ olika företag.

Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2005 har redovisning av goodwill visat sig vara ett problematiskt omrÄde rörande redovisning av förvÀrv och nedskrivningar. Studier har visat kopplingar till att tillsynen har inverkan pÄ nedskrivningar. Den svenska tillsynen som sköts av börserna har kritiserats av bÄde börsens övervakningschef sÄvÀl som av Föreningen för god sed pÄ vÀrdepappersmarknaden. Studier har visat att ett starkt tillsynsorgan bidrar till en jÀmnare tillÀmpning av IFRS.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att nÄ klarhet i hur den svenska redovisningstillsynen uppfattas av Large Cap-bolag i Sverige och hur tillsynen pÄverkar bolagens redovisning av goodwill.AvgrÀnsningar: Studien har avgrÀnsats till svenska börsnoterade bolag pÄ Large Cap-listan som redovisar goodwill.Metod: PrimÀrdatan Àr insamlad genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med alla respondenter förutom med en person som intervjuades via ett mejlformulÀr. PrimÀrdatan har sedan indelats i kategorier och analyserats med hjÀlp av tidigare studier inom omrÄdet.Resultat och slutsatser: Uppfattningen av redovisningstillsynen hos de tillfrÄgade respondenterna Àr att tillsynen Àr bristfÀllig i sÀttet granskningen utförs.

För att företag skall kunna konkurrera pÄ stÀndigt förÀnderliga marknader krÀvs att de har kunskap om exempelvis kundbehov, konkurrenter och nya produkter. KÀllor till denna kunskap finns bÄde internt inom organisationer och externt i deras omgivning. BÄde de interna och externa kunskapskÀllorna Àr viktiga, men under de senaste Ären har ett allt större intresse riktats mot de externa kÀllorna, dÄ de har blivit allt viktigare för att organisationer effektivt skall kunna hantera sina affÀrsprocesser.En av de kunskapskÀllorna som ofta nÀmnts Àr Internet och den data som lagras pÄ hemsidor runt om i vÀrlden. Dock Àr det svÄrt att hitta relevant data pÄ Internet pÄ grund av dess omfattning och dynamiska karaktÀr. Det har dÀrför börjat uppkomma nya tekniker för att inhÀmta, strukturera och integrera data frÄn Internet.

SammanfattningE-sport a?r en ny och va?xande bransch, da?r allt fler fo?retag och sponsorer ger sig in pa? omra?det. E-sport a?r inte la?ngre en hobby som bedrivs hemifra?n utan ett fenomen som tagit sig in pa? de stora arenorna. I Sverige va?xer populariteten fo?r den nya sportformen samtidigt som landet huserar ma?nga professionella spelare och lag.Pa? senare tid har de svenska TV-mediekoncernerna: SVT, TV4 Gruppen och MTG, visat ett o?kat intresse fo?r branschen och pa?bo?rjat sina egna e-sportsatsningar da?r de sa?nder matcher, rapporterar fra?n evenemang och har en allma?n bevakning.Syftet med denna underso?kning a?r att utreda hur koncernerna satsar pa? e-sport, vilka utmaningar de sta?r info?r och hur de o?nskar etablera sig pa? marknaden.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervÀrdesskattehÀnseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sÄdan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omstÀndigheter som kÀnnetecknar begreppet .Ekonomisk verksamhet Àr ett av de mest grundlÀggande begreppen inom mervÀrdesskatteomrÄdet och mervÀrdesskattedirektivet. Begreppet Àr av vÀsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida nÄgon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervÀrdesbeskattning. Definitionen Äterfinns i artikel 9 i mervÀrdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet  avses sÄdan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjÀnsteleverantör. HÀr inbegrips bÄde gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och dÀrmed likstÀllda yrken.