At first glance, the group CEO's (koncernchefens) legal position looks easy. It is the CEO?s responsibility to lead and make decisions on matters which affect the entire group, all while defending the company?s best interests. However, when one looks closely at how the Companies Act (Aktiebolagslagen) regulates how a company should organize itself, as well as the options available to manage the group, one rea-lizes that simply appointing a group CEO does not necessarily make the company compatible with the Companies Act. A group CEO threatens to reduce both the Board and CEO's legal administrative districts which are not in accordance with legal and commercial principles.In order to introduce a group CEO it requires a detailed investigation of the group's legal relationships.

Bakgrund och problemdiskussion: De allsvenska klubbarna har i dagsläget möjlighet att redovisa sina externa spelarförvärv på två olika sätt. Antingen genom att kostnadsföra dem direkt i resultaträkningen eller genom att aktivera dem som en immateriell tillgång i balansräkningen. Valet av metod kan ge ekonomiska konsekvenser och jämförbarheten mellan klubbarnas årsredovisningar kan påverkas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka motiv som spelar in när klubbarna väljer metod för redovisning av sina spelarförvärv.Metod: Uppsatsen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt. Vi har använt oss av primärdata i form av intervjuer med allsvenska klubbar samt Svenska Fotbollsförbundet och sekundärdata i form av klubbarnas årsredovisningar. Resultat: Klubbarna har olika motiv till sina val.

Denna fallstudie utreder hur ett företag expanderar via ett innovativt projekt. Genom observationer, intervjuer och återberättelser har studien en etnografisk ansats för att skapa en bild av hur ett sådant projekt kan gå till och hur dess olika processer ser ut. Syftet med studien är att utifrån begreppen: innovation, projekt, projektledning och kunskapsöverföring analysera hur företaget Josephssons genomfört lanseringen av Josephssons Webshop och på vilket sätt det pågående innovativa projektet e?handel genomförs. Författarna har genom en litterär fördjupning av de olika begreppen skaffat sig en teoretisk referensram som sedan använts för att analysera det empiriska materialet.

Syftet med studien är att beskriva och analysera studie- ochyrkesvägledares funktion i samband med elevers övergång från Sfi till andrastudier och arbete. Vidare sätts deras arbete i relation till uppdraget för Sfioch vägledning. Studien är avgränsad så till vida att den endast utgår frånstudie- och yrkesvägledares egen uppfattning om sin funktion och sitt arbete.Studien är kvalitativ, metoden är semistrukturerade intervjuer och urvalet bestårav tio informanter, samtliga utbildade studie- och yrkesvägledare som äranställda som det inom Sfi. Resultatet är att vägledare arbetar med informationoch vägledning individuellt och i grupp. Det finns stora skillnader i resurseroch organisationsstruktur mellan olika verksamheter vilket gör att arbetetuppvisar skillnader i omfattning och inriktning.

Vi avser studera operativa team inom poliskåren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill också undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom området teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillämpat en kvalitativ ansats. Vår huvudsakliga metod för datainhämtning är personliga intervjuer. Vår teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters åtta steg för strategiska förändringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

Intrångsundersökningsreglerna används av rättighetsinnehavare av immateriella rättigheter för att eftersöka information eller handlingar hos en misstänkt intrångsgörare i jakt på bevis för intrångets existens. Om det finns risk för att informationen till exempel kan komma att undanröjas av den misstänkta intrångsgöraren, vilket ofta torde vara fallet, får en intrångsundersökning beviljas utan dennes hörande.Vid en intrångsundersökning finns det en risk att överskottsinformation kommer sökanden tillhanda. Denna överskottsinformation kan i vissa fall utgöra motpartens företagshemligheter. Vid skyndsamma situationer kan därför rättssäkerheten för företagshemlighet ifrågasättas.Denna risk har i praktiken visat sig vara påtaglig, främst vid situationer utan motpartens hörande. Beviskravet har varit enkelt att nå upp till och domstolarnas bedömningar i de enskilda fallen ineffektiva.

Tidigare forskning från andra länder har visat att klass fortfarande är en påverkansfaktor vad gäller avancemangsmöjligheter, medan vi inte har hittat någon tidigare forskning på svensk arbetsmarknad där avancemangsmöjligheter kopplas till klass. Syftet med detta arbete är att undersöka vilken påverkan klass har på upplevda interna samt externa avancemangsmöjligheter, samt att se om det finns några skillnader mellan män och kvinnor vad gäller upplevda avancemangsmöjligheter. Vi fokuserar endast på hur individer upplever sina möjligheter till avancemang, det vill säga frivillig mobilitet uppåt. Vår uppsats bygger på kvantitativa data, där det datamaterial som har använts är från Levnadsnivåundersökningen (LNU) från år 2010. I vår uppsats kommer vi endast att titta på individer som uppbar arbete, samt var i åldrarna 25 till 44 år, vid det tillfället då LNU 2010 genomfördes.

Frågeställning: Vilken uppfattning har bankanställda om begreppet whistleblowing och begreppets användning som metod för internrapportering?Hur tror bankanställda att deras arbetssituation kommer att påverkas av användandet av whistleblowing som internrapportering?Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla förståelsen för anställdas uppfattning om begreppet whistleblowing och användandet av whistleblowing som en metod för internrapportering i den befintliga organisationen och verksamheten.Metod: Studien utfördes med en abduktiv ansats och en kvalitativ undersökning utfördes för datainsamling, det i form av semistrukturerade intervjuer med sju anställda på tre olika banker. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod.Slutsats: Studien visar att flertalet av respondenterna vet om att det finns interna rapportsystem inom organisationen men inte hur de ska använda de om det skulle bli aktuellt. De vet heller inte något om att Finansinspektionen har kommit med nya regler som behandlar just detta. De säger sig vara positiva till att det finns möjlighet till att rapportera internt men skulle helst undvika att behöva rapportera själva om det var möjligt.

Användbarheten av IT-system förbättras ständigt och företag har fokus på att förbättra sina IT-system som företagets kunderna använder då det leder till fler och nöjdare kunder. Annorlunda ser det ut för interna IT-system, alltså datasystem som används av medarbetare och som ska förenkla arbetsuppgifter, effektivisera arbetet eller även möjliggöra att utöva arbetsuppgifter vid en arbetsmiljö på distans. Användbarheten av interna IT-system står inte lika mycket i fokus som användbarheten av kundcentrerade system och istället för att åtgärda brister i användbarheten tvingas medarbetarna att lära sig hantera IT-systemets brister.Utgångspunkten för arbetet var funderingarna över vilken betydelse användbarheten har för ett företag när det gäller interna IT-system vid en arbetsmiljö på distans. Ansatsen var att undersöka om användbarhetsproblem i praktiken leder till att användarna upplever ett IT-system som dåligt i den särskilda situationen av ett arbetsmiljö på distans. I en fallstudie utvärderades ett IT-system som används av försäkringsombud som arbetar på distans med hjälp av en enkätundersökning och användarintervjuar samt hierarkiska uppgiftsanalyser.

Lågkonjunkturen i början av 1990-talet följdes av en kreditåtstramning som ledde till att både små och stora företag fick svårare att erhålla finansiering. Det finns ett betydande samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning och små företag har ett starkt behov av finansiering. Denna studie behandlar attityden till extern finansiering hos små tillväxtföretag. Genom att klargöra detta vill vi öka förståelsen för hur små företag resonerar kring extern finansiering och få fram vilka orsaker som ligger bakom deras val. Till vår hjälp använder vi vår referensram där vi talar om en finansieringsproblematik, en rangordning av olika finansieringsalternativ samt beskriver olika finansieringsmöjligheter. För att besvara uppsatsens problem och syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod.

Bakgrund: Under det senaste decenniet har det skett stora förändringar inom redovisningsområdet.Detta har, i sin tur, lett till att regelverken har blivit för komplicerade för mindre företag.BFN har, på regeringens uppdrag, arbetat fram ett förenklingsprojekt, vars syfte är att samla redovisningsreglernai ett dokument. Vidare innehåller detta projekt många förenklingar och förtydliganden.K2 har bemötts av massiv kritik från olika instanser.Uppsatsen behandlar följande forskningsfrågor:·Vad är den generella uppfattningen av K2 och upplever användarna regelverket som förenklande?· Finns det några anledningar att inte tillämpa K2 i dagsläget?· Medför K2 några skillnader jämfört med gällande regler eller är det allmänna rådet redanpraxis hos mindre företag?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka de befintliga åsikterna om detta regelverk samt undersökaom användningen av K2 reglerna har inneburit en förenklad redovisning för användarnaav det nya regelverket.Metod: Uppsatsen är skriven utifrån ett kvalitativt förhållningssätt och med en induktiv forskningsansats.Primärdata är insamlad genom semistrukturerade intervjuer.Regelverket: De största förändringarna med K2 är att reglerna är samlat i ett komplett dokument.Dessutom innehåller K2 färre redovisningsalternativ. Endast kostnadsslagsindelad resultaträkningtillåts, samt förenklade regler för periodisering och avskrivningar och förbud mot att aktiveraegenupparbetade immateriella tillgångar. Vidare har antalet tilläggsupplysningar minskat kraftigt.Slutsats: Respondenterna är tveksamma till om fler företag kommer att applicera K2 i dagsläget,eftersom resultat av flera pågående projekt kommer att ha inverkan på K2.

Efterbehandling är inom Korsnäs ett samlingsbegrepp på diverse operationer som utförs i syfte att skapa en värdeförädling. Anledningen till varför dessa operationer är nödvändiga grundar sig för det allra mesta i kvalitetsavvikelser. Produkterna kan alltså inte säljas till fullt pris (om dom överhuvudtaget är säljbara) utan att genomgå en efterbehandling. Korsnäs har idag fyra stycken omrullningsmaskiner för efterbehandling vid produktionsenheten i Gävle. Utöver dessa använder sig Korsnäs kontinuerligt också utav extern kapacitet.

Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer påverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen är Eskilstuna kommun som valt att förändra synen på styrning från vertikal till horisontell, från government till governance. Då metagovernance innebär indirekt och informell styrning i pågående processer studerades just en pågående process där tjänstemän under nätverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat från den politiska nivån.Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första delen är en allmänt inriktad respondentundersökning som handlar om de förändrade strukturerna i organisationen.

Den här studiens syfte är att undersöka och jämföra hur förhållanden i tre av Sveriges till synes mest framgångsrika sport eventorganisationer ser ut, baserat på den mest grundläggande och äldsta managementteorin. Studien har genomförts som en kvalitativ metod med sammanlagt sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med respektive chef och en anställd i varje sport eventorganisation för att skapa en helhetsbild av hur förhållandena ser ut i organisationerna.Den framkomna empirin har vi analyserat i förhållande till Fayols managementteori och med utgångspunkt i det har vi sedan diskuterat resultatet. Resultatet ger en bild av hur förhållanden ser ut i respektive organisation. I resultatet framkommer också att organisationerna är lika till stor del, bland annat när det handlar om arbetsfördelning, grad av ansvar bland de anställda, initiativtagande samt känslan av samhörighet i organisationen.Det framkommer även att det finns skillnader mellan organisationerna.

Syfte: Att analysera hur dagligvaruhandeln använder sig av Grön Marknadsföring internt och externt för att positionera sig som ett miljövänligt företag på marknaden.Metod: En deskriptiv undersökning med primärdata i form av personliga intervjuer från de tre största aktörerna inom svenska dagligvaruhandeln.Teori: ?Green Marketing Activities at the Three Levels? har används som modell för att ta reda på hur de olika företagen arbetar med Grön Marknadsföring. Modellen är uppdelad i åtta områden och tre nivåer för Grön Marknadsföring.Slutsats: Samtliga företag vill ta ett miljöansvar, men två av tre ser sig även ha ett ansvar att informera och hjälpa kunder till ett bättre handlande. Två av de tre undersökta företagen är mer inriktade på att bygga ett ekologiskt varumärke medan det tredje företaget är mer inriktad på att upplysa om ekologi. Undersökningen visar dock att alla aktörer har undermåligt arbete med marknadsföringen i butik för att fånga upp kunders ekologiska intresse.