Syftet med vÄr studie Àr att ange och diskutera ett antal effekter för det interna arbetet i ett antal börsnoterade företag som följer koden. VÄr undersökning Àr gjord utifrÄn en deduktiv ansats. För datainsamlingen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Koden Àr generellt sett uppskattad bland företagen, dÀr den framför allt bidrar till en ökad transparens. Kodens frÀmsta nackdel Àr att den kan uppfattas som byrÄkratisk och bidrar till merarbete.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession som har att förhÄlla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som stÄr inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillÀmpning av en textanalytisk modell med fokus pÄ en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer frÄn gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms LÀns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

Traditionellt sett har organisationer ett fokus pÄ vÀrdering av materiella tillgÄngar och mindre hÀnsyn tas till vÀrdering av den immateriella tillgÄngen humankapitalet, d v s det mÀnskliga i organisationen som t ex kunskap, fÀrdighet och kompetens. Ett sÀtt att vÀrdera humankapitalet Àr att ta hjÀlp av externa konsulter. Uppsatsen Àr en studie över hur externa konsulter gÄr tillvÀga vid vÀrdering av humankapitalet och vilka vÀrderingsfaktorer som anvÀnds. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie, baserad pÄ halvstrukturerade intervjuer, och Àr utförd hos tre organisationer, av varierande storlek, som arbetar med att pÄ konsultbasis vÀrdera bl a humankapitalet. Uppsatsens övergripande syfte Àr att identifiera skillnader och likheter bland vÀrderingsfaktorer som anvÀnds vid vÀrdering av humankapital.

Innovation kan anses vara ett nyckelord för svenskt företagande och forskning pekar pÄ att innovation till stor del Àr en frÄga om ledarskap. Att bryta rutiner och vara nytÀnkande Àr centralt. Utmaningen för innovativa ledare ligger dÀrigenom i att skapa ett företag dÀr nytÀnkande sker naturligt. Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera hur innovativt ledarskap utförs i praktiken. DÄ tidigare forskning frÀmst rört stora tillverkningsföretag har denna studie inriktats pÄ smÄ innovativa IT-företag.

Det senaste Äret har jag arbeta med analys av digital mediehantering, digital media som ett informationsverktyg samt tekniken bakom det. ?Hur kan man göra saker mer effektivt?, ?Àr webb-tv nÄgot för Försvarsmakten att anvÀnda sig av i syfte att göra sitt informationsflöde mer effektivt?, bÄde internt och mot allmÀnheten. Föreliggande arbete tar upp tekniken bakom dessa omrÄden, jag försöker Àven förklara hur relativt enkelt det kan vara att integrera dem i en existerande organisation utan att göra dyra omorganisationer. Jag har Àven inventerat AMF och FM media pÄ deras utrustning, teknik och gjort en lista pÄ vad som Àr anvÀndbart och pÄ vad som bör tas bort inför en omstrukturering. Vidare föreslÄr jag var en viss utrustning bör lÀmpligast placeras för att göra mest nytta. Slutligen handlar detta arbete om att skapa en medvetenhet om digital media, och visa exempel pÄ vad man kan göra med denna teknik i en organisation som Försvarsmakten och AMF..

Skuggor har lÀnge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnÀrliga arbete. Skuggor av glas berÀttar inte bara om den yttre formen utan förmedlar Àven nÄgot frÄn glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella Àr ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i vÄra kroppar. Kunskap som vi Ànnu inte greppat med vÄrt intellekt.

Arbetet syftar till att beskriva och analysera de interna effekterna av en omorganisation. Detta bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÄ vi ansÄg att den var den mest relevanta metoden för studien. För att kunna fördjupa sig i Àmnet frÄn nÀra hÄll och bygga undersökningen pÄ Äsikter frÄn de internt berörda parterna. Vi anvÀnde oss av ett flertal organisationsböcker som innehÄller teorier om förÀndring och förÀndringsarbete. Information till empiriska delen av arbetet Àr hÀmtad frÄn intervjuer med personer pÄ ledningsnivÄ men ocksÄ med övriga medarbetarna.

Bakgrund och problem: De senaste Ären har det blivit allt större fokus pÄ immateriella tillgÄngar, specifikt intellektuellt kapital. Problemet Àr att intellektuellt kapital inte uppfyller alla de kriterier som krÀvs för att fÄ tas upp som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen. Företag mÄste dÀrför hitta andra vÀgar att redovisa sitt intellektuella kapital för att bemöta intressenternas informationsbehov samt legitimera sitt börsvÀrde. Idag sker detta genom frivillig upplysning i Ärsredovisningen dÄ inget specifikt regelverk finns tillgÀngligt.Syfte: Syftet Àr att fÄ kunskap om utvecklingen av redovisat intellektuellt kapital i svenska bolag, samt fÄ kunskap om det finns skillnader mellan tjÀnsteinriktade bolag och produktionsinriktade bolag.Metod: Med hjÀlp av datorbaserad innehÄllsanalys studeras tio bolag pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholm för perioden 2008-2012. Sökord har med hjÀlp av relevant litteratur framtagits och anvÀnds för att analysera redovisningen av intellektuellt kapital.Resultat & slutsatser: Resultatet visar att det har skett en ökning av redovisningen inom intellektuellt kapital pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholm.

Ideonföretaget Erysave Àr tvunget att gÄ till en global marknadsplats omedelbart efter produktens fÀrdigstÀllande för att skapa lönsamhet för sin produkt. Ett engagemang i en Strategisk Allians kan leda till en snabb etablering pÄ marknaden. Den stora strategiska frÄgan för företaget Àr nÀr detta skall ske samt hur samarbetet skall utformas. Erysave mÄste inleda ett samarbete med en partner som kan tillhandahÄlla de resurser som företaget saknar internt med mÄlet att stÀrka sin strategiska position pÄ marknaden. För att samarbetet mellan Erysave och den framtida partnern skall bli fruktbart Àr det vÄr bedömning att den öppna relationen mellan Erysave och partnerföretaget mÄste bibehÄllas.

Sedan Ärsskiftet 2005 ska börsnoterade bolag inom EU följa internationell redovisningsstandrad, IFRS och IAS. En förÀndring frÄn tidigare redovisning Àr reglerna för goodwill. FörvÀrv ska redovisas enligt IFRS 3 och hÀr ingÄr goodwill. Numera skrivs inte lÀgre goodwillposten av utan istÀllet prövas den varje Är, enligt reglerna i IAS 36, om det föreligger nÄgot nedskrivningsbehov. Andra förÀndringar Àr ett ökat upplysningskrav vid förvÀrv och att identifierbara immaterilela tillgÄngar ska separeras frÄn goodwillposten och redovisas för sig.

Problem Under det senaste decenniet har belöningssystemets betydelse för företaget kommit i fokus. Man har belyst vikten av belöningssystemet, inte minst som styrmedel utan Àven som konkurrensmedel. Som konkurrensmedel anvÀnds belöningssystemet för att locka till sig och behÄlla kompetent personal. Dessa olika syften borde avspegla sig i belöningssystemets utformning genom att man tillÀmpar olika belöningar och belöningstyper. ProblemfrÄgor Hur avspeglas syftena styrmedel och konkurrensmedel i belöningssystemets utformning? Vilka Àr de belöningstyper som anvÀnds frÀmst för att uppnÄ dessa syften? Syftet med denna uppsats Àr att: ?FÄ en djupare inblick i vilka belöningar som finns för att frÀmja syftena styrmedel och konkurrensmedel.

Bakgrund: Kunskap har pÄ senare Är erkÀnts som en viktig resurs för att uppnÄ konkurrensfördelar. Problemet som företag möter Àr hur den kunskap medarbetarna innehar skall kunna utnyttjas pÄ ett effektivt sÀtt.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utreda hur enskilda teknikinriktade konsultföretag internt kan skapa och sprida, för företaget relevant, kunskap inom organisationen.AvgrÀnsningar: Studien behandlar yrkeskunskap inom tre tekniska konsultföretag i Linköping. Genomförande: Undersökningen har genomförts via 5-8 personliga intervjuer vid vardera av vÄra tre fallföretag.Resultat: En helhetsförstÄelse kring företaget Àr viktigt för medarbetarna för att kunna leverera bra lösningar. HelhetsförstÄelsen uppnÄs genom de fyra kunskaperna och tar frÀmst sin utgÄngspunkt i den tysta kunskapen. Organigrafer tydliggör vart de kontaktytor som möjliggör överföring av tyst kunskap mellan individer finns.

Allt eftersom affÀrsklimatet skiftar frÄn ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir Àven företags intellektuella kapital betydligt viktigare. DÄ intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgÄng i balansrÀkningen, Àr det upp till var och en att frivilligt redovisa sÄdan information, till exempel via sin Ärsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhÀllet, fÄ lÀgre kapitalkostnad och lÀttare att fÄ tag pÄ kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen Àr att bygga en förstÄelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i Ärsredovisningen och varför de gör det. För att uppnÄ detta har företagen pÄ OMXS30-listans Ärsredovisningar analyserats med hjÀlp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har Àven semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, dÄ det Àr ett vÀldigt kvalitativt element och Àr svÄrt att kvantifiera.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetsgivare i Falkenbergs kommun arbetar med rehabilitering idag och deras tankar och attityder kring detta arbete, samt hur de tror att de nya sjukförsÀkringsreglerna kommer att pÄverka rehabiliteringsarbetet. Sex arbetsgivare intervjuades och intervjuerna analyserades kvalitativt. Vid analysen framkom fem delkomponenter i rehabiliteringsarbetet vilka var ansvar, rutiner, samarbete, förÀndring och förbÀttring. Arbetsgivarna upplevde att de hade ett stort ansvar för rehabiliteringsprocessen och att de hade ett bra stöd genom de rutiner som fanns. Samarbetet internt fungerade bra, men det externa samarbetet upplevdes ha vissa brister.

Den ökade konkurrensen mellan bankerna krÀver att de har rÀtt person pÄ rÀtt plats. För att möta kundernas behov mÄste de ha rÀtt koncept som stÄr upp mot konkurrenternas koncept. De anstÀllda inom banken blir ?Bankernas öga ut mot kunderna? och Àr en av de viktigaste delarna i det rÀtta konceptet. För att ha rÀtt person pÄ rÀtt plats Àr det dÀrför viktigt att bankerna har en effektiv rekryteringsprocess.