Entreprenörskap Àr ett begrepp som blir alltmer populÀrt och idag a?r det reglerat att entreprenörskap ska finnas pÄ schemat inom nÀstan alla utbildningar. Begreppet konstnÀr dÀremot Àr ett begrepp som inte Àr lika sjÀlvklart och populÀrt inom utbildningsvÀsendet. Att utbilda sig inom en kreativ industri leder inte alltid till en anstÀllning utan istÀllet uppmuntras det till en egen verksamhet som frilansare. DÄ kultur och ekonomi lÀnge setts som motsatser blir kombinationen av den kreativa skaparen och den strukturerade företagaren inte alltid sjÀlvklar.

Goodwill Àr ett omtvistat Àmne inom redovisning. I dagens samhÀlle har företag haft friheten att kunna vÀlja vilken regel i anknytning till goodwill de vill anvÀnda och det med hÀnsyn till vilket resultat de efterstrÀvar. VÄren 2004 offentliggjorde International Accounting Standard Board en ny standard, IFRS 3 för redovisning av företagsförvÀrv. IFRS 3 gÄr ut pÄ att goodwill inte lÀngre Àr föremÄl för planenliga avskrivningar utan istÀllet ska företag genomföra ett ?impairment test? som innebÀr att företagen genomför en ingÄende analys av goodwillvÀrdet Ärsvis.

Immateriella resurser Ă€r i dagens postindustriella samhĂ€lle organisationens frĂ€msta tillgĂ„ng. I och med att jĂ€mstĂ€lldhet i organisationen kan bidra till verksamhetsutveckling och ökad lönsamhet, kan argumenteras för att jĂ€mstĂ€lldhet Ă€r en immateriell resurs för organisationen. Denna resurs kan mĂ€tas med personalrelaterade nyckeltal, exempelvis JÄMIX. Syftet med studien var att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt JÄMIX anvĂ€nds i organisationer och dĂ€rmed bidra till en ökad förstĂ„else för personalrelaterade nyckeltal med inriktning mot jĂ€mstĂ€lldhet. De organisationer som medverkade i studien hade abonnerat pĂ„ JÄMIX i minst tvĂ„ Ă„r.

Alla prognoser tyder pÄ en explosionsartad ökning för elektronisk handel, företag emellan. Detta stÀller krav pÄ att det tas fram verktyg och tekniker som möjliggör för smÄ och medelstora företag att vara med och handla elektroniskt.XML Àr nÄgot som bedöms ha stora möjligheter att underlÀtta denna process. XML Àr en standard som antogs 1998 av World Wide Web Consortium, W3C. XML Àr ett mÀrksprÄk som anvÀnds för att strukturera data pÄ ett sÀtt som Àr plattforms- och applikationsoberoende. Detta möjliggör för applikationer som har stöd för XML att utbyta information pÄ ett sÀtt som tidigare inte var möjligt.I undersökningen studerar jag fördelar och nackdelar och genomför en kritisk granskning av XML.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur kunskapsintensiva tjÀnsteföretag inom banksektorn kan attrahera nya medarbetare och behÄlla befintlig personal med hjÀlp av Employer Branding.Studien baseras pÄ kvalitativ metodik, bestÄende av djupgÄende intervjuer med tre svenska storbanker; Handelsbanken, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). För att fÄ en mer specialiserad kunskap om fenomenet Employer Branding har Àven Academic Communication intervjuats, som Àr ett marknadsföringsföretag inriktad pÄ denna form av marknadsföring.Ett gediget informationsunderlag gÀllande den externa och interna mÄlgruppens uppfattning av företagens Employer Brand Àr centralt för att utarbeta adekvata Employer Branding-strategier. Under arbetets gÄng Àr det betydelsefullt att kontinuerligt undersöka om associationerna som företagen vill sammankoppla till dess varumÀrke som arbetsgivare, förmedlas, och att anpassa strategierna utefter det. Employer Branding genomförs externt frÀmst genom deltagande pÄ mÀssor och arbetsmarknadsdagar pÄ högskolor och universitet. Det personliga mötet Àr centralt vilket fordrar att de operationellt ansvariga har kunskap om budskapet som ska kommuniceras. Att prioritera vilka aktiviteter som bedrivs skapar ett tydligare Employer Brand.

Insamlingsorganisationer anses ha flera anledningar till att efterstra?va la?ngsiktiga och lo?nsamma relationer med fo?retag. Att tilla?mpa relationsmarknadsfo?ring kan vara ett sa?tt att uppna? detta. Forskningen om relationsmarknadsfo?ring i kontexten av insamlingsorganisationer a?r da?remot begra?nsad.

Tidigare forskning har pÄvisat en signifikant positiv korrelation mellan empati och utbrÀndhet bland personal inom omvÄrdnadsrelaterade yrken. UtbrÀndhet anses överlag vara ett problem inom alla yrken. LÀraryrket kan medföra omtanke om elever samt ansvarstagande och ses ibland som ett mycket stressfyllt arbete. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀrares empatiska förmÄgor gÄr att utpeka som relevanta faktorer vid predicering av utbrÀndhet. Studien uppmÀtte empatisk förmÄga med enkÀtfrÄgor ur Pers Q och nyttjade det validerade instrumentet MBI-GS för att mÀta den sjÀlvupplevda graden av utbrÀndhet.

SmÄ företag har ofta svÄrigheter med att kunna utveckla sin verksamhet. Entreprenöriella företag Àr dock företag som Àr duktiga pÄ att se möjligheter och förstÄ vad som mÄste göras för att utveckla sina konkurrensfördelar. Bristande resurser i olika former anges vanligtvis som orsaker till att företag mÄste bygga nÀtverk för att hÄlla kostnaderna nere. Den hÀr uppsatsen belyser anvÀndningen av personliga nÀtverk i entreprenöriella smÄföretag, samt orsaker till varför och hur de anvÀnds. Metoden bestod av intervjuer i tvÄ fallstudieföretag.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de förÀndringar som IFRS innebÀr för svenska börsnoterade företag. Vi vill Àven analysera dessa förÀndringar och se hur de pÄverkar företagen i verkligheten. En deduktiv ansats har legat till grund för att uppnÄ syftet. Vi har undersökt teorier kring problemen och dÀrefter jÀmfört dessa teorier med det empiriska materialet. Grunden för det empiriska materialet har varit intervjuer med koncernredovisningsansvariga pÄ tre börsnoterade företag och intervjuer med tvÄ auktoriserade revisorer.

Kultur Àr en stor del av samhÀllet och gÄr ofta förbi obemÀrkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmÀrksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jÀmförande studie Àr att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten pÄverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur bÄde ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jÀmförelsen och analysen studeras material frÄn media, hemsidor, Ärsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda pÄ vilket sÀtt omgivningen innebÀr osÀkerheter, möjligheter samt beroenden för de bÄda kulturorganisationerna.

Lagen om finansiell rÄdgivning har i bank- och försÀkringsbranschen stÀllt krav pÄ dokumentation och sÀkerstÀlld teoretisk kompetens.Medlyssning Àr ett verktyg för att internt följa upp att kundmötet uppfyller kraven, samtidigt som det förvÀntas bidra till en utveckling av bÄde rÄdgivaren och kundmötet.Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera fenomenet medlyssning samt identifiera faktorer som kan bidra till att utveckla verktyget.En kvalitativ metod valdes och datainsamlingen genomfördes genom en fokusgruppintervju. Materialet bearbetades och resulterade i fyra kategorier: LÀrandeprocessen, Bedömningen, Medlyssnaren och Framtiden.Studiens viktigaste slutsats Àr att resultatet av medlyssningen Àr avhÀngt vem som genomför den. Det Àr viktigt med ÄtgÀrder avseende nÀrmsta chefs medlyssning, dÀr mÄlkonflikten behöver undanröjas och attityden behöver förÀndras. RÄdgivaren lyfter fram att intresset för att utveckla kundmötet Àr den viktigaste faktorn för att det ska upplevas som meningsfullt.

Det Àr vÀl kÀnt att sjuksköterskor ofta har en hög nivÄ av arbetsrelaterad stress. Syftet meddenna studie var att hitta orsaker till stress hos sjuksköterskor och hur detta pÄverkaromvÄrdnaden av patienter. Studien genomfördes som en litteraturstudie vilken omfattade 12artiklar med varierande metoder och upplÀgg utförda i Europa och Nordamerika. Orsaker tillstress identifierades och tematiserades i tvÄ teman; Hur pÄverkas patienten ochomvÄrdnaden samt Hur pÄverkas sjuksköterskan. Följande huvudsakliga resultat hittades:Hög bemanningsnivÄ visade samband med hög omvÄrdnadskvalitet, hög arbetstillfredsstÀllelseoch lÄg stress.

2005 Ärs Ärsredovisningar Àr de första som Àr anpassade efter att en ny redovisningsstandard, IFRS 3, infördes. IFRS 3 Àr utvecklad av IASB och har bl a medfört en förÀndring i redovisningen av goodwill.Författarna Àmnar undersöka vilka effekter införandet av IFRS 3 har haft pÄ redovisningen av goodwill och vilka tendenser i redovisningen som gÄr att utlÀsa i 2005 Ärs Ärsredovisningar i jÀmförelse med Är 2004. En kvantitativ undersökning av 31 börsnoterade koncerners Ärsredovisningar har genomförts. Som ett komplement till denna undersökning har tvÄ personer med kunskap om redovisning intervjuats.Som teoriunderlag anvÀnds teorin om informationsasymmetri, den FörestÀllningsram för Förberedelse och Presentation av Finansiell Information som anvÀnds av i IASB, IFRS 3 samt IAS 36.Undersökningen har visat att kostnaden för goodwill har minskat vÀsentligt 2005 jÀmfört med 2004 samt att det finns en risk för att internt upparbetad goodwill kommer att redovisas dÄ goodwill vÀrderas enligt de nya reglerna, vilket Àr i konflikt med IAS 38..

Ledningen för försÀkringsbolaget i denna studie arbetar med att implementera ett nytt kommunikationskoncept som vi kallar ?socialt ansvarstagande?. Detta koncept ska förankras, bÄde externt ut mot kund samt internt hos personal. Men hur formas uppfattningar kring identiteten inom ett företag? Syftet för denna uppsats Àr att skapa förstÄelse för hur personalen pÄ försÀkringsbolaget uppfattar vad företaget stÄr för, och dess identitet/identiteter.

Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktÀriserar en företagsledare utifrÄn Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de bÄda teoriernas definitioner gÀllande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar dÀrför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte Àr att studera teoriernas dikotomi gÀllande agenten/stewardens karaktÀr genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och dÀrigenom testa vÄr uppstÀllda hypotes om vad som karaktÀriserar en företagsledare. Studiens resultat gÄr i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktÀr frÀmst definieras av tydliga ansvarskÀnslor mot företaget genom en avvÀgning mellan de intressen som Äterfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar Àven om att beroendeförhÄllanden mellan parter Àr av stor betydelse vid de intresseavvÀgningar som företagsledare gör..