Under fem veckors tid har jag utfört mitt examensarbete på Facebook Data Center i Luleå. Målet med arbetet var att installera ett internt nätverk som skulle ersätta ett annat internt nätverk. Bakgrunden till arbetet är att nätverket som redan existerade i datacentret (innan bygget överlämnades till Facebook i Luleå) hade en omodern nätverksstruktur. I arbetet avsattes tid till inläsning av plattformarna för routrar och switchar. Dessa enheter monterades senare upp i respektive rack.

Länsstyrelsens i Norrbottens län förvaltar statens anläggningar för rennäringens främjande. Anläggningar som staten har ansvaret för enligt svensk-norska renbeteskonventionen, stängsel mot Finland och övriga renskötselanläggningar. Rennäring bedrivs inom Norrbottens län i 32 samebyar varav 15 är fjällsamebyar, nio är skogssamebyar och åtta är koncessionssamebyar. Syftet med rapporten är att utvärdera de upphandlings- och planeringsarbeten som idag genomförs. En fokusering på uppföljningsarbetena har genomförts eftersom denna rutin i dagsläget är bristfällig enligt RRV:s revisionspromemoria.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

Sverige och världen har under de senaste åren fått uppleva en fantastisk högkonjunktur. Det har varit lätt att låna pengar och företagen har gjort fina vinster. I spåren av god tillgång på kapital är företagsförvärv alltid aktuella. En relevant fråga för varje köpare är dock hur ett förvärv skall redovisas. Hur företagsförvärv skall redovisas har avseende noterade bolag genomgått genomgripande förändringar de senaste åren.

Marknadsstrukturen för djursjukvården har förändrats på grund av de riskkapitalbolag som sedan slutet av 2011 började visa starkt intresse och köpte upp ca 85 djursjukhus och djurkliniker runtom i Sverige. Från att ha varit kraftigt decentraliserad har nu djursjukvården på kort tid omstrukturerats till några få stora koncerner som till stor del dominerar branschen. Med detta som bakgrund är det högst aktuellt att skapa en förståelse för vad ägarförändringen och omstruktureringen i den svenska privatdjursjukvårdsbranschen har medfört för effekter på personalens arbetsmiljö i de riskkapitaluppköpta företagen. Tidigare forskning har visat att företagsuppköp har effekter för personalens arbetsmiljö. De effekter som studeras är personalens upplevelse av arbetsuppgifter, arbetsbelastning, engagemang, arbetsplatsbyte, rekrytering och uppsägning efter riskkapitalbolagens uppköp.

Enligt bokföringslagen (1999:1078) är samtliga svenska företag skyldiga att föra bokföring. Vid start av ett företag är därför en av de första frågorna vem som ska sköta den löpande bokföringen. Valet står mellan att sköta bokföringen internt eller att vända sig till en bokföringsbyrå. Vi ämnar kartlägga hur små handelsbolag organiserar sin redovisningsfunktion och utreda motiven till bolagsägarnas val. Studien berör icke-revisionspliktiga handelsbolag inom Stockholms län.

I en hårt konkurrensutsatt internationell marknad som kretskortstillverkning gäller det att vara effektiv. Därför tog ledningen för Ericsson Katrineholm under år 2005 beslut att Lean Production skulle införas i verksamheten. Den ökade fokuseringen på produktivitet ledde till att flera problem kopplat till ytmonteringslinorna på avdelningen Module Production & Engineering identifierades. Avdelningen fann att ställarbetet mellan olika produkttyper genererade onödigt långa produktionsstopp som i sin tur begränsade avdelningens möjlighet att minska batchstorlekarna. Syftet med examensarbetet har därför varit att reducera ställtiden mellan olika produkttyper vid ytmonteringslinan för volymproduktion. Detta ska i sin tur nås genom att framställa och implementera ett antal förbättringsförslag. Arbetet har i huvudsak varit av kvalitativ art, med kvantitativa inslag som underlag för ABC-klassificeringen samt uppföljning och tolkning av den genomsnittliga ställtidens utveckling under år 2006. Analysen har genomförts i enighet med SMED-metodik där internt och externt ställarbete vid ytmonteringen först kartlagts innan ett antal förslag lagt fram för att förbättra de olika aspekterna av ställarbete.

Syftet med denna studie var att beskriva hur fysiskt aktiva personer som fått diagnosen TIA var. Frågeställningarna rörde vilka aktiviteter studiedeltagarna ägnade sig åt, hur de upplevde sin hälsa, begränsande faktorer, eventuell förändring av aktivitetsvanor, samt om deltagarna fått råd om fysisk aktivitet. Som metod valdes enkätundersökning och 195 enkäter skickades till personer som sökt Universitetssjukhuset Örebro 2007 och fått diagnosen TIA. Resultat: Svarsfrekvensen, efter externt och internt bortfall, blev 74 %. Mer än hälften av de 144 studiedeltagarna var fysiskt aktiva mindre än 30 minuter/dag.

Syftet med föreliggande undersökning är dels att undersöka hur företag inom den högteknologiska branschen arbetar med employer branding för att ses som attraktiv för potentiella framtida arbetstagare. Dels syftar även undersökningen till att få kunskap om vad ingenjörsstuderande, inom det för dessa högteknologiska företag intressanta utbildningar, finner attraktivt hos en framtida arbetsgivare. Metoden för undersökningen är därför både kvalitativ genom intervjuer och kvantitativ genom enkäter. Resultaten från undersökningen visar att företagen aktivt arbetar med att synas, differentiera sig från konkurrenterna, ses som relevanta och uppfylla psykologiska kontrakt. De har insett vikten av att arbeta med employer branding för att kunna kompetenssäkra i ett tidigt stadie. De arbetar både internt samt externt för att bygga upp ett starkt employer brand som kommer skapa attraktion hos potentiella framtida arbetstagare.

Idag upplever många företag att de befinner sig i en konkurrensutsatt miljö vilket har lett till att det blivit allt viktigare att skapa sig konkurrensfördelar på marknaden. En konkurrensfördel kan vara att ha ett starkt varumärke och detta kan fås genom att arbeta med att förstärka det interna varumärket. Detta läggs det extra fokus på inom tjänsteföretag då de arbetar med att skapa långsiktiga relationer med sina kunder men även med de anställda. Medarbetarna spelar en betydande roll då de genom sin interaktion kan påverka kunder och andra intressenters förhållningssätt till organisationen och dess varumärke. Om det interna varumärkesarbetet är bristande och de anställda inte förstår och accepterar visionerna som ska förmedlas blir det svårt att förmedla varumärket till de externa intressenterna.

Syftet med denna studie var att beskriva hur fysiskt aktiva personer som fått diagnosen TIA var. Frågeställningarna rörde vilka aktiviteter studiedeltagarna ägnade sig åt, hur de upplevde sin hälsa, begränsande faktorer, eventuell förändring av aktivitetsvanor, samt om deltagarna fått råd om fysisk aktivitet. Som metod valdes enkätundersökning och 195 enkäter skickades till personer som sökt Universitetssjukhuset Örebro 2007 och fått diagnosen TIA. Resultat: Svarsfrekvensen, efter externt och internt bortfall, blev 74 %. Mer än hälften av de 144 studiedeltagarna var fysiskt aktiva mindre än 30 minuter/dag.

Syftet med studien är att undersöka Stockholms och Göteborgs platsmarknadsföringsstrategier. Det görs utifrån tre frågeställningar. Intentionen med dessa är att studera städernas motivering till respektive platsmarknadsföringsstrategi, vilka arbetet främst riktas mot och hur det strategiska arbetet rationaliserats. De teoretiska perspektiv som används i studien kommer dels från ett normativt och dels från ett normkritiskt perspektiv. Undersökningen har operationaliserats med semi-strukturerade intervjuer.

Denna uppsats behandlar effektivitetsmätning inom Vägverket. Syftet är att analysera sammansättningen av effektivitetsmått och hur dessa prioriteras bland de mått som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av Vägverkets effektivitetsmått undersöks och analyseras utifrån dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen är av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen eftersträvas. Måtten är erhållna från Vägverket, kompletterande måttinformation är insamlad från personal på Vägverket samt från dess mål och måttdatabas.

Syftet med denna studie är å ena sidan att öka förståelsen för medarbetarnas upplevelser av att bära arbetskläder i publika organisationer, å andra sidan att öka förståelsen för arbetsklädernas betydelse ur ett organisatoriskt perspektiv. Området verkar vara relativt outforskat men kläder inom organisationer verkar kunna symbolisera yrkesrollen och socialisera in medarbetarna i den. Vidare verkar kläderna kunna osynliggöra det normativa könet samt agera symbol både internt, vid konflikter, samt som en urvalsstrategi vid rekrytering. Studiens teoretiska grund utgörs av sociologiska och socialpsykologiska teorier. Här återfinns bland annat Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv, Bourdieus (1986; Miegel & Johansson, 2002) tankar om symboliska uttrycksmedel samt Hochschilds (2003) begrepp rörande känsloarbete.

Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer.