Begreppet managementkonsult har visat sig vara diffust och vad professionen innebär ärsvårt att definiera. Det faktum att managementkonsulter i princip säljer ett löfte om vadde ska leverera gör att förmågan att inge förtroende är en viktig egenskap hos en konsult.I denna studie undersöker vi hur den svenska managementkonsultbranschen ser ut ochvilken betydelse förmågan att skapa förtroende har. Genom en fallstudie på företagetReforce har vi kunnat analysera vilken position ett litet managementkonsultföretag, utanett känt och väletablerat varumärke, kan ha på marknaden samt vilka aspekter sompåverkar deras förmåga att inge förtroende.I kartläggningen av den svenska managementkonsultmarknaden framkommer att deföretag som agerar på marknaden idag kan delas in i tre huvudsakliga kategorier;amerikanska, semiamerikanska och svenska företag. Det har visat sig att de olikakategorierna skiljer sig åt bland annat i avseende på vilka primära tjänster de erbjuder ochpå vilket sätt de arbetar. Managementkonsultbranschen är kunskapsintensiv och någotsom därför har uppmärksammats i denna studie är att företagen inte endast konkurrerarom kunder utan också om bra personal.

Bakgrund: Denna uppsats handlar om hur företag ska kunna attrahera framtida kompetens med en ny varumärkesstrategi. ?Employer Branding? är namnet på denna strategi och beskrivs av konsulter som ett medel för företag att via en genomtänkt varumärkesstrategi profilera företaget på kompetensmarknaden. Grunderna i en Employer Branding-strategi innefattar följande aspekter: att kunna attrahera och behålla den bästa kompetensen samt att ena företaget kring sin vision och kultur. Vi har i denna uppsats undersökt och definierat vad en Employer Branding-strategi innebär och hur begreppet kan ställas i relation till existerande teorier.

Radio Frequency Identification (RFID) är en teknik som enligt många utsetts till framtidens teknologi inom Supply Chain Management. Detta då RFID, utan involvering av människan och utan behov av fri sikt, på distans kan utföra effektiva identifieringar av objekt. Det har emellertid, genom forskning, uppmärksammats problem med RFID och dess i vissa fall bristfälliga ändamålsenlighet inom logistiska sammanhang. Utifrån de möjligheter och hot som RFID innebär, har detta examensarbete kritiskt undersökt hypotesen: "Logistiska RFID-implementeringar är lönsamma och tillförlitliga". Analysen grundar sig på ett arbete genomfört vid Volvo Car Corporation (Volvo) i Göteborg och Olofström, där ett pilotförsök med RFID- utrustning för lång avläsningsdistans installerats och processeffektivitetsstudier fullföljts.

När IAS 40 infördes den första januari 2005, för börsnoterade bolag, fördes diskussioner i samband med införandet. Diskussionerna handlade om huruvida alla företag skulle redovisa till verkligt värde eller anskaffningsvärde och hur rättvisande årsredovisningarna skulle vara i jämförelse med tidigare. Om företag tillämpar olika varianter av värderingsalternativ, kan inte harmonisering av redovisning ske. Uppsatsens undersökningsfrågor är: ? Vilka problem har fastighetsbolagen upplevt vid införandet av standarden IAS 40? ? Vad för påverkan har användningen av verkligt värde haft på fastighetsförvaltnings eget kapital och vinst? ? Värderas bolaget internt eller externt av kvalificerade fastighetsvärderare vad gäller deras fastighetsbestånd? ? Hur uppfattar fastighetsbolagen harmonisering av redovisningsprinciper? Syftet med uppsatsen är att redogöra för vad övergången från RR 24 till IAS 40 har inneburit för fastighetsbolagen och deras värdering av förvaltningsfastigheter.

Hållbar utveckling är en viktig fråga för samhället där företag har en betydande roll vad gäller arbetet med att möta framtida utmaningar. Miljöpåverkan, fattigdom och finansiella kriser är några problem som samhället, företag och konsumenter blivit medvetna om och tillsammans kan göra en insats för. Företag är stora aktörer runt om i världen och därför är det viktigt ta ansvar, varför studien ämnar uppmärksamma insatser företag gör.Ett hjälpmedel för att mäta och kommunicera hållbar utveckling är riktlinjerna som Global Reporting Initiative (GRI) bistår med. I Sverige är det ännu endast lagstadgat för statliga bolag att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Trots detta är tillämpningen av dessa riktlinjer bland svenska börsnoterade företag hela 91 procent.

Problem: Idag har de flesta detaljhandelsföretag någon form av kundklubb för att stärka banden mellan sig och sina kunder. Men skapar kundklubbar lojala kunder per automatik, eller krävs det mer än vad de flesta företag erbjuder idag? IKEA Family är en av de kundklubbar som funnits längst och på varuhuset i Älmhult upplever man inte att potentialen med kundklubben utnyttjas fullt ut då relationerna med medlemmarna inte utvecklas i önskvärd utsträckning. I detta arbete undersöks huruvida detta beror på konceptuella brister, val av strategi eller implementeringen av konceptet på varuhusnivå eller om det finns andra förklaringar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån vår fallstudie på IKEA-varuhuset i Älmhult, samt med hjälp av utvalda teorier kring lojalitet, relationsmarknadsföring och strategi, skapa förståelse för hur en kundklubbsstrategi bör utformas och förverkligas samt visa på vilka problem som kan uppstå.

Bakgrund: Efter ett flertal större bolagsskandaler runt om i världen har en förtroendekris skapats på kapitalmarknaden. För att återskapa förtroendet har flera nya regler och rekommendationer instiftats som internationella börsbolag nu krävs efterleva. Ett led i de nya rekommendationerna är att noterade bolag i USA och England skall inrätta revisionsutskott. I dessa länder är det styrelsen, som i stor utsträckningen är anställda av bolaget, som utser revisorerna. Instiftande av revisionsutskott utgör därmed en säkerhet mot att företagsledningen skaffar sig obehörigt inflytande över revisionen.

Syftet med denna rapport har varit att analysera den reella återkopplingen och utvärderingar som gjorts vid takras vintern 2009/2010. Metoden är en kvalitativansats med semistrukturerade intervjuer samt analys av utvärderingar och insatsrapporter gjorda under vintern 2009/2010. Genom intervjuer på den sociotekniska individnivån söks svaren kring hur individen upplevt erfarenhetsåterföringen, tillsyn, och egenkontroll vid takras inom den kommunala verksamheten. Insatsrapporter, arbetsmaterial och andra genomförda utvärderingar har även legat till grund för analysen. Frågeställningar som väglett i arbetet har varit: Hur togs erfarenheter från takrasen tillvara i samhället? Hur uppfattar individen som varit aktörer vid händelsen att erfarenheten hanterats?  Urvalet är ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval.

En ökad textilkonsumtion har lett fram till en problematik kring miljöpåverkan på grund av den ökade mängden använda textilier som ska hanteras efter produkternas död. För att ta till vara på de dyrbara resurser som har använts för att skapa textila produkter, har intresset för återvinning av textila fibrer ökat. Forskningen inom återvinning av bomullsfibrer har däremot inte kommit tillräckligt långt för att produktion av återvunna fibrer av hög kvalité ska kunna göras storskalig. Detta speciellt eftersom problem med exempelvis blandfibrer och separerbarhet försvårar arbetet. Det finns förändringar som kan göras av modeföretag i produktutvecklingsfasen redan idag, vilka kan underlätta återvinningsprocessen och syftar till att skapa ett slutet system i framtiden.

Denna hermeneutiska studie är utförd på uppdrag av Gävle Hamn. Gävle kommun som ägare av Gävle Hamn via Gävle Stadshus har som målsättning att hamnen skall bli regionens logistiknav. De investeras i både infrastruktur och maskinpark, för att kunna expandera och göra det möjligt för hamnen att bli den tillväxtmotor i regionen som ägaren hoppas på.Expansionen av Gävle hamn och dess verksamhet skall på sikt leda till att fler företag etablerar sig i Gävle hamn och i dess närliggande område. Det i sin tur kommer att medföra fler arbetstillfällen, kommuninvånare och företagsetableringar. Gävle kommuns tillväxtprogram har som målsättning att bli fem procent bättre år 2007 i förhållande till år 2004.Faktorer som internationalisering av ekonomin med ökad globalisering av marknader, snabb teknologisk utveckling, ökad miljöhänsyn och en ständig strävan efter hållbar utvecklig, medför att många företag möter en ökad konkurrens, samtidigt som privatiseringar, avregleringar och minskade resursramar ställer hårdare ekonomiska krav på offentliga verksamheter.

Problem: Idag har de flesta detaljhandelsföretag någon form av kundklubb för att stärka banden mellan sig och sina kunder. Men skapar kundklubbar lojala kunder per automatik, eller krävs det mer än vad de flesta företag erbjuder idag? IKEA Family är en av de kundklubbar som funnits längst och på varuhuset i Älmhult upplever man inte att potentialen med kundklubben utnyttjas fullt ut då relationerna med medlemmarna inte utvecklas i önskvärd utsträckning. I detta arbete undersöks huruvida detta beror på konceptuella brister, val av strategi eller implementeringen av konceptet på varuhusnivå eller om det finns andra förklaringar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån vår fallstudie på IKEA-varuhuset i Älmhult, samt med hjälp av utvalda teorier kring lojalitet, relationsmarknadsföring och strategi, skapa förståelse för hur en kundklubbsstrategi bör utformas och förverkligas samt visa på vilka problem som kan uppstå.

Examensarbetet har utförts under hösten 2004, inom ämnesområdet Logistik vid Linköpings Tekniska Högskola, på Volvo Aero Corporation i Trollhättan. Företagets verksamhet består av utveckling och tillverkning av komponenter och reservdelar till, samt montering och underhåll av civila och militära flygplansmotorer. Volvo Aero har haft problem med hög kapitalbindning och har mycket artiklar med låg lageromsättningshastighet. Ett höjt tryck från koncernledningen på en ökad lageromsättningshastighet samtidigt med en volymuppgång har medfört en önskan om fler artiklar i lager och produktion på artiklar med hög efterfrågan. För att klara denna volymuppgång och samtidigt öka lageromsättningshastigheten måste de ta bort den del av lagret med lägst rörlighet, vilket har föranlett denna studie.

Syftet med den här undersökningen är att beskriva och analysera vilka fördelar och nackdelar det finns med att utkontraktera en transportplaneringsprocess till en extern part. Undersökningen genomfördes på uppdrag av BT-Europe i Mjölby på avdelningen som ansvarar för distribution av produkter och reservdelar. BT är i grunden ett svenskt företag som startade sin verksamhet 1946 och är idag världsledande tillverkare av eldrivna lagertruckar. År 2000 förvärvades BT av Toyota och detta skapade en världsledande konstellation inom truckbranschen.Bakgrunden till undersökningens syfte är att arbetet med att effektivisera och förbättra transportplaneringsprocessen inom BT har blivit eftersatt på grund av den kraftiga produktionsökningen de senaste 5 åren. Detta har lett till stigande kostnader för distribution av färdiga produkter och reservdelar.I dagsläget finns inget centralt kontrollorgan över transportplaneringsprocessen på BT utan all transportplanering av produkter och reservdelar till truckar, sker lokalt på varje marknadsbolag i Västeuropa.

Sedan 1 januari 2005 har stora delar av världen förändrat sin redovisningsprincip till IFRS som har utformats av IASB.  Införandet innebar en rad förändringar.  IFRS infördes på grund av att kapitalmarknaderna växer sig allt större samt starkare, vilket kräver att en harmonisering av redovisningsprinciper är att eftersträva. Förändringar som IFRS/IAS medförde i form av regleringar är bland annat IFRS 3, IAS 36 samt IAS 38. IFRS förändrade så att goodwill årligen skulle omprövas för att fastställa dess verkliga värde, istället för att årliga avskrivningar som tidigare var fallet. IFRS förändrade hur immateriella tillgångar skulle redovisas däribland redovisningen av goodwill. Goodwill är en nutidsbetalning för framtida prognostiserade kassaflöden. Tillgångsposten goodwill utsätts ständigt för påverkan av såväl externa som interna påverkningar. Externa i form av bolagsmarknadens ständiga förändring och internt av ett potentiellt underliggande egenintresse utifrån bolagsledningen.

För företag som är verksamma inom distributions- och lagringsbranschen är logistik ett centralt begrepp. Logistik kan ses som läran om effektiva materialflöden. Materialflöden i försörjningskedjor sker dels internt i verksamheten och dels genom transporter mellan leverantörer och kunder. I ett logistiksystem är det oftast transporter som har störst negativ miljöpåverkan, men transporter medför även kostnader vilket kräver planering av resursanvändningen. Planeringen sker på olika nivåer och några av de besluten handlar om att sträva efter ökad fyllningsgrad i transportmedlet och konsolidering av leveranser.