Sökresultat:
808 Uppsatser om Internt kabelnät - Sida 25 av 54
En vÀg att nÄ livslÄngt lÀrande
I denna uppsats har jag försökt fÄ en uppfattning om hur kommun X skulle kunna anvÀnda sina studie- och karriÀrvÀgledare som en resurs för att utveckla personalutvecklingsarbetet gÀllande kommunens anstÀllda. UtifrÄn tankar om att samhÀllsresurser mÄste anvÀndas pÄ ett effektivt sÀtt och att vi alla mÄste vara mer flexibla i vÄra arbeten. DÄ mÄste förutsÀttningar finnas för att ha beredskap för, samt en vilja till, förÀndring. Med samhÀllsresurser menas frÀmst, i det hÀr fallet, mÀnniskor anstÀllda i kommun X.
Syftet med arbetet Àr att undersöka hur kommun X arbetar med personal- och
verksamhetsutveckling i stora drag.
Unga, arga och missnöjda : den autonoma vÀnsterrörelsen
Ett Àmne som idag tar mer och mer plats i media och som bÄde berör och upprör Àr den autonoma vÀnsterrörelsen. Arbetet belyser nÄgra av de mer framtrÀdande grupperingarna, vad de stÄr för samt vilka metoder de Àr villiga att anvÀnda för att framföra sina Äsikter. VÄr uppfattning Àr att vi i polisyrket mÄste kÀnna till grupperingarnas bakgrund för att kunna förstÄ och förutspÄ sammandrabbningar och vÄldsamheter. Under arbetets gÄng har vi valt att anvÀnda oss av insamling av fakta frÄn de berörda gruppernas hemsidor pÄ internet samt tidningsartiklar. FrÄn polishÄll har vi kunnat fÄ till stÄnd bÄde intervjuer och skriftlig information med foton.
VĂ€gen tillbaka - en studie av Reputation Repair
Företags renommé uppmÀrksammas allt mer, bÄde inom nÀringslivet och bland forskare. BÄda grupperna verkar vara överens om att ett gott renommé Àr en stor konkurrensfördel, och mycket forskning finns om vad ett renommé bestÄr av och hur det bör förvaltas. DÀremot verkar det finnas fÄ undersökningar om hur ett renommé kan repareras efter att det har blivit skadat, trots att detta borde vara en viktig frÄga för företag. Syftet med vÄr uppsats Àr att analysera omrÄdet ?Reputation Repair?, det vill sÀga förstÄ vad som krÀvs av företag för att ÄterupprÀtta ett skadat renommé.
Ănnu ett mode? : ĂvergĂ„ngen till aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt
Bakgrund: Kontorens utformning pĂ„verkar hur organisationer upplevs internt och externt. Utformningen har förĂ€ndrats genom tiden vilket till viss del beror pĂ„ samhĂ€llsutvecklingen och moden. Aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt Ă€r ett nytt sĂ€tt att utforma kontor pĂ„ och allt fler organisationer vĂ€ljer idag att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt.Syfte: Att skapa förstĂ„else för modets inverkan pĂ„ organisationers utveckling genom att studera implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetssĂ€tt. Metod: Studien bygger pĂ„ en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien Ă€r en tvĂ€rsnittsstudie med datainsamling frĂ„n mer Ă€n ett fall. Ă
tta kvalitativa intervjuer och tvÄ observationer har genomförts.
UtvĂ€rdering av projekt: IT-Telekom gentemot Ăvriga branscher
Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p
Syfte: Syftet Àr att utreda i hur stor utstrÀckning projekt utvÀrderas och om
det föreligger nĂ„gra skillnader mellan IT-Telekom och Ăvriga branscher. Syftet
Àr Àven att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid
utvÀrdering och utlÀsa eventuella samband mellan utvÀrdering av projekt,
lÀrande och effektivisering.
Metod: En positivistisk inriktning gÄr att utlÀsas som en röd trÄd genomgÄende
i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkÀtundersökning per telefon med
projektledare, frĂ„n slumpmĂ€ssigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Ăvriga
branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering.
Slutsatser: Vad det gÀller utvÀrdering av projekt framkom en viss skillnad
mellan IT-Telekom och Ăvriga branscher. UtvĂ€rdering av projekt sker i regel pĂ„
de flesta företag, men oftare inom IT-Telekom Ă€n inom Ăvriga branscher, dock
inte efter samtliga avslutade projekt.
Investeringar och l?nsamhet i privata n?ringslivet
Syftet med denna studie ?r att belysa om ett samband p? kort sikt finns mellan l?nsamhet och investeringsniv? i det privata n?ringslivet. ?tta industrigrenar med f?rmodat h?ga investeringsbehov har valts ut f?r huvudstudien och inkluderar stora nationer inom den Europeiska Unionen. ?tta andra industrigrenar har valts ut f?r en k?nslighetsanalys.
Culpabedömning i samband med revisorns skadestÄndsansvar enligt ABL
Denna uppsats syftar till att ge en redogörelse för de grundsatser som ligger till grund för culpabedömningen i samband med revisorns skadestÄndsansvar enligt ABL samt tillÀmpningen av dessa. Enligt 29 kap 2 § ABL, med hÀnvisning till 29 kap 1 § ABL, ska en revisor som under fullgörandet av sitt uppdrag, av oaktsamhet eller uppsÄtligen, skadar bolaget ersÀtta skadan. Revisorns skadestÄndsansvar delas in internt och externt ansvar med den Ätskillnaden att det vid externt ansvar, som syftar till att skydda tredjeman, krÀvs att revisorn brutit mot ABL, tillÀmplig lag om Ärsredovisning eller bolagsordning. Oaktsamhets-bedömningen bygger pÄ culparegeln varpÄ antingen en fri culpabedömning eller en normativ culpabedömning aktualiseras. Utöver detta finns det enligt Dahlman, konkurrerande culpakriterier som anvÀnds av svenska domstolar i deras avgöranden i skadestÄndsmÄl.
Möjliggörande prestationsmÀtning : En fallstudie av SF bio AB och sammanlÀnkningen mellan balanserat styrkort och storytelling
PrestationsmĂ€tning har stor betydelse för företags lönsamhet. Detta gör att det blir viktigt för företag att utforma mĂ€tningen sĂ„ att den blir motiverande och stödjande. Denna uppsats bygger kring en syntes dĂ€r vi argumenterar att storytelling kan hjĂ€lpa till att skapa effektiviserande och motiverande effekter hos ett prestationsmĂ„ttsystem.Uppsatsen belyser sjĂ€lva verktyget BSC och hur det kan utformas för att bli motiverande för de anstĂ€llda. Ăven begreppet storytelling beskrivs samt hur det kan anvĂ€ndas för att tydliggöra organisatoriska mĂ„l internt i ett företag. Uppsatsen har en abduktiv abstraktion och en kvalitativ metod.
Det sociala varumÀrket : - hur medarbetares anvÀndande av sociala medier pÄverkar varumÀrket
Bakgrund: AnvÀndandet av Internet och kommunikationen via sociala medier harökat betydligt och för mÄnga mÀnniskor har det utvecklats till att blien del av vardagen. Detta gÀller Àven medarbetare pÄ ett företag. Företag och organisationer bör ha förstÄelse för och ta hÀnsyn till attsociala medier utgör en viktig kommunikationskanal och inse att deras medarbetare Àr representanter för företaget och fungerar som ambassadörer för varumÀrket.Syfte: Vi vill skapa djupare kunskap för hur sociala medier fungerar som en modern kommunikationskanal och hur det pÄverkar varumÀrken. Vi vill Àven skapa förstÄelse för eventuella motiv till att kontrolleramedarbetares anvÀndande av sociala medier och vilka komplikationer detta kan medföra, bÄde externt och internt.Metod: Uppsatsens ansats Àr abduktiv och vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod. UtifrÄn en semistrukturerad intervjuguide har vi intervjuat fempersoner pÄ olika företag.
Webfarming : En studie av möjligheter och problem
För att företag skall kunna konkurrera pÄ stÀndigt förÀnderliga marknader krÀvs att de har kunskap om exempelvis kundbehov, konkurrenter och nya produkter. KÀllor till denna kunskap finns bÄde internt inom organisationer och externt i deras omgivning. BÄde de interna och externa kunskapskÀllorna Àr viktiga, men under de senaste Ären har ett allt större intresse riktats mot de externa kÀllorna, dÄ de har blivit allt viktigare för att organisationer effektivt skall kunna hantera sina affÀrsprocesser.En av de kunskapskÀllorna som ofta nÀmnts Àr Internet och den data som lagras pÄ hemsidor runt om i vÀrlden. Dock Àr det svÄrt att hitta relevant data pÄ Internet pÄ grund av dess omfattning och dynamiska karaktÀr. Det har dÀrför börjat uppkomma nya tekniker för att inhÀmta, strukturera och integrera data frÄn Internet.
E-sportens utsikter i svenska TV-mediekoncerner
SammanfattningE-sport a?r en ny och va?xande bransch, da?r allt fler fo?retag och sponsorer ger sig in pa? omra?det. E-sport a?r inte la?ngre en hobby som bedrivs hemifra?n utan ett fenomen som tagit sig in pa? de stora arenorna. I Sverige va?xer populariteten fo?r den nya sportformen samtidigt som landet huserar ma?nga professionella spelare och lag.Pa? senare tid har de svenska TV-mediekoncernerna: SVT, TV4 Gruppen och MTG, visat ett o?kat intresse fo?r branschen och pa?bo?rjat sina egna e-sportsatsningar da?r de sa?nder matcher, rapporterar fra?n evenemang och har en allma?n bevakning.Syftet med denna underso?kning a?r att utreda hur koncernerna satsar pa? e-sport, vilka utmaningar de sta?r info?r och hur de o?nskar etablera sig pa? marknaden.
Malmö ? en kunskapsstad i kris
Under senare Är har medier vÀrlden över bevakat Malmö, och beskrivit staden som kriminell och vÄldsam. PÄ ledar- och debattsidor har kritik frÀmst riktats mot stadens kommunalrÄd Ilmar Reepalu, men Àven mot polisen i Malmö, Malmös skolvÀsende och den svenska regeringen. I sin bevakning framstÀller medier Malmö som en stad i kris, dÀr förtroendet för Malmös politiska styre Àr lÄgt. Parallellt med denna mediebevakning pÄgÄr det inom Malmö stad ett internt arbete med storytelling för kommunanstÀllda. Syftet med detta arbete Àr att stÀrka vi-kÀnslan hos de anstÀllda och förÀndra bilden av staden.Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur krisen i Malmö framstÀlls pÄ ledarsidorna i fem svenska dags- och kvÀllstidningar, och hur dessa framstÀllningar kan pÄverka bilden av staden.
En fallstudie i hur nyckeltal anvÀnds i verksamhetsstyrningen av ett Äkeriföretag
Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ett Äkeriföretag anvÀnder sig av nyckeltal i verksamhetsstyrningen samt utveckla nya tÀnkbara nyckeltal för att effektivisera verksamhetsstyrningen. Metod: I vÄr fallstudie har vi har valt oss att anvÀnda den kvalitativa metoden.  TillvÀgagÄngssÀttet bygger pÄ den hermeneutiska tolkningen. Underlaget till fallstudien har samlats in genom intervjuer med GÀvle fjÀrrfrakts ekonomiansvarig. Information har Àven samlats in frÄn litteratur som sedan har sammankopplats med den empiriska undersökningen som ligger till grund för vÄr analys.   Resultat & Slutsats: Ett flertal nyckeltal anvÀnds hos fallföretaget.
Hur CSR kan bidra till skapandet av motivation hos anstÀllda : en fallstudie av livsmedelsbutiken ICA Torgkassen i Uppsala
En ökad miljömedvetenhet har bidragit till en ökad efterfrÄgan pÄ företag som tar miljöansvar. Studier visar att företag som gör detta kan dra nytta av miljöarbete i sin kommunikation mot marknaden. Samtidigt visar allt mer forskning olika fördelar som företag kan skapa internt genom miljöarbe. Denna studie syftar till att undersöka hur motivation kan skapas hos anstÀllda i en livsmedelsbutik med tydlig CSR-inriktning för att identifiera vilken roll CSR-inriktningen spelar i skapandet av motivation.
Studien har en induktiv ansats och utförs i fallstudieformat dÀr ICA Torgkassen i Uppsala stÄr som fallföretag. Detta eftersom företaget har en historik av framgÄngsrika CSR-initiativ.
NÀthotsapparaten - en fallstudie av hur Aftonbladet hanterar nÀthot mot journalister
Titel: NÀthotsapparaten - en fallstudie av hur Aftonbladet hanterar nÀthot mot journalisterFörfattare: Jenny Meyer och Anders WidlundUppdragsgivare: Docent Monica Löfgren Nilsson, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2013Handledare: Marie GrusellAntal ord: 13 522Syfte: Att undersöka hur en tidningsredaktion agerar internt nÀr nÀthot riktas mot derasjournalister.Metod: Kvalitativ studie med informantintervjuer.Material: Analysen baseras pÄ intervjuer med fyra medarbetare pÄ Aftonbladet.Huvudresultat: Studien visar att Aftonbladet i fallet Botkyrkamoskén pÄ ett snabbt och effektivt sÀtt hanterade de problem som uppstod i samband med nÀthotet mot ledarskribenten Anders Lindberg. Man valde att till stor del fokusera pÄ akuta ÄtgÀrder,sÄsom sÀkerhetsvakter och IT-spÄrning av gÀrningsmannen. Samtidigt visar studien vissa svagheter i Aftonbladets förebyggande och uppföljande ÄtgÀrder kring nÀthot. Det finns pÄ Debattredaktionen en tyst kunskap kring hur nÀthot ska hanteras.