Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.

This paper is a literature study on search engine optimization (SEO) considering the leader of the search engine market: Google. ThereŽs an introductory background description of Google and its methods of  crawling the Internet and indexing the web pages, along with a brief review of the famous PageRank algorithm. The purpose of this paper is to describe the major important methods for improved rankings on GoogleŽs result lists. These methods could be categorized as on-page methods tied to the website to be optimized or off-page methods that are external to the website such as link development. Furthermore the most common unethical methods are described, known as ?black hat?, which is the secondary purpose of the text.

The purpose of this thesis is to analyze how the ongoing controversy surrounding the Internet, the phenomena of digitalization and file sharing will affect the music industry in the form of the ?big five? labels. Furthermore the thesis aims to present a recipe of strategies for the companies? survival by studying their situation through a theoretical perspective in conjunction with a comparative analysis with industries facing the digitalization challenge. The theoretical contribution lies in the strategic perspective at an industry level.

Xbox One Àr en spelkonsol frÄn företaget Microsoft och en uppföljare till Xbox 360. Konsolen presenterades officiellt vid en presskonferens den 21 maj 2013 och före presentationen sÄ fanns det ett av mÄnga rykten om ett krav pÄ att vara stÀndigt uppkopplad mot internet som rapporterades i media.Syftet med uppsatsen har varit att i utifrÄn efterförloppet av Microsofts premiÀrlansering av spelkonsolen Xbox One undersöka den diskursiva bild som nyhetsmedierna Forbes och Time anvÀnder för att skildra och rama in Xbox One under den första mÄnaden efter produktens lansering.VÄr frÄgestÀllning har varit:? Hur framstÀller Time och Forbes information om Xbox One, och ramar in detta under tidsperioden 21 maj ? 21 juni 2013?Denna uppsats har utgÄtt frÄn teori om mediekonvergens som beskriver att konvergens förÀndrar relationen mellan existerande teknologier, industrier, marknader och publiker. För att nÄ ett resultat sÄ har en diskursiv analys gjorts i nÀmnda nyhetsmedier utifrÄn Teun A. van Dijk och hans makro- och mikroperspektiv pÄ en strukturell nivÄ inom den kritiska diskursanalysen.I resultatet framkom sju stycken huvudteman som vi valt att kalla mediesystem, DRM, övervakning/privacy, Xbox One som marknadsföringsverktyg, ekonomi, PR och policyförÀndring.Studiens resultat pekar i en riktning dÀr begrepp som Àgandeskap, övervakning, digitalisering av upphovsrÀttsligt material, konvergens, makt och kultur som en kommersiell vara existerar, och berör omrÄden inom medie- och kommunikationsvetenskap dÀr en digital konvergens skett som gjort spelkonsoler till ett multimedialt medium.

Forskningsfra?ga? Hur kan mobiltelefonen integreras i detaljhandelsfo?retags marknadsfo?ring?SyfteSyftet med va?r uppsats a?r att urskilja och analysera likheter och olikheter mellan fo?retag och konsumenter ga?llande marknadsfo?ring med sto?d av mobiltelefonen. Detta go?r vi genom att klarla?gga:Konsumenters upplevda va?rde via mobiltelefonenFo?retags anva?ndning av mobiltelefonen som marknadsfo?ringsresurs  MetodUppsatsen har baserats pa? en kvalitativ studie som kommit att anta en deduktiv ansats med inslag av induktion. Vi har gjort den empiriska insamlingen genom semistrukturerade intervjuer da?r vi valt att intervjua tre va?lka?nda fo?retag inom detaljhandelsbranschen samt fokusgrupper.SlutsatsVa?r analys visar att mobiltelefonen kan integreras i detaljhandelsfo?retags marknadsfo?ring pa? olika sa?tt.

Misogyny in gaming culture ? a qualitative discourse analysis of the reproduction of patriarchal dominance in the gaming culture is based on Teun A. van Dijk's belief that a dominant group continuously produces and reproduces its social dominance over a subordinate group by using the language. The members of this group do not simply do this by being. A person does not want to risk damaging its reputation which makes the dominant group forced to use various strategies to reproduce its dominance.

I denna studie unders?ks hur l?rare talar om sina erfarenheter av barns internetanv?ndning och hur de beskriver att de arbetar f?r att st?tta elevers digitala kompetens och motverka n?tmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r Social interaktionism teori men ?ven barns perspektiv och barnperspektiv i samband med n?tmobbning. Detta ?r f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.

Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ vad arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer anser varaproblematiskt med internet och sociala medier i arbetslivet. Vi vill söka svar pĂ„ hur enskilda arbetstagare och arbetsgivare kan förhĂ„lla sig till utvecklingen i arbetslivet samt vilkariktlinjer arbetsgivar- och fackförbund uppmanar sina medlemmar att anvĂ€nda.Den teori och tidigare forskning som tagits del av berör problematiken gĂ€llande att skilja pĂ„ privatliv och arbetsliv samt vilka konsekvenser det kan fĂ„ för bibehĂ„llandet av grĂ€nsen mellan de olika sfĂ€rerna. Kravet pĂ„ flexibilitet för enskilda arbetstagare har ökat och samtidigt beskrivs dagens samhĂ€lle som ett risksamhĂ€lle. Tilliten i anstĂ€llningsförhĂ„llandet blir viktigare i och med att den kan hantera den ökade risken. Även styrning pĂ„ avstĂ„nd tas upp, vilket bland annat innebĂ€r att staten delegerar ut mer och mer ansvar till de enskilda medborgarna i olika sammanhang.Studiens genomförande och metod Ă€r av kvalitativ art dĂ€r intervjuer utgör det empiriska underlaget.

Syfte och frÄgestÀllningar: Genom att undersöka en grupp unga kvinnors förestÀllningar om nÀthat, Àr syftet att belysa hur fenomenet kan förstÄs. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka hur nÀthat framstÀlls i tvÄ dagstidningar och hur framstÀllningar liknar och skiljer sig frÄn kvinnornas uppfattningar.? Hur uppfattas nÀthat av de intervjuade kvinnorna och vilka eventuella erfarenheter och hÀndelser har inverkat pÄ deras syn pÄ fenomenet?Hur framstÀlls nÀthat i dagstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten? Hur förhÄller sig de intervjuade kvinnorna till den bild av nÀthat som kommuniceras via media och överensstÀmmer deras syn pÄ fenomenet med den mediala framstÀllningen?Metod och material: FrÄgestÀllningarna undersöks genom att kombinera metoderna fokusgruppsintervju med fyra unga kvinnor och dokumentanalys av 20 tidningsartiklar.Huvudresultat: Majoriteten av tidningsartiklarna framstÀller nÀthat som ett fenomen dÀr mÀn nÀthatar kvinnor. Enligt intervjupersonerna handlar nÀthat frÀmst om tjejer som Àr taskiga mot varandra. Dock uttrycker intervjupersonerna och vissa tidningsartiklar att nÀthat inte Àr homogent, i avseende vem eller vilka som drabbas, eftersom Àven andra grupper Àr utsatta.

Upplever kvinnor att de fÄr socialt stöd pÄ diskussionsforum pÄ nÀtet vid graviditet? Kan de verkligen uppleva socialt stöd i en virtuell vÀrld? Min utgÄngspunkt för att undersöka detta var tidigare forskning inom omrÄdet socialt stöd och hÀlsa pÄ Internet. Merparten av forskningen inom omrÄdet har skett i frÀmst USA men Àven Storbritannien. En tidigare svensk utvÀrdering av förÀldrastöd pÄ Internet av FolkhÀlsoinstitutet ligger till grund för syftet med denna uppsats. Förutom tidigare forskning valde jag att genomföra empiriska undersökningar i form av enkÀt och intervjuer.

En bok, en film, ett bibliotek, ett museum eller Internet innehÄller ingen kunskap i sig. De Àr pÄ olika sÀtt och i olika grad möjligheter till att producera kunskap för den person som har den kompetens som krÀvs för att tillgodogöra sig den. Mitt intresseomrÄde i detta magisterarbete Àr hur Internet som plats kan anvÀndas i ett pedagogiskt syfte och frÄgestÀllningen lyder:Hur kan Internet som plats och Internets visuella möjligheter anvÀndas, för att utveckla ett interaktivt lÀromedel? Hur kan detta interaktiva lÀromedel utformas sÄ att bilden blir huvudsaklig informationskÀlla? Mot bakgrund av frÄgestÀllningen ovan bestÄr en del av magisterarbetet av att förarbeta, planera, strukturera och skissa fram en webbsida som jag kallar Animationshuset. PÄ denna sida ska anvÀndarna kunna lÀra sig enkel animation.

Flera studier har tidigare visat pÄ en motvilja eller ett undvikande beteende pÄ Internet gÀllande annonseringsformatet banner hos InternetanvÀndare. Denna studie utgÄr frÄn tre teorier som Àmnar beskriva varför det hÀr problemet existerar. De tre teorierna Àr hindrande av arbetsuppgift, upplevt mediebrus och tidigare negativa erfarenheter. Kvalitativa intervjuer med bÄde medie- och webbyrÄer samt en annonsförmedlare inom webbmedia har genomförts för att skapa en uppfattning om hur företag inom mediebranschen arbetar med och hanterar fenomenet som kallas banner blindness. Insamlad data jÀmförs med de teoretiska begreppen och analysen visar pÄ en medvetenhet hos respondenterna om fenomenet och dess bakomliggande orsaker.

Vi har valt att titta pÄ hur E-sportmarknaden anvÀnder sig av sociala medier för att sprida sig ut bland medierna och nÄ befintliga och framtida anvÀndare. E-sport Àr ett begrepp som innefattar all typ av elektronisk sport. Dota2 och Starcraft 2 Àr tvÄ exempel pÄ spel dÀr E-sport Àr ett vinnande koncept. Vi har valt att skapa föreningen, Gruesome Gaming som ligger till grund för uppgiften för att kunna ta reda pÄ hur de sociala medierna fungerar i marknadsföringssyfte. MÀnniskors beteende pÄ Internet samt hur mÀnniskor hanterar marknadsföring pÄ Internet kommer upplysas nÀrmare i arbetets resultatkapitel.

Denna C-uppsats undersöker om tittarens attityder till marknadsföring pÄ webb-TV kan förÀndras av en interaktiv tjÀnst som ger möjligheten att vÀlja de reklamfilmer som ska presenteras. För att skaffa information anvÀnde vi oss av en empirisk studie som involverade fokusgruppsintervjuer med erfarna deltagare. Studien Àr dÀrför baserad pÄ respondenternas tidigare kunskap av webb-TV för att kunna jÀmföra dessa mot den nya experimentella implementerade tjÀnsten. Efter studien har vi funnit att attitydförÀndringar verkar har intrÀffat: Majoriteten av tittarna tycker att en valbar reklamtjÀnst skulle öka tittarupplevelsen till det bÀttre. Dock tycker en minoritet att valet leder till ett ytterligare moment som bedöms vara för tidskrÀvande..

Den hÀr uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framstÀller sin identitet pÄ Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och mÄlgruppen har varit unga vuxna i Äldern 19-25 Är. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas anvÀndning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.