Denna studie inriktar sig mot läsförståelseundervisning och vikten av att förstå läst text. Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattning om hur undervisning i läsförståelse bedrivs i grundskolan respektive grundsärskolan. Genom att använda den deskriptiva aspekten på intervjuer försöker vi påvisa både fakta och mening utifrån respondenternas svar. Vi har använt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebär att insamling av rådata sker genom intervjuer via mail. Svenska elevers läsförståelse har försämrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009.

Denna uppsats fokuserar på mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet är att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser på sina förutsättningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer är genomförda med fyra mellanchefer från två olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svårare uppgift för mellanchefer.

I uppsatsen undersöks ett antal aktörer från näringslivet för att se hur de beräknar sin klimatbelastning. För att få fram en så korrekt utsläppsbedömning som möjligt behöver växthusemissionerna en kvantitativ grund där primära och sekundära utsläppskällor beräknas på den senaste informationen. Denna bas blir således ett verktyg för de organisationer som vill få fram ett kvantitativt beslutsunderlag för sina utsläpps/emissions faktorer och därmed deras totala klimatbelastning. Uppsatsen tar därmed upp ett mycket aktuellt och relevant tema för många företag, inte minst för de företag och organisationer som önskar klimatkompensera sina utsläpp av växthusgaser.En empirisk datainsamling genomfördes inom näringslivet som därefter analyserades med uppgift att belysa eventuella svårigheter som uppdagades i beräkningarna av utsläppskällorna..

Denna uppsats fokuserar på mellanchefer som centralfigurer för meningsskapande kommunikation inom organisationer. Syftet är att beskriva hur mellanchefer resonerar och reflekterar kring intern kommunikation och hur de ser på sina förutsättningar till meningsskapande i sina verksamheter. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Åtta intervjuer är genomförda med fyra mellanchefer från två olika organisationer. Studiens resultat visar att kommunikation har blivit en viktigare men svårare uppgift för mellanchefer.

Ett standardsystem är ett system som är utvecklat av en leverantör för att kunna motsvara flera användares verksamhetsbehov. Användningen av standardsystem har ökat radikalt under de senaste åren. Anledningen till detta är att organisationer ser standardsystem som tidseffektiva lösningar, detta då de själva slipper utveckla egna system från grunden. Ökar gör även användandet av standardverktyg, dessa är skapade för att utföra en speciell eller några speciella uppgifter i ett system. I takt med att det blivit vanligare att organisationer väljer standardsystem kan tyckas att det därigenom borde finnas ett ökande utbud av enkla metoder och modeller att tillgå, dessa som hjälp till kunden för att denne ska kunna göra ett optimalt beslut vad gäller val av standardsystem.

Det har sedan länge diskuterats hur internationell reklam ska vara komponerad vad gäller dess strategier och utformning. Meningarna kring detta har varit delade och det har visat sig finnas både för- och nackdelar med att anpassa strategin såväl som att standardisera strategin. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad det är som påverkar företag vad gäller valet att anpassa sig för kulturella skillnader eller att standardisera vid internationell reklam. Vi har valt att undersöka två stycken forskningsfrågor där en av dem ämnar till att svara på vilka faktorer styr företagens val att standardisera eller anpassa sin internationella reklam samt frågan hur kan anpassningen av den internationella reklamens utformning beskrivas. Studien genomfördes genom att samla in svar via intervjuer med reklambyråer i Sverige som arbetar internationellt.

Studien belyser fenomenet lågpresterande chefer i större organisationer.Den har två frågeställningar:A: Hur bör organisationer möta lågpresterande chefer?B: Hur möter organisationer lågpresterande chefer?A studeras i första hand teoretiskt genom den litteratur som finns i ämnet.B belyses genom egna intervjuer om erfarenheten hos några stora företag eller organisationer.Datainsamlingsmetoden har varit kvalitativa intervjuer och som analysinstrument har Hertzbergs version av Critical Incident-metoden använts.Litteraturstudien resulterade i följande hypoteser:? De chefer som lågpresterar i förhållande till de sex företagskulturella målen och inte heller klarar att leverera resultat är på väg att bli eller är redan uppsagda.? De chefer som lågpresterar på något av de sex målen gällande företagskultur men klarar att leverera resultat finns kvar inom organisationen och är då föremål för åtgärder som utbildning, omplacering eller liknande.? Organisationers förväntningar på en chef är samstämmiga med de sex egenskaperna gällande företagskultur som den goda ledaren ska ha för att anses vara en god ledare samt en sjunde förväntan om kompetens och förmåga att leverera resultat. De brister som jag kommer att finna kommer att beröra eller gälla någon av dessa sju.Utifrån intervjustudien kunde bara den sista hypotesen bekräftas.Intervjustudien gav flera intressanta svar på hur organisationer möter lågpresterande chefer. Bland annat såg man Rekrytering, Utbildning/coachning och Omplacering som viktiga strategier för att undvika lågpresterande chefer. När det gäller förändringar på sikt sågs möjligheten att få bort prestigen med chefsjobb som en viktig del samt att alla chefsjobb borde vara på 3-årsperioder.

Det finns både nationella och internationella lagar och överenskommelser som ligger till grund för stridskrafters användande. Det finns också politiska styrningar från regering och riksdag om hur verksamhet ska bedrivas i form utav handlingsregler, som ligger till grund för Försvarsmaktens Rules of Engagement. Det finns alltså två dimensioner som Rules of Engagement kan reflektera: en politisk och en legal.Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka begränsningar och möjligheter sampelet mellan politiska intressen och rättsliga grunder sätter på den taktiska handlingsfriheten. Frågeställningarna har besvarats utifrån en fallstudie på ubåt 137 grundstöttning utanför Karlskrona. Som teoretiskt verktyg för att möjliggöra analys har begreppet taktisk handlingsfrihet använts.Resultatet av denna uppsats är att den legala dimensionen är från början redan given, förankrade i sedvänja, traktat och internationella överenskommelser.

Titel ?Det finns 1000 olika sätt att lyckas? ? En kvalitativ studie av kultur och nöjesbranschens arbete bakom sociala medierFörfattare Emma Hellberg och Amanda NergeliusKurs Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, GöteborgsuniversitetTermin Höstterminen 2014Handledare Magnus FredrikssonUppdragsgivare Plyhm KommunikationSyfte Syftet är att kartlägga hur strategier för sociala medier implementeras i organisationer och eventuella skillnader mellan organisationer som tagit hjälp av PR-konsulter respektive de som inte har gjort det.Metod och material Kvalitativa intervjuer med informanter på elva organisationer i kultur ochnöjesbranschen.Huvudresultat Trots att alla organisationer har idéer och tankar kring hur de vill arbeta med sociala medier, är det ännu inte självklart att man har dessastrategier nedskrivna, eller ens uttalade för fler än den som arbetar med kommunikation. Det finns en ambition om att inkludera fler anställda i detta arbete, men många är försiktiga då man vill att det ska finnas en genomgående ton i kommunikationen. Av samma anledning är man också vara försiktig med att låta en konsult skapa innehåll för kanalerna. Man ser dock ingen fara i att använda konsulter i en rådgivande roll och tycker inte att de har för mycket makt i kommunikationsprocessen.Sociala medier används främst för att förstärka varumärket genom att ha en dialog med gäster och kunder.

Det finns ungefär 8 000 ? 10 000 teckenspråkiga barndomsdöva i Sverige idag och det tillkommer ytterligare fler individer som har valt teckenspråk som sitt första språk. Teckenspråket blev erkänt som dövas första språk 1981 av Sveriges Riksdag och i samband med erkännandet fick barn rätt att få undervisning på teckenspråk. Svenska och internationella undersökningar har påvisat att bristfällig kommunikation mellan barn och föräldrar och med den närmaste omgivningen gör att barnet får en dålig identitetsutveckling. Detta har i sin tur lett till att individer i vuxen ålder lidit av psykiska problem och i sociala relationer till andra.

Genom att använda väl utformande system för prestationsmätning kan organisationer motivera och påverka beteenden i önskvärd riktning. Organisationer spenderar allt mer pengar på att mäta prestationer men om en organisation misslyckas med mätningarna riskeras oönskade effekter hos medarbetarna. Inom dagligvaruhandeln är högpresterande och motiverade arbetare på butiksnivå viktigt för att skapa konkurrensfördelar och uppnå kundnöjdhet. Tidigare studier inom prestationsmätning fokuserar i regel på högre nivåer inom organisationer men för att få ut mer av användningen av prestationsmätning är det viktig att se till medarbetarnas perspektiv. Denna studie syftar till att beskriva och analysera sambandet mellan prestationsmätning och dess påverkan på arbetsmotivationsfaktorer hos medarbetare på butiksnivå inom dagligvaruhandeln.

Förutom ekonomiska aspekter är hänsyntagandet av miljömässiga och sociala aspekter står nu i fokus i många organisationers affärsverksamhet. Mer och mer företag inför strategier som använder olika metoder och verktyg för att åstadkomma hållbarhet. En serie av internationella miljöstandarder, den s.k. ISO 14000-familjen har utvecklats sedan 1996 för att stödja arbetet av komplexa miljöfrågor för olika typ och storlek av organisationer. Syftet med denna uppsats, under ramen av en fallstudie, är att beskriva och analysera hur aspekterna av miljömässigt hållbar utveckling är integrerade i Riksbyggens organisation samt hur de kan utvecklas med hjälp av miljöledningssystem-standarden ISO 14001.

I vår undersökning har vi intervjuat fyra lärare med avseende på hur de ser på problemlösning och hur de arbetar med det. Lärarna arbetar i två olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. Därför följer skolorna olika läroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med båda skolformerna är för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella när vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjälp av ett analytiskt ramverk som tar till hänsyn fyra lärandeteorier som kan sägas haft påverkan på lärandet i skolan.

Syftet med uppsatsen är att belysa vad som kan göras för att undvika konflikter inom band och för att hantera dem, detta genom att undersöka olika konflikter inom band och genom att se vad bandmedlemmarna berättar om dem. Syftet är också att reflektera över på vilket sätt resultaten kan överföras på och vara användbara för organisationer.Metoden består av en induktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi, dessutom har undersökningen skett i form av en fallstudie. Detta medför att det var möjligt att samla in empirin som sedan kunde tolkas med hjälp av teorin och vidare var det möjligt att undersöka ett fenomen i stället för att bevisa någonting. Det användes kvalitativa intervjuer med medlemmar i ett band där de intervjuade fick prata om sina egna upplevelser för att få fram empiri, samt böcker om Mötley Crüe och Kiss.Studien visar att medvetenhet om olika roller och samspel mellan bandmedlemmar är viktig för hantering av konflikter och för att undvika dem. Studien ger närmare inblick på detta genom att beskriva olika samband mellan konflikter och bland annat gruppdynamik, roller, förväntningar, behov och krav.

Klädbranschen är präglad av långa, världsomspännande produktionsled vilket gör det intressantoch viktigt att se hur stora, internationella företag arbetar med CSR. Kraven på att företag tarsocialt ansvar ökar samtidigt som företag är påverkade av sin historia, kultur och specifikaomständigheter som kan påverka vad som är viktigt för företaget. I denna studie undersöks vadfyra klädföretag, H&M, Gap, Uniqlo och Zara, alla från fyra olika länder, väljer att betona i sittCSR-arbete. Information publicerad på företagens hemsidor samt rapporter har legat till grundför empiri som analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk. Den insamlade informationen har ställtsmot EU-kommissionens definition av CSR och analyserats utifrån teorierna.