A new shipyard on the island of Beckholmen consisting of a new ship hall and complementary workshops. The program is extended with rentable industrial space for other smaller companies to take advantage of synergies with the yard and to create an active maritime cluster around Beckholmen. By building a marina and a port at the northern shoreline of the island the shipyard can expand their potential customers to non-commercial and larger recreational boats that are becoming increasingly common in Skärgården. The port is also supplemented with a combined naval fuel station, harbor office and a small café. The boat traffic in the region gets a additional stop at the end of the port and act as an additional gateway to Djurgården. Several small retail spaces with direct access to the water is created along the promenade between the port and Djurgården. The shipyard gets a modern and efficient industry building, while the island is made available to the public again, and Beckholmen will hopefully take an equal place in the city's consciousness as it does visually in the inlet to Stockholm..

Denna uppsats har som syfte att undersöka huruvida det i Militärstrategisk doktrin respektive Doktrin för marina operationer beskrivna manövertänkandet tillämpas vid internationella insatser med fartygsförband. Bakgrunden till detta är att det sedan doktrinerna skrevs har genomförts sådana, vilket innebär ett underlag som inte fanns under framtagandet av doktrinerna.Studien genomförs som en fallstudie av insatsen ME01 inom ramen för EUNAVFOR Operation Atalanta utanför Somalia mellan maj och september 2009. Data samlas in i huvudsak genom intervjuer med ett urval av deltagande officerare.Resultaten av studien visar att inom förbandet ME01 förekom manövertänkande, men det kan inte konstateras vara som ett resultat av något medvetet val eller av att det var en internationell insats. Avseende hela operationen konstateras snarare en avsaknad av manövertänkande som huvudmetod, vilket framförallt hänförs till egenskaper som återfinns i multinationella operationer..

Har storleken någon betydelse?Enligt den amerikanske marina militärteoretikern Milan N. Vego har den detvad avser fartyg vid mellanstatliga konflikter i kustnära farvatten.Denna uppsats syftar till att svara på frågan om samma förhållanden gäller vidPeace Support Operations (PSO).Uppsatsen analyserar Vegos tes, små ytstridsfartygs egenskaper, kraven vidPSO:s och de fall där små ytstridsenheter har verkat vid PSO:s.Slutligen värderas analyserade fakta och frågan besvaras..

Uppsatsens syfte är att undersöka teoribildningen kring teknik- och taktikutvecklingens inbördes påverkan och beroende i utvecklingen av moderna marina system. Undersökningen skall ge förslag på hur den kausala samverkan från teknik till taktik kan förklaras för de två utvalda typfallen, och därigenom bidra till formuleringen av en teori för sambandet. Eftersom teoribildningen inom området präglas av mestadels oproblematiska empiriska beskrivningar av sambandet har författaren närmat sig problemet genom att formulera ett antal hypoteser som prövas mot två utvalda fall hämtade från den svenska marinen.Studien visar att inte bara storleken på den nya teknik som implementeras inverkar på dess förmåga att påverka taktiken, utan även organisatoriska förutsättningar för att bedriva en medveten taktikutveckling samt karaktäristiken på den taktik inom vilken den nya tekniken implementeras. För undersökningen har författaren skapat ett.

Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt den internationella sjöminröjningsstyrkan skall utvärderasoch valideras mot ställda krav.Inledningsvis beskriver jag den internationella minröjningsstyrkan och dess ingående delar. Jag nedtecknarbakgrunden till varför den har satts upp och förklarar under vilka förhållanden den skall kunna verka samtvilka uppgifter den kan ställas inför. I den här delen beskriver jag också innebörden av begreppenutvärdering och validitet och hur de kan appliceras på militära förband.I nästa del av uppsatsen redovisar jag de, nationella och internationella, mål och krav som är satta förstyrkan. Syftet med den här delen är att komma fram till vilka teoretiska definitioner som ligger till grundför en utvärdering och validering av styrkan.Därefter utreder jag vem som skall utvärdera och validera styrkan. Detta gör jag genom att beskriva vilkaprocesser som är styrande för styrkan samt vilken chef som är ansvarig för vilken process.

Trettiofem mil från den svenska gränsen börjar havsgränsen genom Barents hav mellan Ryssland och Norge. Under kalla kriget var denna gräns en skiljelinje mellan öst och väst. En ökad arktisk klimatpåverkan och smältande havsisar leder till nya ekonomiskt värdefulla fyndigheter i området. Detta frigör nya havsområden för de arktiska länderna att exploatera. Ekonomiska intressen leder till ökad militär verksamhet.  Studien belyser det säkerhetspolitiska läget i Barents hav mellan de två största aktörerna i området, Norge och Ryssland.

Försvarsmakten (FM) och dess verksamhet är i huvudsak indelad i produktion  (Prod) och insats (Ins). Prod producerar, vidmakthåller och färdigställer förband. Under genomförandet av insatser lämnas dessa över till FM insatsdel som leder och genomför insatserna. Ins har, som en del i att hantera krigets utmaningar, valt den ledningsmetod som passar denna verksamhet bäst ? uppdragstaktik.

Den senaste tidens klimatutveckling har påverkat situationen i Arktis. För 10 år sedan hade de arktiska länderna inga uttalade arktiska strategier men klimatutvecklingen har skapat ett behov av dessa strategier. Tidigare otillgängliga områden blir nu tillgängliga vilket enligt vissa bedömare skapar en kapplöpning om Arktis och dess resurser.I takt med en allt mer ansträngd ekonomi för de nordiska länderna ökar viljan att finna militära samarbeten för att få ner kostnader och hitta synergieffekter. Syftet med studien är att belysa vilka olika nationella överväganden och intressen som kan påverka Sverige, Norge och Danmarks syn på Arktis samt hur detta kan påverka ett marint samarbete i området.Studien gör en kvalitativ textanalys av officiella dokument från Sverige, Norge och Danmark för att redogöra för likheter och skillnader i ländernas syn på Arktis. Mål/intresse, säkerhetshot, medel och marinförmåga analyseras varefter tre scenarion åskådliggör marina samarbetsområden i Arktis.Resultatet visar att det till stor del råder strategisk samsyn dock skiljer sig dansk syn på säkerhetshot i Arktis från svensk och norsk syn.

Marinediesel Sweden AB i Ängelholm tillverkar och utvecklar båtmotorer och motorbåtsdrev. Jaggjorde mitt exobb på avdelningen MD Engineering som huvudsakligen utvecklar marina drivlinor.Marinediesel Sweden AB var i behov av ett styrprogram till den testbänk de byggt för att kunna testasina motorbåtsdrev. Denna rapport beskriver arbetet jag utfört för att färdigställa och optimera ettstyrprogram till en testrigg för marina drivlinor. I rapporten tar jag upp drevbänkens uppbyggnad, dessfunktion samt de problem jag stött på på vägen. Bland annat beskrivs hur effektförlusten beräknasmed energidifferensen i tillförd och bortförd olja i drevet, samt hur det pålagda vridmomentet, somsimulerar belastningen vid verkliga driftsförhållanden, styrs och beräknas med endast trycket ihydraulcylindrarna..

Kalla krigets slut innebar helt förändrade säkerhetspolitiska förutsättningar för de flesta stater. Då var världen uppdelad i två tydliga block med två styrande supermakter i ständig dragkamp medan vi idag har en annan verklighet med många olika allianser och asymmetriska hot av olika slag. Denna säkerhetspoltiska omdaning har också påverkat det vetenskapliga studiet av internationella relationer och framförallt under 90-talet deklarerade flera forskare det liberala perspektivets seger över realismen. Denna uppsats är en fallstudie som tittar närmare på Europeiska unionens första marina insats, EUNAVFOR - Operation Atalanta och särskilt på Sveriges deltagande i den samma. Syftet är att söka efter de motiv som läggs fram för insatsen i såväl FNs resolutioner som EUs och Sveriges riksdags beslut för att sedan analysera dessa utifrån de två grundläggande vetenskapliga perspektiven inom internationella relationer. Studien visar att sanningen ligger någonstans mitt emellan dessa två motsatta perspektiv. Båda förhållningsätten innebär ett antal antaganden och förenklingar vilka leder till blinda fläckar i studien och först när man ställer dem emot varandra framkommer helheten. Sveriges deltagande i operation Atalanta kan alltså förklaras av både strikt nationella motiv och av ett delat ansvar inom världssamfundet..

Denna C-uppsats inriktar sig på internationella kontakter med fokus på studenterna vid Högskolan i Halmstad. Ett syfte är att skapa förståelse för betydelsen och värdet av internationella kontakter och dess innebörd i dagens globaliserade värld. Studiet börjar med en granskning av en äldre undersökning, studentbarometern 2007, och byggs på med kvalitativa intervjuer och observationer för att poängtera de åtgärder som behöver tas. Det har därmed utförts intervjuer med både studenter och personal vid HH för att få ett helhetsperspektiv på hur man arbetar med frågor kring internationella kontakter och på vilka sätt dessa uppfattas och mottas utav studenterna..

Allteftersom internationell handel växer i förhållande till inhemsk, ökar också frekvensen av affärsförhandlingar mellan människor från olika länder och kulturer. Det unika med internationella affärsförhandlingar är inverkan av kulturskillnader på både förhandlarna och genomförandet av förhandlingarna. Uppsatsens syfte var att beskriva internationella förhandlingar vid inköp av industriella produkter. Att beskriva den internationella förhandlingsprocessen och nationalkulturens påverkan på den var de forskningsfrågor som ställdes. För att besvara forskningsfrågorna gjorde vi en kvalitativ undersökning av tre fall, nämligen förhandlingar med franska, engelska och österrikiska motparter.

I denna essä behandlas ämnet internationell adoption. Jag gör en hermeneutisk och holistisk undersökning av det internationella adoptionsfenomenet genom att ställa en dominerande diskurs i relation till en motdiskurs. På grund av ämnets omfattning kommer jag att ha Sverige som utgångspunkt för diskussionen. Det land varifrån den internationella adoptionen sker är i denna undersökning Sri Lanka.Med frågeställningen "Hur konstrueras en diskurs?" undersöks de aspekter den internationella adoptionsverksamheten är sammansatt av.Jag vill påvisa den internationella adoptionsverksamhetens hegemoniska/diskursiva status och belysa den vetenskapliga och rationella praxis den är i besittning av.

Svenska amfibieförband kommer i en nära framtid att kunna nyttjas inomramen för internationella operationer. Operationerna kan komma attgenomföras var som helst i världen. Hotbilden är både komplex och diffusoch kommer också att ändras med den tekniska utvecklingen. Den globalaspridningen av vapen, spaningsutrustning och annan militär utrustning ökar.Det är rimligt att vår utsända personal är skyddad med hjälp av den nyateknik som finns att tillgå. Båtarna som amfibieförbanden använder skakunna erbjuda ett tillräckligt skydd.Amfibieförbandens pågående modernisering innebär bland annat att en nystridsbåt ska tillföras förbanden.

Uppsatsens syfte är att verifiera alternativt falsifiera hypotesen: Svensk logistikledning av förband,ingående i internationella operationer, kan genomföras på ett likartat sätt oberoende av omoperationen leds av FN eller NATO. Detta har gjorts med den rationalistiska organisationsteorinsom den bärande teorin.I uppsatsen besvaras delfrågorna-På vilket sätt påverkar eventuella skillnader i logistikledningsprinciper i FN respektive NATO,svensk logistikledning?-I vilken utsträckning påverkar gällande styrdokument Försvarsmaktens utformning avlogistikledning vid internationella operationer?Dessutom analyseras begreppet logistikledning genom att svara på frågan: Vad är logistikledning?.