Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram handlingar åt räddningsverketsinternationella avdelning, så att de på ett mer effektivt och ekonomiskt sätt kan leverera 10fots sanitetscontainrar på internationella uppdrag. Kravet som ställdes var att de skall ha enlivslängd på minst tre år i extrema väderförhållanden samt att de skall vara lätta att bygga omoch anpassas för de etniska behoven.I examensarbetet har vi arbetat med ett antal skisser på toalettcontainer och duschcontainersom räddningsverket har fått granska och lämna synpunkter på, ut ifrån dessa skisser har viarbetat fram ritningar.Rapporten beskriver hur vi har arbetat och jämfört olika material. Hur beräkningar har gått tillför att hitta optimala lösningar på isoleringen och ytskikt.Examensarbetet utgör en bra kunskapsdokumentation som bör ligga som grund förnyframställning av sanitetscontainrar.Rapporten innehåller en del terminologi som kräver ett visst byggtekniskt kunnande och vanafrån ritningsläsning..

Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ?typiska? är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning..

Tidigare har målteorier, föräldrastöd och karriärutveckling studerats men hur upplever unga vuxna sin anställningsbarhet i relation till sitt sociala arv från föräldrarna? Detta är studiens syfte att undersöka. Intervjuer genomfördes med 15 deltagare från två klasser på en gymnasiefriskola. En kvalitativ innehållsanalys för kategorisering och tematisering utfördes. Det uppkom tre teman: handling, medvetet betydelsefullt och teoretiskt betydelsefullt.

Syftet med denna rapport var att undersöka om det bedrivs undervisning kringmedia inom årskurserna 4 till 6. Undersökningen som jag bedrivet är en kvalitativundersökning kring ämnet. Jag har intervjuat fem stycken lärare inom dessaårskurser. Intervjuerna tog upp frågor som undersökte om lärarna använder olikamedieverktyg i sin undervisning, samt om det sker en viss form avmedieundervisning i deras klasser. Resultatet jag fick från dessa intervjuer varväldigt intressanta.

Gentrifiering pågår idag ständigt i vårt samhälle. Det är en social förändringsprocess som består i att människor med hög socioekonomisk status flyttar till områden som traditionellt sett har dominerats av människor ur lägre sociala klasser och från etniska minoriteter.Den här studien undersöker teorier och bakomliggande faktorer till varför människor väljer att gentrifiera och vilka likheter det finns mellan dem som väljer att gentrifiera. Genom en litteraturstudie visar pekar undersökningen på tidigare forskning och för en diskussion om ämnet.Resultat av den här studien visar att anledningarna till varför människor gentrifierar idag ser väldigt olika ut, man har alltså inte kommit fram till vad den gemensamma nämnaren som får gentrifierarare att gentrifiera är. Vad man har ringat in är vad som sker, vilka det drabbar och vilka som har bra förutsättningar att bli gentrifierare.Studien visar också att man måste sätta in gentrifiering i ett större samhällsperpektiv i vidare forskning för att finna nya svar och att inte bara studera den gentrifierande sidan, de som flyttar in i dessa områden..

Syftet med denna undersökning har varit att få en inblick i hur några lärare i årskurs fyra och fem tänker och planerar för att inkludera alla elever och få dem, även de med koncentrationssvårigheter, att klara av skolan och få de kunskaper de ska ha. För att undersöka detta sökte jag kontakt med några erfarna lärare, besökte dem i deras klasser och genomförde intervjuer med dem. Mina intervjuer var halvstrukturerade och blev därför lite olika beroende på vilken skola det var och på den jag intervjuade. Resultaten av undersökningen visar att lärarna betonar samma faktorer som aktuell forskning visar på. Lugn och ro i klassrummet, tydlighet, variation i arbetet, individuell anpassning, hjälp och uppmuntran, goda föräldrakontakter och goda relationer mellan lärare och elev var faktorer som togs upp.

Syftet med denna studie var att belysa NO/teknik, gruppuppgifters - samt den laborativa NO/teknikundervisningens möjligheter och svårigheter. För att uppnå detta lät jag genomföra ett temaarbete på två olika skolor, i två olika klasser. Temaarbetet innehöll fyra NO/tekniklektioner och förespråkade ett laborativt, problembaserat arbetssätt. Undervisningen grundade sig på tidigare forskning och på styrdokumenten. Efter genomförandet intervjuades 34 av eleverna och 2 lärare kvalitativt.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Syftet med studien var att undersöka lärares och elevers attityder till läroboken i matematik i grundskolans tidigare år. Genom intervjuer har fem lärares attityder synliggjorts. Även 95 elever, som går i de fem klasser de intervjuade lärarna ansvar för, har besvarat en enkät med frågor gällande deras attityder till matematikämnet, läroboken i matematik samt övrig undervisning i andra ämnen. I tidigare forskning framkommer det att lärarna i stor utsträckning förlitar sig på läroboken i sin undervisning i matematik. I resultatet för denna studie framkommer det att för de fem intervjuade lärarna styrs undervisningen i mångt och mycket av läroboken.

Syftet med arbetet var att beskriva elevers intresse för matematik vid användning av laborativa övningar i matematikundervisningen. Varför vi har valt att undersöka detta beror på att undervisningen i matematik oftast är läromedelsstyrd utan variation i arbetssätt och arbetsformer. Vi tror att eleverna saknar stimulans vilket leder till ett bristande intresse för ämnet matematik. Undersökning gjordes i två olika klasser i Luleå kommun och i Kalix kommun, år fem ?sex och år fyra.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilket språkbruk pedagoger använder sig av i individuella utvecklingsplaner och därmed vilken diskurs kring elever som tonar fram. Vi har valt att fokusera på den sociala delen i de individuella utvecklingsplanerna. I litteraturdelen har vi fokuserat på tidigare forskning kring hur elever skrivs fram i individuella utvecklingsplaner, där det visat sig att det finns en tendens att kategorisera in eleverna i olika fack. Vi har även en kort genomgång av diskursteori. I resultatdelen har utvecklingsplaner från 44 elever granskats där vi med hjälp av diskursteori studerat hur språket används och hur det kan tolkas.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs undervisning om hållbar utveckling på gymnasienivå i Växjö kommun och vilken inställning elever och lärare har till ett sådant arbete. Den undersökning som ligger till grund för resultatet är en enkätundersökning genomförd på en utvald grupp av elever och lärare i Växjö kommun. Resultatet visar på att undervisning bedrivs men inte i en tillräcklig omfattning utifrån vad nationella och internationella styrdokument gör gällande. Undersökningen visar dock att elever och lärare har en överhuvudtaget positiv inställning till undervisning om hållbar utveckling och miljön som helhet..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur några lärare i grundskolans tidigare år arbetar med skönlitteratur, i såväl svenska som andra ämnen. För att få svar på våra frågor genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex lärare i grundskolans tidigare år, med olika ämnesinriktningar (se s. 17). Vi valde också att observera två av dessa lärares undervisning under sammantaget fem skoldagar. I dessa klasser intervjuade vi också åtta elever, fyra i respektive klass. I vårt resultat har det framkommit att de observerade lärarna använder skönlitteraturen i sin undervisning, men de brukar den på olika sätt och i olika omfattning.

Syfte: Undersökningen syftar till att utreda den effekt införandet av en granskning, vid sidan av revisionen, av finansiella rapporter får på dels synen på redovisning och revision, dels den faktiska redovisningen. Uppsatsen syftar även till att diskutera möjligheten för Panelen att utföra den faktiska övervakningen av företagens finansiella rapporter. Metod: Då det studerade fenomenet är relativt nytt har vi använt en utforskande, kvalitativ ansats som har varit inriktad mot att kartlägga tidigare outforskat område. En induktiv inriktning har valts, till stor del för att befintlig teori saknas. Vi har använt ett upplägg där respondenterna tillfrågats om sina åsikter i en enkät och delats in i grupper som har olika intressentförhållande till de studerade företagens finansiella redovisning.

Dagens affärsklimat ställer höga krav på bolag beträffande strategiska val på en allt mer globaliserad marknad. I uppsatsen föreslås att denna eskalerande globalisering kan vara associerad med bolagens framgång. Internationella bolagsförvärv och fusioner samt de initiala avsiktsdeklarationer som förkommer vid dessa transaktioner blir då centrala faktorer att beakta för bolagen, i sökandet efter förbättrade resultat. Baserat på detta skildrar uppsatsen innebörden av en initial avsiktsdeklaration, närmare bestämt ett Letter of Intent (LOI). Uppsatsen belyser innebörden av ett LOI ur ett strukturellt, juridiskt och praktiskt perspektiv.