Denna rapport har undersökt om game metrics genom heat maps kan användas för att hitta en choke point i en bana gjord till spelet Team Fortress 2. Game metrics och kvantitativa  metoder  erbjuder  ett  objektivt  och  nästan  automatiserat  alternativ  till kvalitativa metoder när det kommer till balansering. En bana har konstruerats med en choke point och har speltestats för att generera en heat map. För att undersöka om det går att hitta en choke point med hjälp av en heat map så har en enkät gjorts där respondenter   bads   hitta   choke   pointen   med   hjälp   av   den   heat   mapen   som genererades från speltestningen av banan. Alla respondenter lyckades hitta mitten av choke  pointen  med  hjälp  av  heat  mapen.  I  framtiden  skulle  arbetet  kunna  utökas genom  att  undersöka  om  användandet  av  bottar  eventuellt  skulle  helt  kunna automatisera  balanseringsprocessen.  Det  skulle  också  gå  att  undersöka  hur  olika klasser rör sig i en bana..

Globaliseringen som skett har lett till en större global konkurrens. Den globala konkurrensen har drivit många svenska företag till en internationalisering. För ett svenskt tillverkande företag som är utsatt för konkurrens kan det bli aktuellt att förlägga produktionen i ett land med lägre produktionskostnader. En etablering i ett nytt land innebär ett möte med en ny kultur och nya förutsättningar. För företag som vill skapa internationella relationer finns det därför en hel del de behöver ta ställning till.

Syftet med denna studie är att undersöka andraspråkselevers läsvanor och i vilken mån undervisande lärare har kännedom om och använder sig av denna information vid val av och arbete med texter i skolan. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie och den metod vi använder för att samla in det empiriska materialet är intervjuer med elever och deras undervisande svensklärare. Resultatet av studien visar att eleverna i de klasser vi har studerat lägger väldigt lite av sin fritid på att läsa skönlitteratur och att de istället läser texter på internet och dagstidningar. Lärarnas kännedom om elevernas läsvanor och litterära repertoarer påverkar vid textval, men är inte den enda faktor som påverkar deras val. Vilken kännedom man har och hur man använder den i undervisningen varierar mellan de olika lärarna vi har intervjuat.

Syftet är att utveckla och dokumentera en metod för användarnära utveckling av terränganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept. Dessutom skall det utifrån denna metod utvecklas ett siktfältsanalystillägg med brett användningsområde. Siktfältsanalystillägget skall förenkla arbetet med siktfältsanalyser och skall kunna användas i Norra Militärområdesstabens nätverk. En metod för utveckling av terränganalysmoduler inom ramen för försvarsmaktens GeoPres-koncept togs fram med tio olika steg. Den utvecklade systemutvecklingsmetoden användes sedan för att utveckla ett siktfältsanalystillägg till ArcView.

Undersökningen som har genomförts grundar sig på fyra lärares tankar och upplevelser av pojkars relation till läsning och skönlitteratur samt hur de arbetar med detta. Lärarna arbetar på högstadiet, årskurs 7-9. Vi har genomfört intervjuer som transkriberats och sammanställts. Det visade sig att samtliga lärare upplevt att pojkar har ett större motstånd till läsning och skönlitteratur än vad flickorna har. Det visade sig också att pojkarna väljer att läsa annan litteratur än vad flickorna väljer att läsa.

AbstractThe overall aim of this study is to show how phonological awareness develops during the first school year and how this can be affected by different teaching materials and working methods. Two classes are compared in the study. One of the classes has digital teaching material and the other class has traditional teaching material. The study seeks to show to what extent there are differences between the groups? phonological awareness.

Detta examensarbete fokuserar på förändringsprocessen gentrifiering. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram att förändringsprocessen gentrifiering finns i Sverige idag och att denna påverkar hur Sveriges städer utvecklas. Genom att koppla internationella teorier om gentrifiering till hur svensk bostadspolitik utvecklats under de senaste årtiondena syftar uppsatsen till att redogöra för att denna förändring påverkar Sveriges städers utveckling. Uppsatsen inleds men en forskningsöversikt över tre delområden; gentrifiering, svensk bostadspolitik och planeringens möjligheter och begränsningar. Det som eftersträvas i denna översikt är att redogöra för en bakgrund samt att påvisa och lyfta fram forskning som kan ligga som grund för uppsatsens vidare studie. Utifrån de tre delarna av forskningsöversikten kan jag dra slutsatser vilka jag använder mig av i fallstudiens innehållsanalys och vidare i analys och diskussionskapitlet. Studien genomförs som en fallstudie av ett bostadsområde i Göteborgs innerstad, Högsbohöjd.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av palliativ omvårdnad i hemmet. Till analysen har använts tio internationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1995-2002. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterades i fyra kategorier: att vara ensam, hjälplös och skuldtyngd men ändå se arbetet meningsfullt, att vara öppen och ärlig, att planera och prioritera tiden ger en känsla av kontroll samt att förebygga och lindra fysiska symptom. En tänkbar omvårdnadsintervention i palliativ omvårdnad är att sjuksköterskan får kontinuerlig yrkesmässig vägledning för att växa i sin yrkesroll och kunna fortsätta att ge god omvårdnad till patienter och deras närstående i livets slut.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse och insyn i vad kognitiv beteendeterapi- KBT är, och ta reda på om den stökiga skolmiljön som ofta förekommer, kan förbättras med hjälp av KBT. Våra forskningsfrågor behandlar: Vad är kognitiv beteendeterapi? Vilka förutsättningar krävs bland personalen för att arbeta med KBT vid en skola? När kan det vara lämpligt att pedagogerna i skolan använder sig av KBT? Hur använder pedagogerna KBT i skolan. Studien har genomförts genom bearbetning av relevant litteratur. En kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger har genomförts och bearbetats.

Klimatfra?gan a?r na?got som diskuteras pa? alla niva?er, o?verallt i samha?llet, a?nda fra?n dagliga matinko?p till teoretisk niva? pa? den internationella arenan. Fra?gan genomsyrar hela samha?llet, sa? a?ven den fysiska planeringen. Klimatfo?ra?ndringen fo?r med sig en stor ma?ngd effekter pa? natur och samha?lle, en av dessa a?r stigande havsniva?.

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att vi vill öka förståelsen för relationen mellan ett ämnes nationella kursplan med utformningen på lokal nivå. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt även klassrumsundervisningen på en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara på bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in på formuleringsarenan där vi främst utgått från Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. På transformeringsarenan har vi tolkat två strävansmål från den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jämfört med den lokala kursplanen och, slutligen på realiseringsarenan genom observation, undervisningen i två olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strävansmål i den nationella kursplanen går att jämföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att våra valda strävansmål inte har förankring nog på kommunal nivå men en viss förankring i klassundervisningen..

Syftet med denna uppsats var att belysa ungdomars syn på relationen till sina föräldrar och om det finns ett samband med antisocialt beteende. Genom att studera litteratur gällande ämnet försökte vi få en förståelse för vad som kan vara bidragande faktorer för utvecklingen av ett antisocialt beteende. Frågeställningarna var: Finns det samband mellan ungdomars upplevelse av relationen till sina föräldrar och antisocialt beteende hos ungdomarna? samt finns det samband mellan tiden ungdomarna spenderar med sina föräldrar och hur relationen mellan föräldrarna och ungdomarna ser ut? Den metod som använts utgick ifrån att ungdomar från fyra klasser i årskurs nio besvarade en enkät. Enligt resultatet har ungdomar som i högre grad visar tecken på antisocialt beteende en sämre relation till sina föräldrar samt att tiden ungdomarna och föräldrarna spenderar tillsammans är av betydelse.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka interaktionen mellan lärare och elever i flerspråkiga klassrum. En grundskolelärares boksamtal i två klasser med flerspråkiga elever observerades och spelades in vid två tillfällen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus på vilka pedagogiska arbetssätt läraren använder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka språkutvecklande. Mer precist studeras lärarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara språkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras också i vilken utsträckning läraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmål i diskussionerna.

Arbetets syfte är att ta reda på om det finns kunskap om lärstilar bland lärare och elever på gymnasiets omvårdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat på hur undervisningen ser ut i medicinsk grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sätt att lära in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori där nyckelorden är lärande, lärstilar och undervisning.Studiens empiri består av en lärstilsanalys som genomförts i två klasser samt intervjuer av vårdlärare och elever, där lärarna har undervisat någon av eleverna i medicinsk grundkurs. Arbetet begränsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lärstilar samt de faktorer som enligt Gardner påverkar elevernas inlärning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lärstilarna, såväl bland lärare som elever och att undervisningen i medicinsk grundkurs är flexibel. Avslutningsvis hävdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a.

Studiens syfte är att undersöka om elevers sätt att värdera och resonera kring skolregler skiljer sig åt beroende på regelkategori. Vi ställer mot bakgrund av domänteorin och tidigare forskning hypoteser som vi prövar med hjälp av en enkätstudie. Vår enkätstudie omfattar 202 deltagare i åtta klasser i år 4 ? 6 i en mellanstor svensk stad. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor.