Begreppet area har visat sig vara svÄrt att förstÄ. I de högre Äldrarna visar eleverna bristande kunskaper om begreppet i olika mÀtningar, nationella som internationella. Den hÀr studiens syfte var att ta reda pÄ hur begreppet area behandlas pÄ lÄgstadiet. Studien Àr en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av bÄde lÀrare och elever pÄ en lÄgstadieskola i södra Sverige. Resultatet visar att undervisningen om area börjar redan i Ärskurs 1 och lÀrarnas mÄl Àr att eleverna ska fÄ en kÀnsla för vad area innebÀr.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Sverige har sedan lÄng tid tillbaka tillÀmpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag Àr konstruerad sÄ, att det resultat som företagen redovisar Àven ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen pÄverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det pÄ senare Är debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsÀtta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrÄn detta ge förslag pÄ skatteregler. Namnet pÄ utredningen har varit ?Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning?, Àven kallad ?SamRoB-utredningen?.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur svenska modeföretag arbetar för att skapa Brand Identification  hos sina externa distributörer, samt vilka faktorer som pÄverkar möjligheterna att skapa Brand Identification. Vidare Àr syftet att belysa vilka tillvÀgagÄngssÀtt svenska modeföretag anvÀnder för att tackla faktorernas inverkan pÄ skapandet av distributörernas Brand Identification.Resultat: Studien visar att arbetet med Brand Identification Àr viktigt redan i ett inledande skede av ett samarbete. FörmÄgan att skapa en kÀnsla av tillhörighet Àr viktig för att Brand Identification med producentens varumÀrke ska vara möjlig, sÀrskilt dÄ distributören arbetar som representant för flera varumÀrken. TillvÀgagÄngssÀtt för detta Àr kommunikation som Àr riktad mot distributörens sÀljkÄr samt socialiseringsprocesser vid personliga besök hos distributörerna..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

For my master thesis in Archival Science, I have arranged and catalogued the archives of the Uppsala InternationalShort Film Festival. The materials consisted of approximately 160 binders and filing boxes and some banners.Additionally, there was a large amount of photos from screened films. Some of the material was in good order whilesome was not. The archive was catalogued in Visual Arkiv. After cataloguing the material, approximately 30 binderswith routine records such as reciepts, tax forms et cetera were removed and destroyed.

De internationella klimatförhandlingarna handlar om att hitta lösningar för att stabilisera halten av vÀxthusgaser i atmosfÀren och att uppnÄ tvÄgradersmÄlet. För att uppnÄ mÄlet finns olika utslÀppsmÄl att strÀva mot. Ett Àr ett utslÀppstak dÀr varje land inte fÄr slÀppa ut mer Àn 2 ton CO2-ekv/capita per Är för att tvÄgradersmÄlet ska uppnÄs. Ett annat utslÀppsmÄl Àr att minska de nationella utslÀppen med en viss procentsats. EU:s del i minskningen ligger pÄ 80-95 % till 2050.Som en del av arbetet mot mÄlet presenterade EU i mars 2011 en fÀrdplan för ett utslÀppsnÄlt samhÀlle.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Uppsatsens syfte har varit att undersöka och utvÀrdera om den ledarskapsutbildning och trÀning som genomfördes för yngreofficerare under senare delen av 90-talet har varit relevant mot internationell tjÀnstgöring i en multifunktionell miljö. Uppsatsensvarar bl.a. pÄ frÄgestÀllningarna: Vilken utbildning var relevant mot bakgrund av vunna erfarenheter? Vilken utbildning ÀrönskvÀrd mot bakgrund av vunna erfarenheter? Vilka krav stÀlls pÄ officerens ledarskap dÄ han/hon tjÀnstgör, som chef under eninternationell insats? Upplever officeren, som har tjÀnstgjort i en internationell insats, att internationell tjÀnstgöring Àr en prioriteraduppgift i Försvarsmakten? Uppsatsens teoretiska ram Àr byggd pÄ Ellströms teori om kvalifikation och kompetens i arbetslivet samtSandberg och Targamas tolkande teori om förstÄelse och lÀrande. I uppsatsen har den kvalitativa metoden med en induktiv ochdeduktiv ansats baserad pÄ ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt anvÀnts.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Handel Àr en central del av vÀrlden i det rÄdande tillvÀxtparadigmet. För att underlÀtta handel mellan nationalstater skapades Är 1948 GATT (General Agreement on Tariffs and Trade). Detta avtal var sÄ lyckat i att avskaffa handelshinder att övervakningsorganisationen WTO (World Trade Organization) skapades. WTO har sedan det bildades arbetat med att förenkla och effektivisera handeln och införlivat flera handelsrelaterade frÄgor till sin organisation. DÄ WTO bildades (1994) initierades samtidigt kommittén, CTE (Committee on Trade and Environment).

Diabetes typ 2 Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem, det Àr en kronisk sjukdom med allvarliga följdsjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med typ 2 diabetes. Studien baserades pÄ Ätta internationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1999 till 2006. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att livet med diabetes typ 2 innebÀr förlust, förnekelse och brist pÄ kontroll, Att det Àr viktigt med ett gott bemötande och bra relationer och Att ha lÀrt sig leva med diabetes typ 2 leder till frihet och sjÀlvbestÀmmande.

Uppsatsen syftar till att visa hur Försvarsmakten (FM) bör möta och arbeta eller socialt interagera med mammor, för att dessa ska kÀnna sig mer positiva till sina barns deltagande i internationella insatser.Tidigare forskning och information utgiven av FM riktar sig inte specifikt till mammor som i mÄnga fall kan vara en vÀldigt viktig anhöriggrupp för vÄra soldater och sjömÀn.Undersökningen fokuserar dels pÄ vilka behov av stöd mÄlgruppen har, men ocksÄ pÄ hur man ur ett socialpsykologiskt perspektiv ska fÄ mammor att se insatsen som meningsfull.Uppsatsen innehÄller information om hur tre mammor har kÀnt sig och upplevt kontakten med FM dÄ deras söner gjort utlandstjÀnst, hur en mamma kÀnner sig inför att hennes son för första gÄngen ska göra utlandstjÀnst, hur en chef ur utlandsstyrkan brukar bemöta anhöriga till sina soldater och hur FMŽs anhörigstöd allmÀnt ser ut..