I denna uppsats sammanstÀlls och granskas forskning som handlar om sexualitet och förÀldraskap. Metoden som anvÀnts Àr systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats Àr intersektionalitet med fokus pÄ maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgÄr frÄn heteronormativa förestÀllningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgÄr frÄn heteronormativa och socialt konstruerade förestÀllningar om homosexualitet och förÀldraskap.

Den ökade globala konkurrensen har resulterat i att mÄnga företag försöker uppnÄ konkurrensfördelar genom att ingÄ i olika sorters allianser. För att en allians ska bli framgÄngsrik spelar integrationsprocessen mellan företagen en viktig roll. Under denna process uppstÄr ofta problem som Àr kultur- eller personalrelaterade vilket innebÀr att Human Resource funktionen fÄr betydelse för hela alliansens framgÄng. Vi har i vÄr uppsats undersökt vilka vÀrdeskapande HR-aktiviteter som mÄste skyddas i samband med en allians, för att förhindra att det enskilda företagets unika vÀrdeskapandemöjligheter förstörs. De företag som ingick i studien var Astra Zeneca, Volvo och Stora Enso.

Alltsedan Sveriges intrÀde i EU (1995) har internationella samarbetsprojekt kontinuerligt ökat i antal, i denna kategori ingÄr sÄkallade EU-projekt. Denna rapport syftar till att belysa viktiga aspekter i den administrativa hanteringen av ovannÀmnda projekt. Fokus ligger framförallt pÄ redovisning och informationsspridning under projekttiden och efter projektets avslut.Den intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet bygger pÄ insamlat material ifrÄn 2 kommuner och 2 organisationer som fungerar som stöd för ett antal kommuner.Resultatet presenteras i form av 7 punkter, vilka anses vara viktiga att beakta vid styrning av EU-projekt. Punkterna kan sÄledes ses som en grund för en projektstyrningsmodell. Resultatet visar att mÄnga styrproblem uppstÄr pÄ grund utav informationsbrist, dÀrför diskuteras punkterna utifrÄn hur de skulle kunna stödjas av ett datorbaserat informationssystem..

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur nÄgra matematiklÀrare uppfattar elevers prestationer och motivation i Àmnet matematik. Syftet Àmnar ocksÄ belysa om lÀrarna ser nÄgra könsskillnader, samt om lÀrarna behandlar elever annorlunda utifrÄn dess kön. Yrvalet bestod av fyra matematiklÀrare, tre kvinnor och en man som hade varit verksammma lÀrare i minst sju Är. En semistrukturerad intervjuform anvÀndes med en förbestÀmd intervjuguide som hade tvÄ kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration frÄn fenomenologin.

I uppsatsen studeras de femton filmer som som vunnit en Guldbagge för bÀsta dokumentÀrfilm 2000-2014. Filmernas uttrycksform har analyserats med stöd av Bill Nichols teoretiska modell om olika modus inom dokumentÀrfilmen. En jÀmförande studie av trender inom den internationella dokumentÀrfilmen visar hur de svenska filmerna förhÄller sig till dokumentÀrfilm i omvÀrlden och till det senaste decenniets nya uttrycksformer, som olika former av interaktiva dokumentÀrfilmer. DÄ filmerna Àr utvalda som bÀsta dokumentÀrfilm under respektive Är bör en analys av filmerna ge en bild av vilka kvaliteter som premierats av nomineringsgruppen och juryn för Guldbaggen under 2000-talet. Uppsatsens resultat Àr att filmskaparnas val av uttrycksform varierar under tidsperioden, men att ett modus dominerar, samt att det utifrÄn de uttrycksmedel som filmskaparna anvÀnder gÄr att se ett genomgÄende mönster i de filmer som belönats med en Guldbagge..

Undersökningen syftar till att ta reda pÄ hur pedagoger genom bilder kan ge kunskap, förstÄelse och inlevelse i och för historien. Vi undersöker Àven det kÀllkritiska arbetet kring bilder samt hur vi kan sÀtta in bilden som redskap i ett historiedidaktiskt sammanhang. I arbetet jÀmför vi pedagogernas arbete med bilder i historieundervisningen pÄ kommunala skolor och internationella friskolor. I undersökning anvÀnder vi oss av metoden kvalitativ intervju dÀr fyra personer ingÄr. Resultatet visar att vÄra informanter, som samtliga Àr pedagoger, anvÀnder sig av bilder pÄ olika sÀtt för att ge eleverna kunskaper pÄ olika nivÄer.

Idrottsjuridiken Àr ett underutvecklat rÀttsomrÄde i Sverige och inom ÀmnesomrÄdet finns mÀngder av frÄgor som behöver analyseras ytterligare. En sÄdan frÄga Àr omfattningen av fotbollsspelarens arbetsrÀttsliga rÀttigheter och skyldigheter gentemot sin klubb. Fotbollsspelare utgör en speciell grupp pÄ arbetsmarknaden som i mÄnga avseenden skiljer sig frÄn normen av ?vanliga? anstÀllda. NÄgon svensk rÀttspraxis för huruvida fotbollsspelare ska ses som arbetstagare finns ej.

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur mindre tjÀnsteföretag drar nytta av sin region för att locka internationella gÀster. Analysera hur de anvÀnder sig av platsmarknadsföring och samverkan samt ge rekommendationer till liknande företag.Vi har anvÀnt oss utav en abduktiv ansats samt ett kvalitativt forskningsangreppssÀtt. De organisationer som vi studerat och intervjuat Àr Mundekulla, Astrid Lindgrens VÀrld, Hotell Ronja samt Regionförbundet.Vi har anvÀnt oss av kÀllor som kan hjÀlpa oss skapa en teoretisk syntes kring vÄra delfrÄgor inom Àmnena: TjÀnsteföretagens internationalisering och marknadsföring, Hur regioner och företag samverkar samt Hur regioner arbetar med platsmarknadsföring.Vi har kommit fram till att regional samverkan Àr av stor vikt nÀr ett mindre tjÀnsteföretag ska locka en internationell kundkrets. Samverkan sker pÄ olika nivÄer..

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

Internationalisering a?r na?got som ma?nga fo?retag ser som ett strategiskt framga?ngsrikt beslut, som efter att den pa?bo?rjats vanligtvis expanderar och kommer att omfatta fler la?nder. Trots detta finns idag fo?retag som va?ljer att inte ga? vidare efter att ha inlett en internationalisering. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka fenomenen avbruten internationalisering och deinternationalisering samt de faktorer som ligger bakom ett fo?retags beslut att avbryta, begra?nsa eller dra tillbaka en pa?ga?ende internationaliseringsprocess.

MÄlet med denna uppsats var att undersöka om den svenska avtalslagen Àr i behov av förÀndring och behöver bli mer internationell. Uppsatsen har undersökt vilka internationella avtalsrÀttsliga alternativ som finns att tillgÄ samt det pÄgÄende arbetet inom EU angÄende en gemensam europeisk civillag. Vid författandet av uppsatsen har utgÄngspunkten varit den svenska avtalsrÀtten och vad som Àr bÀst för Sverige. Materialet som frÀmst anvÀnts har bestÄtt av bÄde internationell och nationell lagtext och doktrin. Sverige har Àn sÄ lÀnge klarat sig med den nationella avtalslagen.

Begreppet hÄllbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det föresprÄkar ansvar och ett helhetsperspektiv pÄ jordens utveckling. Dock har begreppet Àven kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie Àr att synliggöra geografilÀrares förhÄllningssÀtt och förestÀllningar gÀllande begreppet hÄllbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning pÄ gymnasiet. Studien bygger pÄ en enkÀt och intervjuer genomförda med geografilÀrare verksamma pÄ gymnasieskolor runt om i Sverige och visar pÄ bÄde svÄrigheter och möjligheter i undervisningen om hÄllbar utveckling. Resultatet visar att lÀroplan och kursplaner inte nödvÀndigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lÀrarna moderniserat sin undervisning frÄn traditionell lÀroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg..

I början av 2003 inledde de svarta bönderna i Darfur i Sudan ett vÀpnat uppror mot den sudanesiska regeringsmakten. Detta pÄ grund av att de har kÀnt sig diskriminerande och negativt sÀrbehandlade. Regeringen svarar snabbt genom att trÀna upp och sÀtta in den sÄ kallande Janjaweed-gerillan som med regeringens stöd börjar bedriva etnisk resning och folkmord i Darfur.Sudan har sedan urminnes tider prÀglats av konflikter mellan araber och svarta, och denna konflikt Àr inget undantag. Det mÀnskliga lidandet i Darfur slÄr hela tiden nya rekord, men trots det stÄr omvÀrlden bredvid och tittar pÄ. FN har försökt att fÄ till ÄtgÀrder men lamslÄs av veto i sÀkerhetsrÄdet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om rÀtten att föra talan inför rÀtta, enligt artikel 16 i FN:s flyktingkonvention, verkstÀllts pÄ ett effektivt sÀtt i Sydafrika. RÀtten att föra talan inför rÀtta Àr intressant att analysera eftersom den ofta Àr förutsÀttningen för att förverkliga andra mÀnskliga rÀttigheter och spelar en central roll för ett fungerande rÀttssamhÀlle. Det Àr vidare intressant att se hur rÀttigheten implementerats i ett land som Sydafrika. Det var relativt nyligen som landet demokratiserades och befriades frÄn tiden med apartheid. Den nya konstitutionen Àr i dag starkt prÀglad av landets historia och sÀtter ett tydligt fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter.