Sökresultat:
1911 Uppsatser om Internationella affärer - Sida 25 av 128
OmvÀrldsanalys av Sveriges ekokommuner
MiljöfrÄgorna och miljöarbetet har förÀndrats under de senaste Ären och det har blivit uppenbart att nÄgot mÄste göras för att begrÀnsa mÀnniskans miljöpÄverkan. I Rio, 1992 hölls FN:s konferens för hÄllbar utveckling och grunden för det internationella tÀnkandet om det ?uthÄlliga samhÀllet? lades och gav genomslagskraft Àven i Sverige. Sveriges Ekokommuner Àr en ideell förening som jobbar för att utbyta kunskap, kompetens och erfarenheter inom ramarna för en hÄllbar utveckling och det uthÄlliga samhÀllet..
passivhus : en utveckling inom byggteknik
Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.
IFRS i svenska onoterade koncernbolag : vilka faktorer förklarar den frivilliga tillÀmpningen?
Sedan 2005 Àr det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra vÀrdepapper noterade pÄ börs inom EU att upprÀtta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rÄdet för att fÄ en ökad jÀmförbarhet gÀllande redovisningen mellan olika lÀnder samt för att företag ska ha samma tillgÄng till de globala kapitalmarknaderna. Det Àr frÀmst pÄ grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att Ästadkomma en harmonisering mellan olika lÀnders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver anvÀnda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillÀmpa de internationella redovisningsreglerna istÀllet för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillÀmpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhÄllanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.
Investering i internationella fastighetsmarknader : Ett svenskt perspektiv
I takt med den alltmer omfattande globaliseringen har grÀnsöverskridande placeringar i utlÀndska tillgÄngar underlÀttats och blivit en alltmer ökande trend bland vÀrldens investerare. Vid en nÀrmare studie av svenska börsnoterade, privata samt institutionella fastighetsplacerares bolag kan noteras en relativt stark koncentration till den svenska marknaden. Examensarbetet som följer har syftat till att utreda vad det Àr som driver respektive repellerar investerare frÄn investering i utlÀndska marknader. FrÀmst har svenska investerares instÀllning till och aktivitet pÄ utlÀndska marknader med avseende pÄ direktÀgda fastigheter undersökts.En investerares val av portfölj bestÀms av marknadsrelaterade riskkomponenter sÄsom likviditetsperspektivet och skattelÀget, men Àven den personliga utgÄngspunkten, budgeten och det egna investeringsmotivet. Fastighetsinvesterare Àr ytterligare exponerade mot flera unika fastighetsanknutna riskfaktorer och attribut sÄsom den lÄngsamt uppdaterade marknadsinformation och det bestÀmda lÀget, som gör en fastighet kÀnslig för miljö ? och omgivningspÄverkan till följd av politisk instabilitet och omrÄdesspecifika omvÀlvningar.
Implementering av IAS 40 : En studie av effekterna av IAS-standarden pÄ onoterade fastighetskoncerner
 Problem: Dagens höga frekvens av grÀnsöverskridande handel krÀver homogena regelverk inom mÄnga olika omrÄden, Àven inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemslÀndernas redovisningsprinciper beslutade EuroparÄdet att alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen frÄn den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprÀttandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhÄlla en ökad transparens av information och att öka jÀmförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlÀtta för investerare och verka för en vÀlfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillÀmpa IAS/IFRS istÀllet för de svenska reglerna som blir vÀldigt tydlig för fastighetsbolagen Àr att förvaltningsfastigheter ska vÀrderas antingen till verkligt vÀrde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvÀrde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvÀrde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.
Behandling av mÀn som slÄr kvinnor : alternativ till fÀngelse
Vi har i denna uppsats valt att titta pÄ nÄgra av de behandlingsmetoder som finns för mÀnnen som begÄtt ett brott mot en kvinna. Vi vill Àven veta om de har nÄgon effekt och hur det kommer sig att mÀnnen blir placerade under behandling för sina handlingar. Vidare har vi dessutom tittat lite pÄ internationella metoder. Det har varit viktigt för oss att försöka utreda begreppet ?vÄld mot kvinnor? och vilka brott som Äsyftas.
Diskurser om internationell tjÀnst och meritvÀrdering : fakta eller fiktion?
Försvarsmakten har sedan lÀnge haft uppgiften att delta i internationella insatser, och som pÄ senare Är intensifierats. I början pÄ 2000-talet startade en transformation mot en ny försvarsmakt med ökat internationellt fokus. I denna förÀndring har arbete skett i olika steg för att förÀndra myndighetens organisationskultur. Ett av syftena med denna kulturförÀndring var att öka officerares benÀgenhet att söka sig till befattningar i utlandsstyrkan. NÀr ett sÄdant förÀndringsarbete sker kan diskurser uppstÄ kring vissa frÄgor, inom en given kontext med ett specifikt syfte, och ett givet sprÄkbruk.
Miljöcertifieringssystemet LEED i Sverige : En uppsats om hur systemet kan förbÀttras
Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.
NÀr skolans normer möter de ungas verklighet : En reflekterande essÀ om lÀraryrket
Svenska skolelever presterar allt sÀmre pÄ internationella matematiktester och det förs enstÀndig öppen debatt om detta. Detta Àr min granskande studie i vad som hÀnder i enmatematikgrupp som havererar. Genom att gÄ pÄ djupet i en berÀttelse försöker jag reda utvad som hÀnder under ytan nÀr undervisningen inte fungerar. Allt oftare stÀmmer inteverkligheten med styrdokument och teori om skolan som verksamhet och organisation.Uppsatsen Àr skriven inom ramen för Àmnet yrkeskunnande och teknologi och fokuserar pÄtyst kunskap och kollektiv kunskap..
Direktinvesteringar - Ăvergripande strategi samt val och implementering av internationella etableringsmetoder
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som kan ligga till grund för högteknologiska företags strategiska direktinvesteringsbeslut i utlandet och dÀrigenom bidra till ökad förstÄelse för hur tÀnkandet kring dessa beslut fungerar.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ fallstudie av fyra högteknologiska företag; Beijer Electronics AB, CellaVision AB, Qliktech AB samt TAC AB, som har gjort direktinvesteringar i utlandet. Teoretiska ansatser anvÀnds för att analysera empirin och visualisera de olika elementen i valet av etableringsstrategi.Företag som direktinvesterar i utlandet kan vÀlja förvÀrv eller uppstart. Den strategiska process som valet utgör delas in i tre grundelement, övergripande strategi, etableringsval och implementering, som analyseras individuellt. Ju mer övergripande de strategiska tankarna Àr, desto större flexibilitet Àr nödvÀndig för företag som befinner sig pÄ internationella marknader med mycket extern pÄverkan. PÄ detaljnivÄ kan rationella strategier lÀttare implementeras.Avgörande för att direktinvestera Àr behovet av nÀrvaro pÄ strategiskt viktiga marknader och företagens önskan om att behÄlla vissa resurser internt i organisationen.
FÀrdigförpackad skola : En utvÀrdering av produkter till skol- och fritidsverksamhet i katastroflÀger
Rapporten utvÀrderar produkter som skickas till katastroflÀger för att underlÀtta skol- och fritidsverksamhet. Fokus ligger pÄ det projekt i vilket den svenska Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB), tillsammans med sin tyska motsvarighet Technisches Hilfswerk (THW), tagit fram ett komplett, fÀrdigförpackat katastroflÀger. Detta ska kunna skickas och sÀttas upp var som helst i vÀrlden. Projektet gÄr under namnet Emergency Temporary Shelter (ETS) och ska bidra med bostad, skydd, el, vatten- och sanitetslösningar för totalt tusen personer som tvingats fly sina hem. LÀgret ska ocksÄ tillhandahÄlla skol- och fritidsverksamhet.
SvÄrigheter med att redovisa enligt IAS/IFRS
Börsnoterade europeiska företag ska frÄn och med 1 januari 2005 tillÀmpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benÀmns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa standarder ska tillÀmpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gÀller för resterande finansiella rapporter.Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka svÄrigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vÄr hjÀlp för att fÄ fram information om detta har vi anvÀnt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella lÀkemedelskoncernen AstraZeneca, RÄdet för finansiell rapportering samt en revisor pÄ Ernst & Young.Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att fÄ sÄ ingďende information som möjligt. Vid intervjuerna anvÀndes öppna frÄgor för att fÄ en tydlig beskrivning av svÄrigheterna.Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svÄrigheter som kan uppkomma vid implementeringen och anvÀndningen av IAS/IFRS.
Inte han! Han Àr en av dom! 10 före detta högstadieelever berÀttar om sin erfarenhet av lÀrare-elev förhÄllandet
Det har lÀnge varit en del av bÄde nationella samt internationella dokument att alla som arbetar i skolan ska möta alla elever med samma respekt och möjlighet att lyckas utifrÄn elevernas olika bakgrund, tidigare erfarenheter, intresse och kunskap. I verkligheten fungerar det inte alltid sÄ. SÄ hur pÄverkas elevernas akademiska prestation, sociala utveckling och vÀlmÄende av deras egna tolkningar av lÀrarens bemötande och förvÀntningar?.
Socioekonomisk bakgrund och l?sf?rst?elsef?rm?ga i grundskolan: en systematisk litteraturstudie
L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som
resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som
p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att
en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i
h?gre ?rskurser.
Anpassning och asymmetri : En fallstudie om den brittiska armén under konflikten i Nordirland
En militĂ€rt starkare makt har ofta överraskande svĂ„rt att ?besegra? eller ?hantera? en betyd-ligt svagare part i en konflikt, inbördes sĂ„vĂ€l som internationella. Ăvermakten uppvisar inte sĂ€llan en oförmĂ„ga att anpassa sig till nya omstĂ€ndigheter, medan den svagare aktören tvingas förĂ€ndra sig. Vad beror detta pĂ„?Jag ska i denna uppsats undersöka en starkare aktörs förmĂ„ga, eller oförmĂ„ga, att hantera en militĂ€rt underlĂ€gsen mostĂ„ndare.