Sökresultat:
1911 Uppsatser om Internationella affärer - Sida 24 av 128
En kartlÀggning av synen pÄ intern kontroll ur ett revisorsperspektiv : Fyra ögon ser bÀttre Àn tvÄ
SammanfattningIntern kontroll innebÀr att företaget har system för kontroll, sÄ att risken att det förekommer omedvetna fel och oegentligheter minskas. Systemet byggs oftast upp genom införandet av attestregler, rapportsystem samt en strukturerad ansvars- och arbetsfördelning i verksamheten. En avvÀgning mÄste alltid göras mellan kostnaderna för den interna kontrollen och de fördelar den Àr avsedd att ge företaget. Revisorns uppgift Àr att granska den interna kontrollen i ett företag, kontrollera om den fungerar och Àr anpassad efter verksamheten, med syfte att uppnÄ de mÄl och den lönsamhet som företaget efterstrÀvar.Mot bakgrund av att det inte fanns nÄgon tidigare forskning pÄ omrÄdet, tyckte vi att det vore intressant att undersöka revisorers syn pÄ god intern kontroll samt revisorns roll vid granskning av intern kontroll och om den interna kontrollen i Sverige har pÄverkats av den internationella utvecklingen pÄ omrÄdet. Vi valde Àven att studera om det förekommer intern kontroll i mindre bolag.För att besvara vÄr problemformulering genomförde vi, parallellt med litteraturstudier, ett antal personliga intervjuer med auktoriserade revisorer.
Strategier i FörvĂ€rv : Ăr det dĂ€r skon klĂ€mmer?
Bakgrund: Med bakgrunden av företags behov att utvidga sin verksamhetssfÀr, har företagsförvÀrv blivit alltmer frekventa och mer omfattande. Speciellt i branscher med snabb utveckling sÄsom IT-branschen, Àr detta av aktualitet. Med förvÀrvsvÄgors uppkomst, har Àven ett stort antal av dessa förvÀrv resulterat i misslyckande snarare Àn expansion. Förklaringen till detta Àr mÄngfaldig och kopplas till omrÄden kring före, under och efter förvÀrvet. Det som förvÀntas av ett förvÀrv, Àr synergieffekter, det vill sÀga förmÄgor av förvÀrvsobjektet som bidrar positivt till moderbolagets verksamhet.
Harmoniseringen av redovisningen : IAS 39 ur bankers, myndigheters och redovisningskunnigas perspektiv
Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet pÄ jÀmförbar redovisning mellan lÀnder ökat. EU har dÀrför som mÄlsÀttning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rÄdet en förordning om tillÀmpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 Àr det krav pÄ att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillÀmpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svÄraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.
Internationella fusioner : Ăven staten vill ha sitt
Den 23 juli 1990 kom rÄdets direktiv 90/434/EEG, fusionsdirektivet, som behandlar ett gemensamt beskattningssystem för bland annat fusioner som vi har valt att fokusera pÄ. Det ansÄgs nödvÀndigt för att harmonisera reglerna och skapa sÄdana förhÄllanden som liknar de som gÀller pÄ en inre marknad och pÄ sÄ sÀtt garantera upprÀttandet av en gemensam marknad. Tanken Àr att det inte ska finnas restriktioner inom gemenskapen och som ett led i detta Àr det dÄ nödvÀndigt att införa neutrala skatteregler som inte pÄverkar konkurrensen. Skattereglerna som de sÄg ut innan gjorde skillnad pÄ förhÄllanden inom medlemslandet och förhÄllandet mellan medlemslÀnder. Om nu förhoppningsvis botten i krisen Àr nÀra kan det nÀrma sig en vÄg av företagsförvÀrv och fusioner.
Parisprincipernas fotspÄr: Det internationella standardiseringsarbetet inom katalogiseringsomrÄdet 1961-1999 och standardiseringsarbetets pÄverkan pÄ svenska katalogiseringsregler
This study investigates to which degree international developments in cataloguing have influenced Swedish cataloguing rules (KRS). The results show that KRS has been influenced by international developments in cataloguing to varying degrees. The study also shows that KRS has been influenced by Anglo-American cataloguing rules, previous editions of Swedish cataloguing rules and by the work undertaken by the International Federation of Library Associations and Institutions..
Bidrag för kompetensutveckling inom VÀxtkraft MÄl 3
Företag upplever idag en allt hĂ„rdare internationell konkurrens och dĂ€rmed ökande krav pĂ„ att skapa sig konkurrensfördelar för att överleva. DĂ„ Sverige och mĂ„nga andra industrialiserade lĂ€nder till följd av bland annat höga lönekostnader inte kan konkurrera med hjĂ€lp av pris, har tillgĂ„ng till kunskap och kompetensutveckling blivit avgörande för Sveriges möjligheter att kunna hĂ€vda sig i den internationella konkurrensen. Ăven staten Ă€r beroende av ett framgĂ„ngsrikt nĂ€ringsliv som genererar skatteintĂ€kter vilket Ă€r en förutsĂ€ttning för fortsatt vĂ€lfĂ€rd. Den internationella konkurrensen utgör sĂ„ledes ett hot inte bara för det svenska nĂ€ringslivet utan Ă€ven för samhĂ€llet, vĂ€lfĂ€rden och staten. Inför detta hot har stat och marknad ett ömsesidigt intresse och behov av att hjĂ€lpas Ă„t och dĂ€rför har staten utarbetat strategier för att uppmĂ€rksamma företag och organisationer pĂ„ vikten av kunskap och kompetensutveckling.
Varför togs beslut om Sveriges första marina internationella insats i Libanon 2006?
Sverige har bidragit med trupp till internationella insatser sedan 1950-talet. Detta har gjorts med bidrag frÄn framför allt markstridskrafter men Àven med luftstridskrafter. Det dröjer fram till 2006 innan beslut tas om en marin internationell insats i form av korvettförband som bidrag till FN-insatsen UNIFIL i Libanon. Denna insats har fram till idag följts av fyra marina insatser, en förlÀngning av UNIFIL i Libanon 2007 och tre insatser i Somalia under Ären 2009-2013. Beslutet om den marina insatsen i Libanon Àr för marinen banbrytande.
Innovative Sweden : Ett stöd för mindre företag vid etablering av ett interantionellt nÀtverk?
Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade a?r 2010 en vision om att fo?rdubbla Sveriges export fram till a?r 2015. Visionen omfattade bland annat att o?ka exporten fra?n sma? svenska fo?retag. Exporten fra?n svenska fo?retag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfra?mjande projekt inte o?kat.
Betydelsen av mötesindustrin : En studie av StockholmsmÀssan ur ett geografiskt perspektiv.
Dagens globaliserade samhÀlle illustrerar mÀnniskans levnadsmönster, dÀr fysiska avstÄnd inte lÀngre har betydelse, eftersom tekniken gör det mesta möjligt tex. gÀllande transporter och förflyttning. Trots detta Àr det personliga mötet viktigare Àn nÄgonsin. Att det personliga mötet blivit en sÄ central del i utvecklingen gynnar mötesindustrin. Denna kan delas in i olika typer av möten och tvÄ av dem som behandlas i uppsatsen Àr mÀssor och kongresser.
Valutarisker och Valutahantering inom Svenska Internationella Företag : Exemplen Lindab och Sandvik
DÄ globaliseringen av vÀrldens lÀnder Àr mer utbredd Àn nÄgonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan mÄnga europeiska lÀnder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag vÀljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan Àven ytterligare risker som mÄste hanteras. Valutarisk Àr en av de risker som företagen mÄste beakta dÄ de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet pÄ flera marknader Àr utsatta för, och hur företagen vÀljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jÀmföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin sÀger om omrÄdet. En del av vÄrt syfte har varit att utreda om den pÄgÄende ekonomiska krisen har pÄverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare ÄtgÀrder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vÄr studie valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgÄende telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.
Den sjunkande lÀsförmÄgans pedagogiska konsekvenser. En fallstudie
SyfteEtt av syftena med beskriven studie Àr att undersöka om och hur lÀsförmÄgan pÄ en skola sjunkit. Ett annat syfte Àr att undersöka vad detta fÄtt och har haft för pedagogiska konsekvenser. Uppsatsen fokuserar pÄ de pedagogiska konsekvenserna. TeoriUppsatsens undersökning utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet, och tar stöd av SÀljös och Vygotskijs teorier om lÀrande, det vill sÀga lÀrande i det inlÀrningsklimat elever skapar tillsammans i klassrummet. Om elevers lÀsförmÄga förÀndras, förÀndras ocksÄ den sociala miljö som karaktÀriserar inlÀrningsklimatet.
Futsal- ett organisatoriskt dilemma? : En kvalitativ studie av organisationsalternativ för en ny idrottsgren inom och utanför Riksidrottsförbundet
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka olika alternativ till organisation av futsal i Sverige inom och utanför Riksidrottsförbundet (RF). Jag har anvÀnt mig av följande frÄgestÀllningar: Hur organiseras futsal internationellt? Vilka alternativ finns till organisation av futsal inom RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Vilka alternativ finns till organisation av futsal utanför RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Hur ser organisationen av futsal ut i Norden? Hur har andra nyligen etablerade idrotter organiserats i Sverige och varför?MetodStudien bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med personer som representerar skilda idrottsorganisationer med betydelse för organiserandet av futsal. Intervjuerna Àr genomförda med en hög grad av strukturering och en lÄg grad av standardisering.ResultatDen internationella situationen med tvÄ skilda organisationer för futsal pÄverkar de nationella organisationsalternativen. Det alternativ som Àr aktuellt i dagens lÀge inom RF Àr intrÀde i Svenska fotbollförbundet (SvFF).
FrÄn havets bönders bad-djÀvlar till marinens EOD : en fallstudie i svensk försvarstransformation
I avsaknad av ett existentiellt hot pÄbörjades efter kalla krigets slut en transformation av de europeiska försvarsmakterna. Den europeiska integrationen skulle öka staternas sÀkerhet varpÄ försvarbudgetarna sakta krympte samtidigt som EU:s fria rörligheter Àven förenklade rörligheten av skadliga och oönskade element. Kombinationen av bristande ekonomi och en utökad hotbild krÀvde flexibla och kostnadseffektiva förband. Försvarmakten deklarerade under perioden "strategisk timeout" dÀr den strategiska försvarsplanering reducerades till ett minimum i syfte att istÀllet identifiera Försvarsmaktens framtida förmÄgor samt vilka förband som skulle bistÄ med förmÄgorna. Den ursprungliga ambitionen reducerades kraf-tigt av krympande försvarsanslag och stor pÄverkan av regional- och industripolitik.
Rà 2008 ref. 24 vs Rà 2010 ref. 112 : Tax treaty override pÄ svenska?
SammanfattningFör att underlÀtta grÀnsöverskridande transaktioner ingÄr stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de Àven kallas utgör en del av folkrÀtten och Àr reglerade i Wienkonventionen om traktatrÀtten frÄn 1969. En av de vanligaste formerna av traktat Àr idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrÀtt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rÀtt vilket ger uttryck för det dualistiska synsÀttet. Inom folkrÀtten Àr principen att avtal ska hÄllas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan Äberopa sin interna rÀtt som grund för sin underlÄtenhet att fullgöra ett avtal.
Produktion och försÀljning av havre i SkÄne 1800-1860. En studie i hur gods och bönder reagerar pÄ Àndrade marknadsförutsÀttningar.
FrihandelsÄren fr.o.m. ca 1846-1880 utgör bakgrund till studien. Med utgÄngspunkten att havre var det mest inkomstbringande sÀdesslaget pÄ den internationella marknaden, anvÀnds det hÀr som en mÄttstock pÄ kommersiellt beteende och medvetenhet. Nio skÄnska socknar med sjÀlvÀgande bönder jÀmförs med varandra och med de tre gods som Àven ingÄr i stuiden. Tillsammans representerar de olika produktionssÀtt och geografiska omrÄden..