Syfte: Vi ämnar undersöka huruvida tillämpning av reglerna för säkringsredovisning bidrar till en bättre redovisning för bankerna. Dessutom har vi för avsikt att belysa praktiska problem förknippade med säkringsredovisning. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Den består av två steg. Vi började med att kartlägga den offentliga debatten på området som att sedan följa upp de frågor som väcktes med semistrukturerade intervjuer.

En rad aktualiteter i dagens media under de senaste åren inom bank- och finansvärlden tyder på att bankerna ses som en kategori av tjänsteföretag som i dagsläget har ökat krav av transparens. Den lagstadgade finansiella redovisningen förbiser sådana faktorer som kan vara av betydelse för att skapa ett transparent och legitimt företag vilket gör att företagen tar till sig möjligheten och kompletterar årsredovisningar med tilläggsupplysningar. Företagsöverlevnad beror till en stor del på legitimitet som erhållas från aktieägare och investerare, givet att tjänsteföretags handlingar måste överensstämma med aktieägares och investerares förväntningar och krav på verksamheten. Redovisning av intellektuell kapital via årsredovisningar kan bidra till en bättre insyn i organisationen och dess beteende för aktieägare och investerare.Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur tjänsteföretag genom extern redovisning av intellektuellt kapital kan eftersträva transparens och skapa legitimitet. För att besvara studiens syfte genomfördes en fallstudie på de fyra svenska storbankerna med utgångspunkt i aktörssynsätt.

För att finansiell rapportering ska ge läsaren en så klar bild som möjligt krävs en viss grad av harmonisering och upprättande av redovisningsstandards. Risken blir annars att redovisningen inte blir jämförbar och transparent. I december 2001 kom Redovisningsrådets Akutgrupp med ett uttalande som sa att koncernbidraget ska redovisas efter ekonomisk innebörd istället för, som tidigare, en bokslutsdisposition i resultaträkningen. Det problem som då uppstod var hur de företag som följde, och följer, Bokföringsnämnden skulle göra. Därför har Bokföringsnämnden under 2006 och 2007 skickat ut remisser med förslag på hur koncernbidraget i framtiden ska redovisas.

Från och med den första juli år 2007 skall köparen redovisa mervärdeskatt vid inköp avbyggtjänster från ett annat byggtjänstföretag. Regeländringen syftar till att minskaskatteundandragande och svartarbete som är ett problem inom byggbranschen.Införandet har dock medfört en del problem för berörda parter.Uppsatsens syfte är att beskriva hur den omvända momsen bokförs i svenskabyggtjänstföretag samt de ekonomiska konsekvenserna detta leder till hos säljande ochköpande byggtjänstföretag. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva hur det nyaregelverket uppfattas av företag, Skatteverket och revisorer, samt att föreslå hur denomvända momsen bör bokföras i byggtjänstföretag. För att uppfylla uppsatsens syfte harintervjuer genomförts med utvalda byggtjänstföretag, revisorer samt Skatteverket.Uppsatsen ger en beskrivande bild av den rådande mervärdeskatteredovisningen inombyggbranschen. Uppsatsen belyser även de problem som finns med att tillämparegelverket och hur de berörda parterna förhåller sig till dessa problem.

SammanfattningUppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur nyckelaktörer arbetar med att göra Stockholms skärgård till en exportmogen turistdestination. För att uppnå detta syfte har vi utgått från forskningsfrågan:·     Hur arbetar Stockholm skärgårds nyckelaktörer med destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring för att attrahera fler internationella besökare?                                                                                                                        Sverige som turistdestination har ökat markant i attraktionsvärde under de senaste åren, och därför måste Sverige kunna leverera mer exportmogna destinationer, så vi kan möta de utländska besökarnas behov och krav. Stockholms skärgård består av nära 30 000 öar och etablerades som ett turistparadis redan i början av 1900-talet i Sverige. Än idag ses skärgården som en landsbygdsidyll och rekreationslandskap för många svenska fritidshusägare och turister.

Bakgrund och problem: Det finns en klar tendens, särskilt genom harmoniseringen av redovisningen, mot en mer kapitalmarknadsinriktad redovisning. Frågan blir då hur företagen går tillväga när de värderar sina tillgångar till ett marknadsvärde och hur stor precisionen i värderingen är.Syfte: Syftet med uppsatsen är att göra en fallstudie av ett antal företags värdering av förvaltningsfastigheter samt att hålla en diskussion kring valda lösningar vid värderingen.Avgränsningar: Studien är inriktad på den svenska marknaden. Endast företag med kontor i Göteborg träffats då det har ansetts vara av stor vikt att få en god kontakt med respondenterna.Metod: En kvalitativ metod har använts där djupintervjuer gjorts med tre fastighetsbolag samt en framstående akademiker på området. Intervjuernas syfte har varit att hålla en diskussion och få en djupare förståelse kring fastighetsvärdering och fastighetsmarknaden.Resultat och slutsatser: Fastighetsbolagen använder uteslutande en värderingsmetod som bygger på en kassaflödesmodell på grund av svårigheterna med ortprismetoder. Vi fann att kassaflödesmodeller inte nödvändigtvis speglar ett marknadsvärde utan snarare ett nuvärde av en investering.

Bakgrund och problem: IASB arbetar för en internationell harmonisering av redovisningen.I Sverige skall noterade företag följa IAS/IFRS redovisningsregler från och med 2005. Redanfrån 2002 implementerades RR 17 svensk redovisning, denna rekommendation bygger på IAS36 och behandlar nedskrivningar. Det som är den största skillnaden med RR 17 och IAS 36jämfört med tidigare normgivning är att här skall tillgångarna värderas till verkligt värde.Syfte: Att kartlägga de eventuella skillnader som införandet av RR 17 och IAS 36 har medförtför svenska fastighetsföretag. Vilka är dessa skillnader, har sättet att värdera på förändrats ochhar det slutligen resulterat i en mer rättvis bild av fastighetsföretags fastighetsbestånd.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på fastighetsföretaget som är noterade och ett urvalatt titta närmare på tre stycken företag har genomförts. Fokus i undersökningarna ärföretagens årsredovisningar samt så intervjuer genomförts med samtliga fallföretag.

Förväntningarna på årsredovisningen varierar stort mellan olika företag. Vissa företag har stor förväntan medan andra inte har några förväntningar alls. Vad kan de här skillnaderna bero på? Varför anser en del företag att årsredovisningen är användbar och andra inte? Ovanstående frågeställningar väckte vårt intresse till att genomföra den här studien. Även att det idag inte finns någon enhetlig teori inom ekonomisk redovisning eller hur företag använder sig av redovisningsrapporter gjorde att vi valde att genomföra den här studien.

Syftet är att beskriva och analysera de problem som uppstår vid en introducering av internationella redovisningsstandarder och fokus läggs på huruvida den kinesiska kulturen inverkar på de problem som den kinesiska redovisningsprofessionen ställs inför vid en introducering i Kina. Vidare ämnar vi analysera användbarheten av Hofstedes kulturdimensioner, vilka vi baserar vår studie på. Vi har med utgångspunkt i en abduktiv ansats och ett deskriptivt angreppssätt genomfört en kvalitativ studie. Insamlingen av empiri har gjorts med hjälp av intervjuer. Vi har utgått från Hofstedes och Grays kulturteorier för att skapa det kulturella perspektiv som vårt syfte ämnar.

Syfte: Vårt huvudsyfte med uppsatsen är att kartlägga och jämföra börsnoterade företags klassificering av omstruktureringsposter som jämförelsestörande. Vi analyserar och utvärderar företagens redovisningsmetoder, vilket ska ge underlag till en rekommendation hur redovisning kring dessa poster kan utvecklas. Vårt delsyfte är att öka förståelsen kring jämförelsestörande poster så att den som läser företagens årsredovisningar förstår bakgrunden med dessa.Metod: Vi använder oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med börsnoterade Large Cap företag på Stockholmsbörsen.Teori: I teorin utformar vi en föreställningsram utifrån IASB regelverk. Övrig teori berör engångsposter och omstruktureringskostnader samt deras påverkan på redovisningen.Empiri: I empirin sammanställer vi material som erhållits genom intervjuer med företag i studien.

Det finns idag en relativt liten empirisk forskning kring kritiska implementeringsfaktorer för affärssystem. Den forskning som finns studerar i princip uteslutande stora företags implementeringsproblematik och vi ser en brist på forskning riktad till mindre företag. Syftet med denna uppsats är att undersöka om befintlig forskning kring implementeringsproblematik i större företag är applicerbar på små och mellanstora företag verksamma på den svenska marknaden.Vi har utgått från existerande teorier för att skapa en samlad bild över kritiska implementeringsfaktorer i form av en modell med nio stycken kritiska punkter. Vi har sedan använt denna modell för att se relationen mellan den och vårt empiriska underlag, i syfte att identifiera likheter och skillnader mellan internationell forskning om större företag och vår studie om SMFs. Vårt empiriska underlag består av en enkätundersökning med sexton stycken företag och en mer djupgående intervju med ett företag.

Syftet med den här undersökningen är att studera, och identifiera tillvägagångssätt för tjänsteföretag att internationalisera sig samt sälja sina produkter. För att göra det, samt att kunna kartlägga ett eventuellt mönster är det väsentligt att öka förståelsen kring hur försäljningen av tjänsten går till samt hur säljaren hanterar de kulturella skillnader som uppstår vid internationalisering. Vi har valt en kvalitativ metod, med en deduktiv ansats för undersökningen där utgångspunkt finns i teori. Den teoretiska referensramen inkluderar välkända modeller som beskriver företags processer vid en internationalisering, samt teorier riktade mot tjänsteföretag, internationell försäljning, säljarens roll samt kultur och kommunikation. Därefter har vi i det empiriska materialet, redogjort för vad de fallföretag vi har arbetat med, i praktiken har hanterat dessa fenomen i deras internationaliseringsprocesser. I analysen har vi sedan ställt empirin mot teorin för att identifiera ett mönster rörande internationalisering samt internationell försäljning av tjänsteföretag. I slutsatsen har vi till sist haft möjlighet att presentera detta mönster för internationalisering av tjänsteföretag, där vi har konstaterat att processen är baserad på drivna individer på ledningsnivå som initierar internationaliseringen.

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sättet att styra med budget, utifrån dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi säga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som säger att den nationella kulturen påverkar ekonomistyrningen i organisationer..

Sedan andra världskrigets slut har internationell debatt förekommit angående hur internationellt bemötande bör ske då en främmande befolkning utsätts för våld och övergrepp av dess egen statsledning. Ofta har inom ramen för denna debatt normen om icke-intervention kommit att ställas mot ett globalt förespråkande av mänskliga rättigheter.Efter uppmaning av FN:s tidigare Generalsekreterare Kofi Annan, upprättades år 2000 International Commission on Intervention and State Sovereignty. Kommissionens arbete mynnade ut i en rapport benämnd The Responsibility to Protect, vilken syftar till att söka internationell konsensus kring möjligheten att genomföra intervention med humanitärt skydd som mål, samt rekommendationer om hur en sådan bör ske.Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativ textanalys söka svar på i vilken omfattning rekommendationerna inom The Responsibility to Protect överensstämmer med internationellt agerande under den inomstatliga konflikten i Libyen 2011.Studiens resultat visar på att internationellt agerande från FN, dess medlemsländer samt internationella organisationer till viss del överensstämmer med rapportens förespråkade konflikthantering innan demonstrationer utbröt i Libyen. Vidare visar studien att internationellt agerande väl överensstämmer med The Responsibility to Protect´s rekommendationer, då de libyska demonstrationerna eskalerade och mynnade ut i en inomstatlig väpnad konflikt..

Som en följd av de ekonomiska och politiska reformerna på 1990-talet i Ryssland utökades möjligheterna för internationell handel och samarbete mellan Ryssland och andra länder. När länder med olika nationella revisionssystem börjar samverka på en internationell marknad förekommer kommunikations- och förtroendeproblem, vilka kan lösas genom tillämpning av ett dubbelt revisionssystem: nationellt och internationellt. De ryska lagarna om revisionsverksamhet ? 307-?3 7§ och ? 208-?? föreskriver vilka företag som är revisionspliktiga enligt båda standarderna. Det finns dock företag som inte är revisionspliktiga, men som frivilligt väljer att ha sin verksamhet reviderad.