Leasingredovisning i förändring ? Ekonomiska effekter för svenska börsnoterade företag av att aktivera operationell leasing.Bakgrunden till uppsatsen är att G4+1-gruppen, som är en internationell sammanslutning av olika normgivare, kommit med ett förslag till ny leasingredovisningsnorm. Innebörden i förslaget är att leasing skall aktiveras i balansräkningen. Uppsatsen inleds med leasinghistorik och en redogörelse av motiv för företagen att använda sig av leasing som finansieringsform. Därefter följer en redogörelse för de teoretiska resonemang som förslaget grundar sig på.

Ekonomisk redovisning har funnits sedan 2300 år f.Kr. Idag har alla någon form av redovisning, vanligen externredovisning till yttre intressenter och internredovisning för företagets egen uppföljning. Redovisaren är ansvarig för att fånga företagets affärer och beskriva dem på ett sådant sätt så att mottagaren kan förstå och använda informationen. En av de mottagare som kan vara intresserade av ekonomisk information från företaget är dess anställda. För dem som inte dagligen arbetar med ekonomi kan det dock vara svårt att följa ekonomiska resonemang och att förstå ekonomiska rapporter.Denna uppsats tar upp både teori och empiri kring ämnet förmedlande av ekonomisk information till anställda.

Corporate Social Responsibility (CSR), företags sociala ansvar, har blivit ett allt mer omdiskuterat ämne sedan 1990-talets början. Denna uppsats visar på att kommunikation av CSR är någonting som även så kallade oetiska företag har engagerat sig inom. Syftet med studien är att studera i vilken utsträckning företag som klassificerats som ?oetiska? kommunicerar kring CSR i redovisning. Uppsatsen finner stöd i tidigare forsknings beprövade ansatser och undersökningsmetoder men differentierar sig genom valet av underso?kningsområde.

Ämnet uppsatsen behandlar är redovisningsrätt. Både juridik och redovisning är två delar som går in i varandra. Syftet har varit att undersöka hur domstolarna dömer i fall där god redovisningssed behandlas, med fokus på när Regeringsrätten, RegR, och Bokföringsnämnden, BFN, inte är överens. BFN är en statlig myndighet som är upprättad för att utveckla god redovisningssed. De avlämnar på begäran yttranden till domstolar i fall om god redovisningssed.De presenterade fem rättsfallen är alla prejudikat, dvs.

Redovisningen av kundfordringar är komplex. Posten är förhållandevis svår att värdera och en felaktig värdering kan förvränga företagets finansiella ställningar. IAS 1 p.9 har ett fåtal regler som uppfattas som vaga för redovisning av kundfordringar vilket gör att skillnaderna ökar. Framförallt öppnas det upp utrymmen för manipulation av redovisningen.Syftet med studien är att ge en bättre förståelse av hur kundfordringar redovisas och att tolka och analysera hur upplysningar av redovisningsmetoder i årsredovisningar underlättar förståelsen av innehållet i rapporteringar. För att syftet ska uppnås studerades 24 företag.Studien visade att även fast alla undersökta företag är börsnoterade (på large cap OMXS30) så råder det stora skillnader i deras disclosure av information kring tillämpande redovisningsmetoder.

Syftet med uppsatsen var att beskriva hur mindre tjänsteföretag drar nytta av sin region för att locka internationella gäster. Analysera hur de använder sig av platsmarknadsföring och samverkan samt ge rekommendationer till liknande företag.Vi har använt oss utav en abduktiv ansats samt ett kvalitativt forskningsangreppssätt. De organisationer som vi studerat och intervjuat är Mundekulla, Astrid Lindgrens Värld, Hotell Ronja samt Regionförbundet.Vi har använt oss av källor som kan hjälpa oss skapa en teoretisk syntes kring våra delfrågor inom ämnena: Tjänsteföretagens internationalisering och marknadsföring, Hur regioner och företag samverkar samt Hur regioner arbetar med platsmarknadsföring.Vi har kommit fram till att regional samverkan är av stor vikt när ett mindre tjänsteföretag ska locka en internationell kundkrets. Samverkan sker på olika nivåer..

Denna uppsats studerar huruvida internationell diversifiering medför några vinster gentemot att följa en inhemsk strategi. Genom analys av dels sverigefonder och dels globalfonder slås det fast att så är fallet. En internationell strategi medför en lägre risk än en sverigekoncentrerad. Uppsatsen undersöker också fenomenet Home Bias, d.v.s. den snedvridning som innebär att en allt för stor andel av kapitalet placeras i hemlandet.

Målet med denna uppsats var att undersöka om den svenska avtalslagen är i behov av förändring och behöver bli mer internationell. Uppsatsen har undersökt vilka internationella avtalsrättsliga alternativ som finns att tillgå samt det pågående arbetet inom EU angående en gemensam europeisk civillag. Vid författandet av uppsatsen har utgångspunkten varit den svenska avtalsrätten och vad som är bäst för Sverige. Materialet som främst använts har bestått av både internationell och nationell lagtext och doktrin. Sverige har än så länge klarat sig med den nationella avtalslagen.

Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

Uppsatsen handlar om ungdomars användande av grovt talspråk. Varför använder sig ungdomar av grovt talspråk och när gör de det? Vilket är skolans uppdrag, när det gäller att försöka motverka det grova talspråket? Syftet med undersökningen är att undersöka orsakerna till ungdomars användande av grovt talspråk och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans värld kan göra och bör tänka på för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till språket kan påverka ungdomars talspråk. Även skolans roll som samhällsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tolv elever i år sex och tolv elever i år nio.

Ämnet redovisning och entreprenörskap är ett ganska orört område inom forskningen. Forskare är oeniga ifall redovisning och entreprenörskap går att kombinera med varandra samt vilken funktion redovisningen har för dessa företag. En del säger att alla kommer i kontakt med redovisning och det gäller även entreprenörer. Andra säger att redovisningen inte har stor betydelse då det gäller entreprenörskap eftersom det är svårt att planera och fatta beslut eftersom det ofta är oväntade händelser och stor osäkerhet som entreprenörer tvingas handskas med i sin dagliga verksamhet. Syftet med undersökningen är att skapa förståelse för redovisningens funktioner bland entreprenöriella företag, samt hur redovisningen påverkar beslutsfattandet.

Bakgrund och problem: Införandet av IFRS för börsnoterade bolag i Sverige påverkar redovisningen på många sätt. IAS 38 som behandlar immateriella tillgångar är också den standard som styr redovisning av Forskning och Utveckling. Traditionellt sett har dessa utgifter i regel kostnadsförts i enlighet med försiktighetsprincipen. Men hur påverkas nu svensk redovisning av Forskning och Utveckling med de nya reglerna i IAS 38? Vilka blir effekterna redovisningsmässigt och hur påverkas externa intressenter av den förändrade redovisningen? Detta är de två huvudsakliga frågorna studien söker svara på.Syfte: Syftet är att undersöka vilka de egentliga skillnaderna blir i praktiken och vilka effekter de kan tänkas ha för användarna av årsredovisningar.Avgränsningar: Studien är begränsad till svenska företag noterade på börsens Large- och Mid Cap listor.

Bakgrund och problem: Jämställdhet är ett aktuellt ämne som diskuteras bland både forskare och medier. Revisionsbranschen anses som en jämställd bransch samtidigt som undersökningar visar att kvinnor i de större företagen inte uppfattar den så jämställd som den genom könsfördelningen verkar vara. Forskare menar att det är viktigt att följa hur information om kvinnor och män redovisas i företags års- och hållbarhetsredovisningar för att se hur uppfattningar förändras över tid. Studier har genomförts i syfte att se hur företag redovisar sociala faktorer, såsom jämställdhet, men dessa finnes underrepresenterade i Sverige vilket leder fram till studiens problemformulering: Vad redovisar större svenska revisionsbyråer om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar och hur har denna redovisning förändrats från räkenskapsår 2007/2008 till och med räkenskapsår 2011/2012? Syfte: Syftet med studien är att identifiera och beskriva vad större revisionsbyråer i Sverige redovisar om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar för att få bättre insikt i denna redovisning.

Var står ursprungsfolk i den internationella politiken?.

Denna rapport behandlar två teoriskolor ? Kosmopolitism och Kommunitarism ? vilka är sammanfattande modeller som omfattar flera olika teoriinriktningar. Anledningen till dessa teoriers inkludering i rapporten var avsikten att förenkla den internationella arenan till att enbart omfatta två olika inriktningar, och på så sätt utröna om någon av dessa kunde användas till att förklara fenomenet internationell aggression.Arbetet har strukturerats så att tre konflikter har studerats för att finna bevis för närvaro av sex indikatorer som karakteriseras av de av de två teoriinriktningarna.Främst tryckta verk har nyttjats, men även några digitala tidningsartiklar samt elektroniska databaser har också använts.Slutsatsen efter studiens genomförande är att ingen av de två teoriinriktningarna enskilt kan nyttjas för att djupanalysera konflikter på den internationella arenan. Dock har resultatet visat på att en kombination av de två effektivt ger relevanta verktyg till att förklara uppkomsten av internationell aggression..